Daniel Boëthius

filosof den svenska rättsfilosofins fader

Daniel Boëthius, född 4 oktober 1751 i Västerås, död 10 mars 1810 i Uppsala var en svensk filosof och auktoritet inom svensk rättsfilosofi.

Daniel Boëthius
Daniel Boëthius.png
Daniel Boëthius
FöddDaniel Boëthius
4 oktober 1751
Västerås domkyrkoförsamling[1][2], Sverige
Död10 mars 1810 (58 år)
Uppsala församling[1][2], Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[3]
kartor
NationalitetSvensk
MedborgarskapSverige[4]
Utbildad vidUppsala universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningÖversättare
ArbetsgivareUppsala universitet
BarnJacob Eduard Boëthius (f. 1789)
FöräldrarJacob Boethius
Redigera Wikidata

BakgrundRedigera

Daniel Boëthius var son till kyrkoherden i Grangärde, Jacob Boëthius (1716–1781) och hans hustru Christina Elisabeth Fahlsten (1725–1806). Daniel Boëthius studerade i Uppsala och blev filosofie magister efter åtta år.

KarriärRedigera

År 1775 utnämndes han till docent och 1783 till professor i praktisk filosofi i Uppsala och därefter kyrkoherde i Danmark samt teologie doktor. År 1787 gifte han sig med Hedvig Sophia Runeberg.

Boëthius räknas till en av de största svenska filosoferna, och har bidragit till vetenskapen i rättsfilosofi, etik, teologi och pedagogik. Han var en auktoritet för bland andra Christopher Jacob Boström, Samuel Grubbe och Erik Gustaf Geijer.

Det tidiga författarskapet präglas av en empirisk idériktning, starkt påverkad av John Locke och naturrättsdebatten. Snart övergav han empirin för att mera inta Kants och Fichtes gudsbild och etik, men under resten av sitt liv skulle han göra upp med Kants syn på människans natur. Boëthius människosyn var individualistisk och positiv, där moralen var gudomlig, förnuftsstyrd och allmän. Han översatte 1797 Kants Grundläggning, till metaphysiken för seder (Grundlegung zur Metaphysik der Sitten).

Daniel Boëthius är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[5]

Bibliografi (urval)Redigera

  • Utkast till föreläsningar i den naturliga sedoläran (1782)
  • Stycken till befrämjande af rätta begrep om philosophien (1794)
  • Försök til en lärobok uti naturrätten (1799)
  • Anvisning til sedeläran såsom vetenskap (1807)

ReferenserRedigera

Övriga källorRedigera

Externa länkarRedigera

Akademiska titlar
Företräddes av
Jacob Fredrik Neikter
 Uppsala universitets rektor
Vt 1789
Efterträddes av
Per Fabian Aurivillius
Företräddes av
Jacob Fredrik Neikter
 Uppsala universitets rektor
Vt 1798
Efterträddes av
Johan Afzelius
Företräddes av
Johan Floderus
 Inspektor för Västerbottniska nationen
1789–1800
Efterträddes av
sig själv
som inspektor för Bottniska nationen
Företräddes av
Fredrik Mallet
 Inspektor för Västmanlands-Dala nation
1795–1810
Efterträddes av
Benjamin Höijer
Företräddes av
Per Niklas Christiernin
 Inspektor för Ångermanländska nationen
1799–1800
Efterträddes av
sig själv
som inspektor för Bottniska nationen
Företräddes av
sig själv
som inspektor för Västerbottniska nationen
 Inspektor för Bottniska nationen
1800–1810
Efterträddes av
Nils Fredrik Biberg
Företräddes av
Petrus Afzelius
 Uppsala universitets rektor
Vt 1806
Efterträddes av
Johan Afzelius