Wikipedia

Det vilda torget

Det vilda torget är en diktsamling av poeten Tomas Tranströmer utgiven 1983.

Det vilda torget
Diktsamling
FörfattareTomas Tranströmer
OriginalspråkSvenska
LandSverige Sverige
Förlag för förstautgåvanBonniers
Utgivningsår1983

Titeln Det vilda torget syftar på torget i dikten ”Carillon” (4.3) som utspelas i staden Brygge i nordvästra Belgien hösten 1982.[1]

Innehåll redigera

”

En junimorgon då det är för tidigt
att vakna men för sent att somna om.

Jag måste ut i grönskan som är fullsatt
av minnen, och de följer mig med blicken.

De syns inte, de smälter helt ihop
med bakgrunden, perfekta kameleonter.

De är så nära att jag hör dem andas
fast fågelsången är bedövande.

„
– ”Minnena ser mig” (1.3).[2]
I
  • Kort paus i orgelkonserten[3]
  • Från mars -79
  • Minnena ser mig[2]
  • Vinterns blick[5]
  • Stationen[7]
II
  • Svar på brev[8]
  • Isländsk orkan[9]
  • Blåsipporna[10]
  • Det blå huset[11]
III
” Mitt i livet händer att döden kommer
och tar mått på människan. Det besöket
glöms och livet fortsätter. Men kostymen
                 sys i det tysta. 		„
– Andra strofen ur ”Svarta vykort” (3.3).[12]
  • Satellitögon
  • Nittonhundraåttio
  • Svarta vykort[12]
  • Eldklotter[14]
  • Många steg
  • Postludium[15]
IV
 
Klocktornet Beffroi och marknadstorget i staden Brygge i dikten ”Carillon” (4.3).[1]
 
Statyn av Fader Damien utanför en träkyrka han byggde på Hawaiiön Molokai i dikten ”Molokai” (4.4).[16]

