Öppna huvudmenyn

Dick Hichens-Bergström

svensk diplomat
För andra betydelser, se Rikard Bergström.

Per Richard "Dick" Hichens-Bergström, född 13 augusti 1913 i Oscars församling i Stockholm, död 9 maj 1989, var en svensk diplomat och jurist.

Dick Hichens-Bergström
FöddPer Rickard Hichens Bergström[1]
13 augusti 1913
Oscars församling, Stockholm, Sverige
Död9 maj 1989 (75 år)
BegravdNorra begravningsplatsen[2]
kartor
NationalitetSvensk
Alma materUppsala universitet Blue pencil.svg
SysselsättningDiplomat och jurist
Make/makaIngrid Bredenberg
(1940–1961)
Marianne Höök
(1961–1970)
Ann Angell-Sandnes
(1972–)
FöräldrarRichard Bergström
Jenny Glimstedt
SläktingarMargareta Bergström-Kärde (syster)
Per Glimstedt (morbror)
Richard Bergström (farfar)
Peter Olof Glimstedt (morfar)
Richard Hichens-Bergström (son)
UtmärkelserRiddare av Nordstjärneorden
Redigera Wikidata

Innehåll

BiografiRedigera

BakgrundRedigera

Hichens-Bergström var son till kammarrådet Richard Bergström och Jenny Glimstedt samt bror till operaångaren Margareta Bergström-Kärde. Hans farfar var folkloristen Richard Bergström[3] och morfar justitierådet Peter Olof Glimstedt. Per Glimstedt var hans morbror.

KarriärRedigera

Hichens-Bergström tog juris kandidatexamen i Uppsala 1937 före tingstjänstgöring vid Södersysslets domsaga 1937-1938.[4] År 1938 blev han attaché vid Utrikesdepartementet (UD), 1939 tjänstgjorde han i San Francisco, året efter i Washington, D.C. och blev legationssekreterare där 1943. 1944 var han andre sekreterare vid UD, förste sekreterare 1946, förste ambassadsekreterare i Paris 1948, Bern 1949, Moskva 1951, tillförordnande ambassadråd där 1952, byråchef vid UD 1953-1956 och biträdande chef politiska avdelningen där 1956-1959. 1959-1963 var han sändebud i Teheran och Bagdad, även Kabul 1960-1963. Hichens-Bergström var chef för politiska avdelningen vid UD 1964-1967, sändebud i Oslo 1968-1973 samt i Rom och på Malta 1973-1979.[5]

Han hade särskilt uppdrag för Sveriges riksbank i Washington 1941-1943, ombud för luftfartsförhandlingen med Sovjetunionen med fler länder 1945-1947, sekreterare för svenska delegationen vid FN:s generalförsamling 1947 och 1948, riksdagens utrikesutskott 1948, diverse uppdrag i Genève 1950, 1951, 1954-1958, sekreterare och sakkunnig vid nordiska utrikesministermöten 1953-1956 samt 1964-1967. 1953-1959 var han lärare vid Försvarshögskolan (FHS), ombud i FN:s generalförsamling 1964-1967, expert i 1965 års försvarsutredning, ledamot i nedrustningsdelegationen 1965-1967, ordförande i Sveriges delegation vid europeiska säkerhetskonferensen i Genève 1973-1974, ständig representant i FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) 1975-1979 och han hade flera konsultuppdrag för svenska industrin.[5]

Familj och dödRedigera

Han var gift första gången 1940 till 1961[6] med Ingrid Bredenberg (1914–2013), andra gången från 1961 med journalisten Marianne Höök (1919–1970) och tredje gången från 1972 med Ann Angell-Sandnes.[5] I första äktenskapet hade han barnen Maud (född 1947) och Richard Hichens-Bergström (född 1948).[4] Hichens-Bergström avled den 9 maj 1989 och gravsattes den 5 juni på Norra begravningsplatsen i Solna kommun.[7]

UtmärkelserRedigera

Hichens-Bergströms utmärkelser:[4]

ReferenserRedigera

  1. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
  2. ^ Hichens, Per richard, SvenskaGravar.se, läs online, läst: 9 april 2017
  3. ^ Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
  4. ^ [a b c] Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem? 1, Stor-Stockholm (2. uppl.). Stockholm: Vem är vem. sid. 129. Libris 53509. http://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0153.html 
  5. ^ [a b c] Vem är det: svensk biografisk handbok. 1985. Stockholm: Norstedt. 1984. sid. 482. Libris 3681527. ISBN 91-1-843222-0. http://runeberg.org/vemardet/1985/0482.html 
  6. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  7. ^ ”Norra begravningsplatsen, kvarter 08A, gravnummer 68”. Hittagraven.se. http://hittagraven.stockholm.se/sv/Norra-begravningsplatsen/1/08A/68/1. Läst 16 augusti 2013.