Claude Shannon

amerikansk ingenjör

Claude Elwood Shannon, född 30 april 1916 i Petoskey i Michigan, död 24 februari 2001 i Medford i Massachusetts, var en amerikansk ingenjör som grundlade den moderna kommunikations- och informationsteorin. Han arbetade som forskningsingenjör på Bell Laboratories i New Jersey mellan 1941 och 1971 under vilken tid han publicerade sina viktigaste upptäckter. Som 21-åring erhöll han en 'master' hos Massachusetts Institute of Technology (MIT) med en avhandling om boolesk algebra i elektroniska kretsar, som visade att alla typer av variabler logiskt kan konstrueras. Han bidrog till kryptoanalysen. Ett exempel på det är hans omformulering av Kerckhoffs princip.

Claude Shannon
ClaudeShannon MFO3807.jpg
Född30 april 1916[1][2][3]
PetoskeyUSA[4]
Död24 februari 2001[1][3][5] (84 år)
Medford, MassachusettsUSA
MedborgarskapUSA
Utbildad vidUniversity of Michigan och Massachusetts Institute of Technology Blue pencil.svg
SysselsättningMatematiker[6], tävlingscyklist, universitetslärare, ingenjör[6], uppfinnare, kryptograf[6][4], datavetare[6], genetiker
ArbetsgivareInstitute for Advanced Study (1940–1941)
Bell Labs (1941–1972)[4]
Massachusetts Institute of Technology (1956–)[7]
ReligionAteism
Make/makaBetty Shannon
(g. 1949–)[6]
UtmärkelserIEEE Morris N. Liebmann Memorial Award (1949)
Stuart Ballantine-medaljen (1955)
Josiah Willard Gibbs-föreläsningen (1963)
National Medal of Science (1966)
IEEE Medal of Honor (1966)
Claude E. Shannon Award (1972)
Harvey-priset (1972)[8]
Harold Pender-utmärkelsen (1978)
Kyotopriset i grundforskning (1985)
Fellow of the Royal Society[10]
Kyotopriset
National Inventors Hall of Fame
John Fritz-medaljen
Utländsk ledamot av Royal Society
Redigera Wikidata

Under sin levnad erhöll han ett antal priser för sin verksamhet, Stuart Ballantines Medalj (1955), IEEE hedersmedalj (1966), Nationella vetenskapsmedaljen (1966), Harvey Priset (1972), Claude E. Shannon Award (1972, instiftat till hans ära), Harold Pender priset (1978), John Fritz Medaljen (1983), Kyoto priset (1985), National Inventors Hall of Fame (2004, postumt). Till detta skall föras ett flertal hedersdoktorat.

Han designade lekdatorn Minivac 601, som släpptes 1961, som en del av sin hobby.

PublikationerRedigera

  • A Symbolic Analysis of Relay and Switching Circuits (1940) – Masters thesis
  • Mathematical Theory of the Differential Analyzer (1941)
  • A Mathematical Theory of Communication (1948) – Shannons viktigaste och mest kända verk. I detta utvecklades en teori kring begreppen information, entropi och redundans. Ordet 'bit' användes här för första gången
  • Communication Theory of Secrecy Systems (1949) – kryptografi diskuteras utifrån informationsteorin
  • Programming a Computer for Playing Chess (1950)

Se ävenRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 24 april 2014, licens: CC0, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Bibliothèque nationale de France, data.bnf.fr : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017, (Källa från Wikidata)
  4. ^ [a b c] läs online, läst: 7 augusti 2019, (Källa från Wikidata)
  5. ^ SNAC, SNAC Ark id: w6rc057n, omnämnd som: Claude Shannon, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  6. ^ [a b c d e] The Idea Factory: Bell Labs and the Great Age of American Innovation, 2013, (Källa från Wikidata)
  7. ^ NNDB, läs online, läst: 1 maj 2018, (Källa från Wikidata)
  8. ^ läs online, (Källa från Wikidata)
  9. ^ [a b c] DOI.org frågeslutpunkt, läs online, (Källa från Wikidata)
  10. ^ Ioan James, Claude Elwood Shannon 30 April 1916 -- 24 February 2001, vol. 55, 0, Biographical Memoirs of Fellows of the Royal Society, 11 september 2009, s. 257-265, doi: 10.1098/RSBM.2009.0015, läs online, (Källa från Wikidata)

Externa länkarRedigera