Wikipedia

Enid Blyton

brittisk författare
Artikel Diskussion

Enid Mary Blyton, född 11 augusti 1897 i East Dulwich, London, död 28 november 1968 i Hampstead, London, var en brittisk författare av ungdomslitteratur.[8]

Enid Blyton
FöddEnid Mary Blyton
11 augusti 1897[1][2][3]
East Dulwich, London, Storbritannien
Död28 november 1968[1][2][3] (71 år)
Hampstead, London, Storbritannien
BegravdGolders Green Crematorium[4]
Andra namnMary Pollock
Medborgare iStorbritannien[5]
Utbildad vidIpswich High School[6]
SysselsättningSkribent, barnboksförfattare[6], manusförfattare, dansare, skollärare, poet, lärare[7]
Noterbara verkFem-böckerna och Hemliga sjuan-böckerna
MakeHugh Alexander Pollock
(g. 1924–1943)
Kenneth Fraser Darrell Waters
(g. 1943–1967, makas/makes död)
BarnGillian Baverstock (f. 1931)
Imogen Smallwood (f. 1935)
Webbplatsenidblytonsociety.co.uk/
Redigera Wikidata

På 1930-talet började hon skriva barnböcker, bland annat om Nicke, som blev enormt populära i Storbritannien. Blyton är mest känd för att ha skrivit ungdomsdeckare, som under många år har varit populära i hela Europa. Några är Fem-böckerna, Mysterie-böckerna, Hemliga sjuan-böckerna och Äventyrs-böckerna. Hon skrev mer än 600[9] böcker som har översatts till nästan 90 språk. Totalt har det sålts mer än 600 miljoner exemplar av hennes böcker över hela världen.[10]

Biografi Redigera

 
Enid Blytons hus The Old Thatch i Buckinghamshire. Ett före detta gästhus som hon själv beskrev som hämtat ur en saga.[11]

Tidiga år Redigera

Enid Blyton föddes 1897 i södra London. Hon var äldst i syskonskaran med två yngre bröder, Hanly (1899–1983) och Carey (1902–1976). Fadern Thomas Blyton (1870–1920) var klädförsäljare och modern hette Theresa Mary (1874–1950). Enid hade ett mycket nära och bra förhållande till sin far, medan relationen till modern var mer ansträngd. Hon tyckte att dottern borde ägna mer tid åt hushållsarbete istället för skogspromenader, läsning och andra aktiviteter. Föräldrarna skildes när Enid var tolv år gammal. Eftersom en skilsmässa var en skandal på den tiden, sade modern till sina barn att inte berätta det för någon. Istället skulle de säga att fadern var "iväg på ett besök".[11] Enid, utan sin far som hon älskade och med en mor som hon inte kände någon sympati för, vände sig inåt och började skriva.[12]

Från 1907 till 1915 studerade Blyton vid St. Christopher's School for Girls i Beckenham, där hon utmärkte sig och vann flera olika priser. Enid var som ung en duktig pianist och det ansågs att hon skulle bli musiker som sin faster. Hon blev antagen till Guildhall School of Music men hon började känna att hon hellre ägnade tiden åt författande än musiken. Så istället för att börja på musikskolan utbildade hon sig till lärare på Ipswich High School, från 1916. Under denna tid bröt hon helt förbindelsen med modern och tillbringade skolloven med fadern i London. Hon undervisade sedan fem år i Bickley, Surbiton och Chessington, samtidigt som hon skrev på sin fritid.[11]

Författarkarriär och äktenskap Redigera

Under 1920-talet började hennes första framgångar som författare. Hennes första bok var diktsamlingen Child Whispers som gavs ut 1922. Hon bidrog också med berättelser, teaterstycken och sånger i tidningen Teacher's World. 1926 blev hon ansvarig för den nya barntidningen Sunny Stories och fyllde den med eget material.[11]

Den 28 augusti 1924 gifte sig Blyton med major Hugh Alexander Pollock (1888–1971), som var redaktör på förlaget George Newnes som publicerade två av hennes böcker det året. De två hade mötts när Newnes anlitade Enid att skriva en bok om djurparken London Zoo, The Zoo Book (1924). 1929 flyttade paret till en 1500-talsstuga i Bourne End i Buckinghamshire, kallad "The Old Thatch". De fick två barn, Gillian Mary Baverstock (1931–2007) och Imogen Mary Smallwood (1935–) och behövde ett större hus. 1938 flyttade de till ett hus i Beaconsfield i Buckinghamshire - som döptes till Green Hedges av Blytons läsare efter en tävling i Sunny Stories.[11] Imogen har senare sagt om sin mor att hon var "utan ett spår av modersinstinkt. Som barn såg jag henne som en rätt hård auktoritet. Som vuxen tyckte jag synd om henne".[12][en 1]

