Desse äro de tio bud
Desse äro de tio bud är en budordspsalm i 1695 års psalmbok med tolv verser, som liksom titeln anger innehåller tio guds bud. Upphovsman till texten, Diß sind die heil'gen Zehn Geboth, och tonsättare anges i psalmboken med "D. Luth, L. Pet" och av Psalmskatten framgår att det är text av Martin Luther som översatts av Laurentius Petri Nericius. Bokstaven D framför Luther syftar på titeln 'Doktor'.
Psalm nr 142 i 1819 års psalmbok bygger också på tio Guds bud och uppges vara författad av Johan Olof Wallin. Enligt registret i 1819 års psalmbok är det inte samma psalm som i 1695 års psalmbok och de uppvisar relativt stora skillnader.
Melodin är enligt 1697 års koralbok samma som används till psalmen Uthi Gudz Namn nu rese wij (nr 336) och är en bearbetning av Diß sind die heil'gen Zehn Geboth i das Geystliche gesangk Buchleyn (1524). Melodin medtagen i Haeffners koralbok för 1819 års psalmbok.
Publicerad i
redigera- Swenske Songer eller wisor 1536 med titeln Tesse äre the tiyo buud under rubriken "En song om budordhen".[1]
- 1572 års psalmbok med titeln THesse äro the tiyo Budh under rubriken "Tiyo Gudz Budh".[2]
- Göteborgspsalmboken under rubriken "Om Gudz Lagh och itt Christeligit Lefwerne".[3]
- Den svenska psalmboken 1694 som nummer 1 under rubriken "Tijo Gudz Bud".[4]
- 1695 års psalmbok som nr 1 under rubriken "Catechismus författad i Sånger."
Se även
redigera- Betraktom väl de helga bud (1695, nr 3) som är en nyöversättning Luthers text av Haquin Spegel 1695.
- Betrakten väl de tio bud (1819, nr 142) vilket är en omfattande bearbetning av Desse äro de tio bud av Johan Olof Wallin 1819.
Externa länkar
redigera- Hos Projekt Runeberg finns texten i faksimil från 1536.
- Hos Sibelius-Akademien finns noterna till Thesse äro the tijo Bodh från 1589.
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ Swenske songer eller wisor nuu på nytt prentade, forökade, och under en annan skick än tilförenna utsatte. Stockholm. 1536. sid. XVIII. Libris 19748517
- ^ Then Swenska Psalmeboken förbätrat och medh flere Songer förmerat och Kalendarium. Stockholm: Amund Laurentzson. 1572. sid. IIII. Libris 13554587
- ^ Lyster, Jens; Margareta Brogren (2002). Een wanligh psalmbook. Göteborgspsalmboken 1650. Göteborg: Göteborgs stiftshistoriska sällskap, Tre Böcker Förlag AB. sid. 3-6. Libris 8420225. ISBN 9170294771
- ^ Then Swenska Psalm-Boken, Medh the stycken som ther til höra, och på föliande blad opteknade finnas. Stockholm: Johann Jacob Genath. 1694. sid. 1-2. Libris 2519154