Ljudbok redigera

I ljudboken Tomas Tranströmer läser 82 dikter ur 10 böcker 1954–1996 läser författaren dikterna ”Från mars -79” (1.2), ”Stationen” (1.5), ”Svar på brev” (2.1), ”Isländsk orkan” (2.2), ”Blåsipporna” (2.3), ”Det blå huset” (2.4), ”Eldklotter” (3.4), ”Drömseminarium” (4.1) och ”Carillon” (4.3).[20]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Dikttiteln ”Carillon” (4.3) är franska för klockspel. Dikten utspelas i staden Brygge i nordvästra Belgien hösten 1982. Maximilian, sedermera kejsar Maximilian I, satt 1488 fången i Brygge och hans anhängare torterades och avrättades på torget under brutala omständigheter inför allmänheten.[19] Under sin vistelse i Brygge hösten 1982 hämtade Tomas Tranströmer inspiration från Johan Huizingas berömda kulturhistoriska senmedeltidsskildring Herfsttij der Middeleeuwen (1919; svensk översättning Ur medeltidens höst, 1927). Andra poeter som också skildrat klockspelen i delstaten Flandern är Victor Hugo i dikten Écrit sur la vitre d’une fenêtre flamande (1837) och Georges Rodenbach i romanen Bruges-la-Morte (1892; svensk översättning Det döda Brügge, 1904). Diktsamlingens titel Det vilda torget ingår i dikten, liksom frasen ”levande och döda” vilken återfinns i titeln för nästföljande diktsamling För levande och döda. Uttrycket ”en mark som jäser, en stor skälvande yta” är inspirerat av Zonen i Andrej Tarkovskijs science fiction-film Stalker. Första versraden Över tak och torg, gräs och gröda i klockspelspsalmen anspelar på ”Den blomstertid nu kommer” av Israel Kolmodin (Schiöler 1999, 4.3, s. 106–107, noter 15, 32, s. 271–274; Bergsten 1989, s. 94, 103).
  2. ^ [a b] Dikten ”Minnena ser mig” (1.3) är skriven på regelrätt blankvers. I dikten tilldelas minnen i det förflutna ett självständigt subjekts förmåga att se och andas. Bokstavligt skildrar dikten en form av paranormal tidsförskjutning och tillstånd av personlighetsklyvning; ett slags halvvaket tillstånd där personlighetens gränser är flytande, kanske orsakat av den tidiga morgontimmen efter sömn och dröm. Liknande motiv finns i dikten ”Burnt Norton”[4] i diktsamlingen Fyra kvartetter av T.S. Eliot, där poeten möter sina egna minnen som rör sig osynligt i en trädgård men ändå förnims som aktivt blickande. Även dikten ”Osynlig närvaro” i diktsamlingen Sent på jorden av Gunnar Ekelöf har likheter. Minnena ser mig är titeln på Tomas Tranströmers självbiografi (Bergsten 1989, s. 128, 132; Bergsten 2011, s. 34–35, 290).
  3. ^ Dikten ”Kort paus i orgelkonserten” (1.1) utspelas i domkyrkan i Tomas Tranströmers hemstad Västerås. Passagen ”Vem väntar jag på? En vän. Varför kommer han inte? Han är redan här.” anspelar på Lukasevangeliet 24 Emmausepisod där lärjungarna väntar på tredje dagens uppståndelse av Jesus och inte känner igen honom när han möter dem. T.S. Eliot beskrev samma passage i den välkända dikten Det öde landet (1922) (Schiöler 1999, 6.2, s. 158, 161).
  4. ^ ”Burnt Norton” (på engelska). Wikipedia. https://en.wikipedia.org/wiki/Burnt_Norton. Läst 17 september 2016. 
  5. ^ Under ett lycklig stund i dikten ”Vinterns blick” (1.4) ”med ansiktet i körsbärsträdets första våning” gör sig döden påmind: Då träffas jag plötsligt av kylan från långt håll. / Ögonblicket svartnar / och sitter kvar som yxans märke i en stam. En liknande passage ges i dikten ”Svarta vykort” (3.3) då ”döden kommer och tar mått” för att låta ”kostymen sys i det tysta”. Tröst och hopp ges i slutstrofen Kort andakt när någon lucka öppnar sig över oss / och ett svagt ljus faller. / Vi ser uppåt: stjärnhimlen genom avloppsgallret. (Bergsten 1989, s. 75–87).
  6. ^ ”Wheeltapper” (på engelska). Wikipedia. https://en.wikipedia.org/wiki/Wheeltapper. Läst 4 september 2016. 
  7. ^ I dikten ”Stationen” (1.5) är mannen med släggan en vagnsynare[6] som genom att slå på tåghjulen och lyssna på klangen kan avslöja eventuell sprickbildning som skulle kunna få katastrofala följder om tåget fortsätter (Schiöler 1999, 3.3, not 35, s. 261). Dikten handlar inte om någon bestämd kompositörs musik utan om en viss sorts klang, en klang som gör att ”allt sjunger” som det heter i slutraden. I tidiga skisser figurerade Claude Debussy och tanken om en porträttdikt kring hans musik, liknande andra porträttdikter som exempelvis ”Schubertiana” i diktsamlingen Sanningsbarriären. Två kompositioner som anknyter till diktens ”domkyrkoklockklang” och ”världsomseglarklang” är La cathédral engloutie (Den sjunkna katedralen) och La Mer (Havet) (Bergsten 1989, s. 35–37).
  8. ^ I prosadikten ”Svar på brev” (2.1) nämns huvudmolnslaget cirrostratusmoln, även kallat slöjmoln, och 125:e gatan ”i den stora staden” vilken troligen är 125th Street på Manhattan i New York (Schiöler 1999, 5.6, s. 144).
  9. ^ Turner som nämns i dikten ”Isländsk orkan” (2.2) är den brittiske konstnären William Turner. Han figurerar även i dikten ”En skiss från 1844” i diktsamlingen Sorgegondolen (Schiöler 2011, 5.10, s. 75). Dikten skrevs med utsikt från ett fönster 1980 under Tomas Tranströmers andra besök på Island (första besöket skildras i dikten ”Dygnkantring” i diktsamlingen 17 dikter). Besöket var kort och delvis misslyckat eftersom han inte kunde lämna Nordens hus i Reykjavik på grund av kraftig snöstorm och orkan (Tranströmer 2015, s. 131).