Pollock var till stor hjälp för Blytons karriär. Han publicerade hennes böcker på Newnes och lärde henne hur affärssidan av skrivandet fungerade. Han övertalade henne också att köpa en skrivmaskin. Enid Blyton som inte hade fått ha något husdjur som liten kompenserade det nu med råge. Hon hade hundar, katter, guldfiskar, igelkottar, sköldpaddor, duvor, höns, ankor och mycket mera. Ett av hennes mest kända husdjur var foxterriern Bobs.[11][13]

Enid Blytons äktenskap med Pollock blev med tiden problemfyllt. Bland annat drabbades Pollock av depression och tog sin tillflykt till alkoholen. Under andra världskriget återvände Pollock till sitt gamla regemente, vilket satte ännu mera press på det bräckliga äktenskapet. Under en semesterresa år 1941 träffade Blyton en kirurg från London, Kenneth Fraser Darrell Waters.

Efter att båda skilt sig, gifte de sig i City of Westminster Magistratens den 20 oktober 1943. Blytons andra äktenskap blev lyckligt och, så långt ryktet säger, gled hon smidigt in i rollen som en hängiven läkarhustru.[källa behövs] Enid bröt kontakten helt med exmaken Pollock. Han tilläts inte att träffa sina två döttrar. I Blytons självbiografi The Story of My Life (1952) nämns inte ens Hugh Pollocks namn och man får närmast intrycket att Kenneth är döttrarnas far.[11]

Senare år Redigera

Hennes två sista böcker var återberättande av bibelhistorier, The Man Who Stopped to Help och The Boy Who Came Back, publicerade 1965. Under sina sista år led Blyton av demens. Hennes make dog 1967. Under de efterföljande månaderna blev hon allt sämre och tre månader före sin död flyttade hon till ett äldreboende.

Enid Blyton dog på Greenways sjukhem i London den 28 november 1968, 71 år gammal.[11] Hon är gravsatt på Golders Green Crematorium i London.

Blytons liv dramatiserades 2009 i en TV-film producerad av BBC, Den sanna Enid Blyton, med Helena Bonham Carter i titelrollen.

Blytons författarskap Redigera

 
Två av Enid Blytons populära figurer Noddy och Big Ears.
 
Minnesplakett för Enid Blyton nära biblioteket i Dulwich.

Enid Blyton var en mycket produktiv författare. Hon skrev över 600 böcker med ungdoms- och barnberättelser, läroböcker, kristna berättelser, poesi med mera. Åren 1927–1959 skrev hon hela innehållet för tre olika tidningar, totalt 964 nummer.[14] När hon var som mest produktiv kunde hon skriva 10 000 ord per dag, det vill säga en hel bok på fem dagar. De bevarade maskinskrivna originalmanuskripten visar väldigt lite ändringar mellan de första utkasten och de publicerade böckerna. I sin självbiografi My Life (1953) berättar hon om sitt arbetssätt. Hon planerade inte böckerna innan hon började skriva. Hon hade ingen klar bild över vart handlingen skulle leda utan utvecklade den istället medan hon skrev och litade på sin fantasi.[15]

Enid Blyton publicerade ett fåtal böcker under pseudonymen Mary Pollock; i Sverige - och i senare upplagor i Storbritannien - har dessa utgivits under namnet Enid Blyton.

Föråldrat synsätt Redigera

Böckerna är mycket präglade av sin tid, särskilt titlarna från 1950-talet, och har kritiserats för att återspegla negativa stereotyper om kön, ras och klass. Detta har postumt blivit så besvärande att det oftast censureras i moderna översättningar och även engelskspråkiga nyutgivningar. I Fem stoppar spöktåget (Five go off to camp) används exempelvis uttrycket "svart som en nigger med sot". Annat som betraktats som tveksamt ur ett nutida etiskt perspektiv är referenserna till slavar och kroppsbestraffning. Blytons synsätt kritiserades redan under hennes livstid. En förläggare avvisade en berättelse från henne år 1960, bland annat med motiveringen "Det finns en svag men oattraktivt anstrykning av gammaldags främlingsfientlighet i författarens inställning till tjuvar, de är 'utländska'... och det verkar anses vara tillräckligt för att förklara deras kriminalitet. ".[16]

