Dvärgspov
Dvärgspov[2] (Numenius minutus) är en mycket liten spov inom familjen snäppor (Scolopacidae) som häckar i norra Sibirien.[3] Den är närbesläktad med eskimåspoven som tidigare häckade i samma område, numera troligen utdöd.
| Dvärgspov Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Underordning | Vadare Charadrii |
| Familj | Snäppor Scolopacidae |
| Underfamilj | Tringinae |
| Tribus | Spovar Numeniini |
| Släkte | Numenius |
| Art | Dvärgspov N. minutus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Numenius minutus | |
| Auktor | Gould, 1841 |
Utseende redigera
Dvärgspoven är som namnet avslöjar en mycket liten spov som endast mäter 29–32 cm. Arten har smal hals och litet huvud. Den har för spovarna en kort näbb som är nedåtböjd. Fjäderdräkten är gråbrun, även på undersidan vingarna, med fläckar och med ljus buk. Huvudteckningen liknar den hos småspoven, med ett ljust centralt hjässband och tydligt ljust ögonbrynsstreck.
Läten redigera
Från dvärgspoven hörs i flykten en tjattrig, tretonig vissling "pipipi" eller "te-te-te", kortare, ljusare och mer metallisk än småspovens läte.[4]
Utbredning redigera
Dvärgspoven häckar i norra Sibirien och övervintrar främst i norra Australien men även så långt söderut som St Kilda, South Australia. Den är en mycket sällsynt gäst i Europa. Sveriges första fynd var en individ som tillbringade hösten 2005 på södra Öland.[5], därefter siktades den i Tofta, Kungälvs kommun i juli 2019.[6][5] Utöver det har arten setts vid endast sex tillfällen, varav två gånger i Storbritannien och en gång vardera på Åland samt i Norge, Belgien och Nederländerna.[7][8]
Systematik redigera
Dvärgspoven är systerart till den akut hotade och möjligen utdöda eskimåspoven.[9] Tillsammans utgör de en systergrupp till övriga spovar i Numenius. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Ekologi redigera
Dvärgspoven häckar från slutet av maj till början av augusti i löst sammanhållna kolonier (tre till 30 par) i skogsbryn i floddalar.[10][11] Boet är en grund uppskrapning i marken. Den flyttar från häckningsområdena från mitten av augusti till oktober utmed östra Asiens kust med få stopp, ofta i stora flockar på upp till tusen individer.[11] I Australien övervintrar den främst i inlandet på gräsmark och i odlingsbygd i närhet av sötvatten. Dvärgspoven födosöker genom att sticka ned näbben i mjuk jord och lera i jakt efter små ryggradslösa djur, framför allt insekter och insektslarver, men också termiter, spindlar, frön och bär.[11][12]
Status och hot redigera
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattades 2006 till fler än 180 000 individer.[1]
Noter redigera
- ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Numenius minutus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
- ^ Mark Brazil (2009) Birds of East Asia, Helm Field Guide, A&C Black Publishers, London, ISBN 978-0-7136-7040-0
- ^ [a b] Dvärgspov, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
- ^ ”Världssensationell fågel besöker Tofta”. Kungälvs-Posten. 11 juli 2019. Arkiverad från originalet den 12 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190712083634/https://kungalvsposten.se/nyheter/varldssensationell-fagel-besoker-tofta/. Läst 12 juli 2019.
- ^ Tarsiger.com Fynd av dvärgspov i Västpalearktis
- ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-84-941892-9-6
- ^ Cerny D, Natale R. 2022. Comprehensive taxon sampling and vetted fossils help clarify the time tree of shorebirds (Aves, Charadriiformes). Mol. Phylogenet. Evol. 177: 107620
- ^ Labutin, Y. V.; Leonovitch, V. V.; Veprintsev, B. N. 1982. The Little Curlew Numenius minutus in Siberia. Ibis 124(3): 302-319.
- ^ [a b c] del Hoyo, J., Elliott, A., and Sargatal, J. 1996. Handbook of the Birds of the World, vol. 3: Hoatzin to Auks. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
- ^ Bellio, M. G.; Bayliss, P.; Morton, S.; Chatto, R. 2006. Status and conservation of the Little Curlew Numenius minutus on its over-wintering grounds in Australia. In: Boere, G.; Galbraith, C., Stroud, D. (ed.), Waterbirds around the world, pp. 346-348. The Stationary Office, Edinburgh, UK.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör dvärgspov.
Wikispecies har information om dvärgspov.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
