Öppna huvudmenyn

Samuel Grubbe

svensk filosof, riksdagsledamot och statsråd
Samuel Grubbe. Porträtt av Johan Gustaf Sandberg.

Samuel Grubbe, född 19 februari 1786 i Seglora, Älvsborgs län, död 6 november 1853 i Uppsala, var en svensk filosof, riksdagsledamot och statsråd. Han var ledamot av Svenska Akademien 1830–1853 på stol nummer 16.

BiografiRedigera

Föräldrar var majoren Carl Cristoffer Grubbe och Ulrika Schütz, och fadern gifte om sig 1820 med Margareta Johanna Grawe.

Grubbe skrevs in vid Uppsala universitet 1802 och blev magister och docent i filosofi 1806. År 1813 utnämndes han till professor i logik och metafysik samt 1827 till professor i etik och politik. Han var 1840–1842 tillförordnad chef för Ecklesiastikdepartementet och 1840–1844 konsultativt statsråd. Efter 24 år i Vitterhetsakademien blev Samuel Grubbe hedersledamot där 1853. Han invaldes i Svenska akademien 1830 och höll sitt inträdestal över Carl Gustaf af Leopold och invaldes 1837 i Vetenskapsakademien.

Grubbe kan kallas teistisk fenomenolog då han såg Gud som genomsyrande världen och studerade människans därtill kontingenta tillvaro, hennes plikter mot Gud och en god moral. Religionen ger människan en aning om det absoluta som vid sidan av den materiella världen är drivkraften i livet.

Som pedagog och ledamot i Skolrevisionen 1823 förespråkade Grubbe en öppen attityd i fråga om formella antagningskrav till studier och var överhuvudtaget känd för sin uppfattning om otillräckligheten i vad människor kan stadga, men också för att otidsenligt och konservativt göra åtskillnad mellan olika individers behov av reell och ideell bildning beroende på deras uppgift i livet.

Själv publicerade Grubbe endast ett fåtal kortare texter. Efter hans död lät Axel Nyblæus 1876–1884 ge ut Filosofiska skrifter i urval som Natanael Fransén 1912 kompletterade med en ny utgåva med anteckningar från Grubbes föreläsningar. En biografi från Vetenskapsakademien publicerades 1855. Samuel Grubbe ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[1]

Bibliografi (urval)Redigera

Filosofiska skrifter (urval)Redigera

  • Filosofiska skrifter i urval. Lund: Lindstedt. 1876-1884. Libris länk 
    • Band 1, Praktiska filosofiens historia : förra delen. 1876. Libris länk 
    • Band 2, Praktiska filosofiens historia : senare delen. 1877. Libris länk 
    • Band 3, Filosofisk sedelära : förra delen. 1878. Libris länk 
    • Band 4, Filosofisk sedelära : senare delen. 1880. Libris länk 
    • Band 5, Fenomenologi eller om den sinliga erfarenheten. 1882. Libris länk 
    • Band 6, Ontologi eller om det absoluta urväsendet. 1882. Libris länk 
    • Band 7, Det skönas och den sköna konstens filosofi. 1884. Libris länk 
  • Samuel Grubbes filosofiska skrifter i urval : ny följd. Uppsala. 1912. Libris länk 
    • [1], Föreläsningar till filosofiens propedevtik, D. 1, Om filosofiens intresse och problemer. 1912. Libris länk 

ReferenserRedigera

Tryckta källorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Grubbe, Samuel på svenskagravar.se

Vidare läsningRedigera

  • Beskow, Bernhard Emanuel (1890). Samuel Grubbes empiriska psychologi. Upsala: Almqvist & Wiksell. Libris länk 
  • Biografi öfver Samuel Grubbe, stats-råd. [Stockholm]. 1855. Libris länk 
  • Cullberg, John (1926). Samuel Grubbe : en studie i transcendental religionsfilosofi. Uppsala universitets årsskrift, 0372-4654 ; 1926 : Filosofi...; 5. Uppsala. Libris länk 
  • Gustafsson, Lars (1997). ”Uppsalaromantisk genrepoetik : Samuel Grubbe, genrernas renhet och romanen”. Tidskrift för litteraturvetenskap (1988) (Umeå : Tidskrift för litteraturvetenskap, 1988-) 1997 (26 :3/4),: sid. [104]-120. ISSN 1104-0556. ISSN 1104-0556 ISSN 1104-0556.  Libris 2370106
  • Schéele, Frans Alexander von (1885). Samuel Grubbes skönhetslära. Uppsala: Förf. Libris länk 

Externa länkarRedigera


Företrädare:
Carl Johan Lundvall
Uppsala universitets rektor
Vt 1821
Efterträdare:
Josef Otto Höijer
Företrädare:
Josef Otto Höijer
Uppsala universitets rektor
Ht 1828
Efterträdare:
Nils Jacob Sillén
Företrädare:
Pehr Fabian Aurivillius
Inspektor för Göteborgs nation
1830–1840
Efterträdare:
Johan Thorsander
Företrädare:
Johan Bredman
Uppsala universitets rektor
Vt 1836
Efterträdare:
Erik Gustaf Geijer
Företrädare:
Albrecht Elof Ihre
Sveriges ecklesiastikminister
1840–1842
Efterträdare:
Christopher Isac Heurlin