Öppna huvudmenyn

Sorgegondolen är en diktsamling av poeten Tomas Tranströmer utgiven 1996.

Sorgegondolen
FörfattareTomas Tranströmer
OriginalspråkSvenska
OmslagsbildJan Biberg
LandSverige Sverige
FörlagBonniers
Utgivningsår1996
UtmärkelserAugustpriset (1996)

Titeln kommer från det klassiska musikstycket Sorgegondol komponerat av Franz Liszt. I dikten ”Sorgegondol nr 2” figurerar både Franz Liszt och dennes svärson Richard Wagner.[1]

Diktsamlingens övergripande tema är Tomas Tranströmers upplevda oförmåga att skriva poesi efter att ha drabbats av en hjärnblödning hösten 1990. Slutstrofen i ”April och tystnad” (1.4) syftar sannolikt på detta. Omkring hälften av dikterna skrevs före hjärnblödningen men det är svårt att avgöra vilka.[2]

Sorgegondolen är första diktsamlingen där Tomas Tranströmer använder sig av den japanska versformen haiku som är den övervägande formen i hans senare diktsamling Den stora gåtan.

Tomas Tranströmer tilldelades Augustpriset 1996 för Sorgegondolen. Motiveringen var att ”med Sorgegondolen ger oss Tomas Tranströmer en ny utsaga om det verkliga. I hans dikt äger en förvandling rum; existensens yttre tvång betvingas inifrån genom starkt lysande, ofta häpnadsväckande bilder som försätter läsaren i full inre frihet. Det mänskliga livets mörker skingras, det anade blir synligt; vi befinner oss på resa i den tranströmerska gondolen ’tungt lastad med liv’ – över ’miraklernas skönhet’.”[3]

Innehåll

InnehållRedigera

Det enda jag vill säga
glimmar utom räckhåll
som silvret
hos pantlånaren.
Slutstrofen i ”April och tystnad” (1.4).
 
Regn, ånga och fart av William Turner (1844).[4]
  • April och tystnad
  • Osäkerhetens rike[5]
  • Nattboksblad
  • Sorgegondol nr 2[1]
  • Landskap med solar
  • November i forna DDR
  • Från juli 90
  • Göken[7]
  • Tre strofer
  • Som att vara barn
  • Två städer[9]
  • Ljuset strömmar in
  • Nattlig resa
  • Haikudikter[10]
  • Från ön 1860
  • Tystnad
  • Midvinter
  • En skiss från 1844[4]

LjudbokRedigera

I ljudboken Tomas Tranströmer läser 82 dikter ur 10 böcker 1954–1996 läser författaren de fem första dikterna ”April och tystnad” (1), ”Osäkerhetens rike” (2), ”Nattboksblad” (3), ”Sorgegondol nr 2” (4) och ”Landskap med solar” (5).[11]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Dikten ”Sorgegondol nr 2” har samma titel som ett pianostycke av Franz Liszt. En gondol är en långsmal lätt båt utan köl och vanlig i Venedig. Den musikhistoriska bakgrunden är att Franz Liszt besöker sin dotter Cosima Wagner och hennes man Richard Wagner vid Canal Grande i Venedig årsskiftet 18821883. Några månader senare dör Richard Wagner och Franz Liszt publicerar två pianostycken under titeln ”Sorgegondol”. Richard Wagners uttalade rasism och Wagnerkultens sentida avfall, ”sopor” i sopgondolen, manifesterar sig i dikten som nazismens brunskjortor. Kung Midas som omnämns i del 1 är i den grekiska mytologin känd för sin önskan att allt han vidrör förvandlas till guld. Ordet ”grandseigneur” i del 4 betyder förnäm herre och ”abbé” i del 5, med latinskt och grekiskt ursprung, används i betydelsen fader. Passagen i del 6 där diktjaget ”drömde att jag ritat upp pianotangenter på köksbordet” och ”jag spelade på dem stumt” anspelar på Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga och kapitlet ”Fru Musica” (21:16) där kavaljeren Löwenborg framför Beethoven på sitt träbord med ditmålad klaviatur. Parsifal i del 7 är en opera av Richard Wagner och ordet ”sospiri” är italienska för suckande (Schiöler 1999, 6.3, s. 174–180).
  2. ^ Gradvall, Nordström, Nordström, Rabe, Jan, Björn, Ulf, Anina. Tusen svenska klassiker. Norstedts Förlagsgrupp 
  3. ^ ”Augustpriset: Sorgegondolen”. Svenska Förläggareföreningen. http://www.augustpriset.se/bidrag/sorgegondolen. Läst 8 september 2016. 
  4. ^ [a b] Slutdikten ”En skiss från 1844” (18) är en tolkning av William Turners oljemålning Regn, ånga och fart (1844). William Turner figurerar även i dikten ”Isländsk orkan” i diktsamlingen Det vilda torget (Schiöler 2011, s. 83, 86–87). Målningen användes som omslag till Emma Tranströmers skiva Dagsmeja (2011) där hon sjunger tonsatta dikter av sin far Tomas Tranströmer (Tranströmer 2015, s. 210).
  5. ^ I dikten ”Osäkerhetens rike” (2) används i första strofen det bevingade ordet damoklessvärd med betydelsen överhängande fara (Schiöler 1999, 2.7, s. 39–40).
  6. ^ ”Chuma and Susi” (på engelska). Wikipedia. https://en.wikipedia.org/wiki/Chuma_and_Susi. Läst 7 september 2016. 
  7. ^ Prosadikten ”Göken” (8) var ursprungligen tänkt att bli betydligt längre, men Tomas Tranströmers hjärnblödning hindrade planerna. I dikten nämns gökens latinska namn cuculus canorus och dess övervintring i Zaire i de tropiska delarna av Afrika. Chuma och Susi[6] var tjänare och medhjälpare till den brittiske missionären och upptäcktsresaren David Livingstone (Schiöler 1999, s. 149).
  8. ^ Anders Lundin. ”Afasin och döden – två motiv i Tomas Tranströmers diktning”. Läkartidningen "101" (37). http://www.lakartidningen.se/OldPdfFiles/2004/29101.pdf. Läst 24 september 2016. 
  9. ^ I dikten ”Två städer” (11) kan städerna ses som en beskrivning av den halvsidiga förlamningen Tomas Tranströmer drabbades av efter hjärnblödningen hösten 1990.[8] Slutraden det är en väns röst, tag din grav och gå är en travestiJesus ord i Johannesevangeliet 5:8 ”stå upp, tag din säng och gå” (Bergsten 2011, s. 238). Två städer är också en historisk roman av Charles Dickens.
  10. ^ ”Haikudikter” (14) består av elva självständiga haikudikter med det strikt treradiga stavelseschemat 5–7–5 (Schiöler 1999, 2.8, s. 40–43).
  11. ^ Tranströmer, Tomas (2006). Tomas Tranströmer läser 82 dikter ur 10 böcker 1954–1996. Albert Bonniers Förlag. ISBN 9789179534714 

Tryckta källorRedigera

Externa länkarRedigera