På samma sätt har det ansetts att skildringarna av pojkar och flickor i hennes böcker är sexistiska. I Hemliga sjuan-böckerna utesluts flickorna avsiktligt från farliga jobb. I Hemliga sjuan i farten (Go Ahead, Secret Seven) sägs det rakt ut: "Absolut inte, sa Peter, och låter plötsligt mycket vuxen. 'Det är en mans jobb att undersöka kolgruvan'". I Fem-böckerna är detta sällan fallet, men i Fem på fotvandring (Five on a Hike Together) ger Julian en liknande kommentar till George: "Du kanske ser ut som en pojke och beter dig som en pojke, men du är tjej i alla fall. Och oavsett om du gillar det eller inte, flickor måste tas hand om." Å andra sidan har just karaktären George/Georgina från Fem-böckerna ofta förts fram som ett exempel på hur Blyton ibland kan låta kvinnliga karaktärer överskrida könsroller och kanske också kön överhuvudtaget. [17]

Utgivning av Blytons böcker på svenska ur könsperspektiv Redigera

Flera av Blytons böcker har, på svenska, kommit ut i serien B. Wahlströms ungdomsböcker. Eftersom böckerna oftast handlar om barn av båda könen har det dock varit lite tveksamt huruvida Wahlströms skulle ge ut böckerna som pojkböcker, med gröna ryggar, eller som flickböcker, med röda ryggar. Hon var sedan tidigare känd för två serier flickböcker med handling i internatskolmiljö.[18] Vissa serier och enstaka böcker har givits ut som pojkböcker och vissa som flickböcker, men uppdelningen framstår som godtycklig.

Ett specialfall utgör två böcker om Fyrklövern (The Adventurous Four). De handlar egentligen om en tolvårig pojke, hans båda yngre tvillingsystrar samt deras fjortonårige arbetarklasskompis (pojke). I den svenska översättningen har dock tolvåringen blivit en flicka och de båda yngre syskonen en pojke och en flicka. Uppenbarligen ansåg det svenska förlaget att det skulle ha blivit en konstig pojkbok där pojkhjältarna har ett par småsystrar i släptåg, men om huvudpersonen i stället blev en flicka, så kunde boken gälla som flickbok istället. (Böckerna utkom i nyöversättning på ett annat förlag 1987, under titlarna Ubåtsnästet resp. Vapensmugglarna; här har barnen samma kön som i Blytons original.)

Bibliografi i urval Redigera

Referenser Redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w61m3b4d, omnämnd som: Enid Blyton, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Internet Speculative Fiction Database, författar-id i ISFDB: 8219, omnämnd som: Enid Blyton, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 6821180, läs online, läst: 6 april 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, Internet Archive.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Virginia Blain, Isobel Grundy & Patricia Clements, The Feminist Companion to Literature in English : Women Writers from the Middle Ages to the Present, 1990, s. 108.[källa från Wikidata]
  7. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19990000860, läst: 20 februari 2023.[källa från Wikidata]
  8. ^ "Blyton Voted 'Most Loved Writer'", BBC News, London 19 augusti 2008, Läst 26 oktober 2018
  9. ^ "Enid Blyton". NE.se. Läst 1 augusti 2013.
  10. ^ ABD.net.au[död länk]
  11. ^ [a b c d e f g h] The Enid Blyton Society, The Story of Her Life
  12. ^ [a b] Brandreth, Gyles (31 mars 2002). ”Unhappy families” (på engelska). The Age. Arkiverad från originalet den 4 november 2012. https://web.archive.org/web/20121104100733/http://www.theage.com.au/articles/2002/03/30/1017206160031.html. Läst 12 juli 2013. 
  13. ^ https://www.dailymail.co.uk/news/article-4331320/Dog-named-Bobs-inspired-children-s-author-Enid-Blyton.html
  14. ^ The Enid Blyton Society, Cave of Books
  15. ^ The Enid Blyton Society, Enid the Writer
  16. ^ When Blyton fell out of the good books - smh.com.au
  17. ^ Kelly Gardiner (2021). ”Tomboys: Performing gender in popular fiction”. Image & Text (Pretoria, South Africa.: Department of Visual Arts at the University of Pretoria.) 35. ISSN 2617-3255. https://www.scielo.org.za/scielo.php?pid=S1021-14972021000100002&script=sci_arttext. 
  18. ^ Kerstin Lindman-Stafford "En fin romans : Ett angloamerikanskt halvsekel" sid 39. Sahlgrens, Finland, tryckt i Estland 1999 ISBN 952-9543-97-2

Engelska originalcitat Redigera

  1. ^ [W]ithout a trace of maternal instinct. As a child, I viewed her as a rather strict authority. As an adult I pitied her.

Externa länkar Redigera

    Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.
Anm: foto av personen
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Enid_Blyton&oldid=53865407”