Douglas Håge

svensk skådespelare

Oskar Fredrik Douglas Håge, ursprungligen Hansson, född 6 mars 1898 i Göteborg, död 18 november 1959 i Göteborg, var en svensk skådespelare.

Douglas Håge
Douglas Håge, ca 1940-1950-tal.
Douglas Håge, ca 1940-1950-tal.
FöddOskar Fredrik Douglas Håge
6 mars 1898
Göteborg, Sverige
Död18 november 1959 (61 år)
Göteborg, Sverige
BegravdÖrgryte nya kyrkogård[1][2]
Aktiva år1917–1959
MakaMaja Håge
(1927–1959)
IMDb SFDb

BiografiRedigera

Douglas Håge började spela amatörteater 1917, och gjorde professionell debut i Uddevalla 1919 som präst i pjäsen Ljugar-Lars på sanningsbänken. Därefter följde flera turnéer i landsorten med olika resande teatersällskap. 1920-1923 arbetade han vid Nya teatern i Göteborg och 1921-1948 vid Folkparksteatern med turnéer runt om i Sverige. Under sin tidiga karriär arbetade han också på Svenska Teatern i Vasa 1923-1925, en period han själv såg som sina främsta läroår. Han spelade även vid Nya revyteatern.[3]

År 1937 kom han till Ragnar Klanges revy på Folkets Hus-teatern i Stockholm, och året därpå fick han sitt genombrott som revyartist på Blancheteatern. Håge kom mest att ägna sig åt den lättsamma genren, bland annat i nio revyer med Karl Gerhard. Från 1938 medverkade han även vid Radioteatern.[3]

Han medverkade i drygt 100 långfilmer, bland annat som major Morgonkröök i filmerna om 91:an Karlsson. Hans främsta insats på film blev i serien om Lilla Fridolf i fyra långfilmer 1956–59 med början i Lille Fridolf och jag, där han var den kuschade kontorsslaven och toffelhjälten Lilla Fridolf. Hans litenhet och ödmjuka röst kom där väl till pass. Man kan se hans trädgårdsmästare i Ingmar Bergmans Det regnar på vår kärlek från 1946 som något av en förövning, inte minst genom att hans motspelare då liksom i Fridolf-serien var Hjördis Petterson.[4]

Douglas Håge var från 1927 gift med sångerskan Maja Håge. Douglas Håge avled i en hjärtinfarkt den 18 november 1959. Han gravsattes 25 november 1959 på Örgryte nya kyrkogård.

Filmografi (i urval)Redigera

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1937 Olsson, smed Här kommer jag
Axel Frische och Fleming Lynge
Ragnar Klange Folkets hus teater[5]
1942 Kvinnan väntar
Artur Lundkvist
Anna Norrie och Sandro Malmquist Folkan[6]
1943 Medverkande Folkets hushåll, revy
Harry Iseborg, Karl-Ewert, Fritz Gustaf Sundelöf, Gardar och Esse
Ragnar Klange Folkets hus teater[7]
1944 Medverkande Och han skämtar för dig, revy
Kar de Mumma
Leif Amble-Næss Blancheteatern[8]
1945 Medverkande En glädjande tilldragelse, revy
Kar de Mumma
Leif Amble-Naess Blancheteatern[9]
Kyrkoherde Chasuble Bunbury
Oscar Wilde
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[10]
1946 Medverkande Ett lysande elände, revy
Karl Gerhard
Hasse Ekman Oscarsteatern[11]
1947 Medverkande Trivsel-Sverige, revy
Karl Gerhard
Gösta Terserus Oscarsteatern[12]
Medverkande Kar de Mummas sällskapsresa, revy
Kar de Mumma
Hjördis Petterson Blancheteatern[13]
1948 Medverkande Stockholm hela dan, revy
Kar de Mumma
Douglas Håge Södra Teatern[14]
1949 Medverkande Söder ställer ut, revy
Kar de Mumma, Nils Perne och Sven Paddock
Sven Paddock
Egon Larsson
Södra Teatern[15]
Som ni behagar
William Shakespeare
Rune Carlsten Skansens friluftsteater[16]
1950 Medverkande Farväl till 40-talet, revy
Kar de Mumma
Sven Paddock Södra Teatern[17]
1955 Medverkande Spectacle, revy
Povel Ramel och Yngve Gamlin
Carl-Gustaf Kruuse af Verchou Idéonteatern
1959 Richard Party
Jane Arden
Yngve Nordwall Riksteatern[18]

RegiRedigera

År Produktion Upphovsmän Teater
1948 Stockholm hela dan, revy
Kar de Mumma Södra Teatern[14]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ SvenskaGravar.se, omnämnd som: Håge, Oskar Fredrik Douglas, läs online, läst: 7 januari 2018, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Örgryte nya kyrkogård: Dogulas Håge, kulturgravar.se, YouTube videoidentifikator: JXj7bebfa68, läst: 18 november 2019, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b] Olle Franzén: Douglas Håge i Svenskt biografiskt lexikon (1973)
  4. ^ Douglas HågeSvensk Filmdatabas, Läst 8 mars 2017.
  5. ^ Folkets hus teater”. Dagens Nyheter: s. 10. 2 oktober 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-10-02/267/10. Läst 10 februari 2016. 
  6. ^ Oscar Rydqvist (18 oktober 1942). ”Dramatikerstudion”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-10-18/283/15. Läst 27 mars 2016. 
  7. ^ Jerome (2 januari 1943). ”Tre revypremiärer: 'Folkets hushåll' på Folkets hus”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-01-02/1/26. Läst 31 januari 2016. 
  8. ^ Sten af Geijerstam (28 april 1944). ”Vårens Kar de Mumma”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-04-28/114/14. Läst 24 april 2016. 
  9. ^ Sten af Geijerstam (28 april 1945). ”'En glädjande tilldragelse' – En glädjande tilldragelse”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1945-04-28/113/13. Läst 24 april 2016. 
  10. ^ ”Mister Ernest”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18890&pos=137. Läst 24 april 2016. 
  11. ^ Sten af Geijerstam (2 mars 1946). ”Oscars: 'Ett lysande elände'”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-03-02/60/5. Läst 6 februari 2016. 
  12. ^ 'Trivsel-Sverige' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 32. 8 februari 1947. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-02-08/37/32. Läst 15 augusti 2015. 
  13. ^ Sten af Geijerstam (30 april 1947). ”Kar de Mummas sällskapsresa”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-04-30/115/12. Läst 10 februari 2016. 
  14. ^ [a b] Sten af Geijerstam (2 januari 1948). ”Revypremiärer på Södran, Folkets hus och Odéon: Södran: 'Stockholm hela dan'”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1948-01-02/1/14. Läst 10 februari 2016. 
  15. ^ Perpetua (2 januari 1949). ”Revynytt på tre fronter: Ögonfägnad på Södran”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1949-01-02/1/12. Läst 14 februari 2016. 
  16. ^ ”Skansenteatern”. Leopolds antikvariat. Arkiverad från originalet den 28 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160328020221/http://www.abm.se/leopolds/Skansenteatern.html. Läst 19 mars 2016. 
  17. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 26. 17 februari 1950. http://arkivet.dn.se/tidning/1950-02-17/46/26. Läst 5 augusti 2017. 
  18. ^ Ebbe Linde (2 juli 1959). ”'Party' i Eskilstuna”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-07-02/175/10. Läst 8 juni 2018. 

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera