Pojkbok
skönlitteratur med unga pojkar som huvudmålgrupp
Pojkbok kallas en bok som främst handlar om pojkar och förutsätts läsas främst av pojkar. Den har, i likhet med flickboken, sin bakgrund i 1800-talets mitt.[1]
Tidigare skilde man tydligt på flickböcker och pojkböcker, men numera talar man hellre enbart om ungdomsböcker.
Ofta handlar de om äventyr och sport och, mer sällan om relationer och kärlek som i flickböckerna. B. Wahlströms förlags grönryggade ungdomsböcker var avsedda för pojkar (och de rödryggade för flickor). I pojkböcker är de flesta huvudpersonerna pojkar eller män, medan flickor och kvinnor spelar en underordnad roll.
Exempel på klassiska pojkböcker
redigera- Horatio Alger skrev ett stort antal pojkböcker som var inflytelserika på sin tid.
- Richmal Cromptons Bill-böcker
- Robert Louis Stevenson: Skattkammarön - 1883
- Mark Twain: Tom Sawyers äventyr
- W.E. Johns: Bigglesböckerna
Se även
redigeraReferenser
redigera- ^ ”pojkbok”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pojkbok. Läst 19 juni 2018.
Vidare läsning
redigera- Marika Andrae: Rött eller grönt? Flicka blir kvinna och pojke blir man i B. Wahlströms ungdomsböcker 1914-1944. Doktorsavhandling 2001. (ISBN 91-32-32610-6)
- Conny Svensson: Tarzan i slukaråldern. 1997 (ISBN 91-518-3241-0)
- Conny Svensson: Pli på pojkar. 2008 (ISBN 978-91-7353-277-8)