  10. ^ I prosadikten ”Blåsipporna” (2.3) nämns den forntida praktfulla huvudstaden Nineve i gamla assyriska imperiet. Dess exemplifiering av tidlös maktfullkomlighet kan kopplas till berättelserna om Nineve i Bibeln, särskilt i Jonas bok 1:2 och 3 (se även Första Moseboken 10:11–12). Uttrycket ”the giordo rusk ok mykit bangh” citeras ur Erikskrönikan och beskriver musikanter vid kung Birgers bröllop år 1298 (Schiöler 1999, 5.3, s. 120–121, not 48, s. 279).
  11. ^ Titeln på prosadikten ”Det blå huset” (2.4) syftar på Tomas Tranströmers sommarhus på Runmarö där författaren tillbringade stora delar av sitt liv och hämtade mycket inspiration. I dikten nämns de buddhistiska byggnadsverken pagoder och de indiska filosofisk-religiösa skrifterna upanishaderna (Schiöler 1999, 5.4, s. 124–127).
  12. ^ [a b] I dikten ”Svarta vykort” (3.3) materialiseras döden och uttrycker sin ofrånkomliga överhöghet. Dikten har antikt sapfiskt versmått och ordet ”skuggor” i första strofen anspelar på Homeros beskrivning i Odysséens elfte sång[13] av de avlidna som dystra skuggor vid stranden till Okeanos. En passage liknande andra strofen om döden förekommer i dikten ”Vinterns blick” (1.4) (Schiöler 1999, 2.9, s. 45–46, not 48, s. 253).
  13. ^ ”Homeros’ Odyssée: Elvte Sången. Ulysses i underjorden”. Projekt Runeberg. https://runeberg.org/homeody/0148.html. Läst 4 september 2016. 
  14. ^ Tomas Tranströmer skrev få dikter om erotiska eller sensuella kärleksrelationer mellan två människor, vilket annars är ett mycket vanligt tema i poesins historia. Dikten ”Eldklotter” (3.4) är ett undantag. Uttrycket ”vi tjuvmjölkade kosmos” i slutversen antyder Vintergatan med språkliga förbindelser till engelskans ”The Milky Way” och tyskans ”Die Milchstraße” vilka båda ordagrant kan översättas till Mjölkgatan. Dikten hade som arbetstitel ”En eldfluga” (Schiöler 1999, 2.3, s. 26–29; Bergsten 2015, s. 124, 232).
  15. ^ I dikten ”Postludium” (3.6) anspelar versraden Bödlarna hämtar sten, Gud skriver i sanden på Johannesevangeliet 8:1–11 som berättar om fariséerna och översteprästerna som är i begrepp att stena äktenskapsbryterskan. I dikten ersätts Jesus med Gud. ”Postludium” kan ses som en replik på inledningsdikten ”Preludium” i Tomas Tranströmers debutbok 17 dikter (Schiöler 1999, 2.4, not 23, s. 31, 250).
  16. ^ [a b] Dikttiteln ”Molokai” (4.4) syftar på en av Hawaiiöarna som Tomas Tranströmer besöker efter en flygresa han upplever som otäck. På Molokai fanns tidigare en isolerad koloni för människor som led av lepra. Fader Damien verkade och dog där på 1800-talet, och hans staty med blomsterkransar runt halsen står utanför en enkel träkyrka han byggde. Tomas Tranströmer beskriver i dikten hur han och hustrun Monica funderar på att gå ner dit från klipphyllan där de står och betraktar området. Slutraden anspelar på ett minne av bröllopsresan i Egypten 1959, under ett komiskt ögonblick då de vandrar upp till ett stenröse som visar sig vara sfinxen i Giza bakifrån. Tomas Tranströmer placerade ”Molokai” i slutet av diktsamlingen för att markera att dikten var viktig för honom (Tranströmer 2015, s. 148–150).
  17. ^ Dikten ”Drömseminarium” (4.1) beskriver alla människors behov av sömn och de snabba ögonrörelser som förekommer under REM-sömnen då man vanligtvis drömmer. Seminarium är en akademisk undervisningsform där framlagda teser eller texter görs till föremål för diskussion och granskning. Slutpassagen ”Men lika många eller fler som vi inte ser finns inne i de mörka byggnader som reser sig på båda sidorna. Ibland går någon av dem fram till fönstret och kastar en blick ner på oss.” anknyter till inledningen av nästföljande dikt ”Codex” (4.2) och ”fotnoternas män” i den ”djupa korridoren som skulle varit mörk om inte min högra hand lyste som en ficklampa”. Levande och döda, kända och okända, närvarande och frånvarande rör sig om varandra. Rainer Maria Rilke behandlar en liknande föreställning om en svävande gräns mellan levande och döda i slutet av första elegin i diktcykeln Duinoelegier (1:80-84): Men de levande gör / alla det felet att framhäva det som skiljer. / Änglarna vet ofta inte (sägs det) om de / rör sig bland levande eller döda. (Bergsten 1989, s. 136–140).
  18. ^ Dikttiteln ”Codex” (4.2) betyder handskrift eller rättesnöre. Dikten är en hyllning till dem som arbetar i skymundan och diktjaget befinner sig i historiens ”korridor” bland ”fotnoternas män”. T.S. Eliot har en liknande historiesyn och hans dikt ”Gerontion” (1920) har en liknande versrad history has many cunning passages, contrived corridors. I ”Codex” omnämns orgelmästarna Adam Ileborgh från Tyskland och Ascanio Mayone från Neapel, den tyske tonsättaren Heinrich Kaminski och den tyske författaren Max Dauthendey (Schiöler 1999, 6.3, s. 182–183).
  19. ^ Tranströmer, Tomas (2011). ”Det vilda torget 1983: IV: Carillon”. Dikter och prosa 1954–2004. Albert Bonniers Förlag. ISBN 978-91-0-012823-4 
  20. ^ Tranströmer, Tomas (2006). Tomas Tranströmer läser 82 dikter ur 10 böcker 1954–1996. Albert Bonniers Förlag. ISBN 9789179534714 

Tryckta källor redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Det_vilda_torget&oldid=54250163”