För den senantike filosofen, se Anicius Manlius Severinus Boethius. För efternamnet, se Boëthius (efternamn). För andra betydelser, se Boethius (olika betydelser).

Boëthius är en från Ångermanland härstammande släkt, känd sedan 1500-talet. Det är en av Sveriges äldre prästsläkter, vars medlemmar i historisk tid framför allt varit verksamma inom Västerås stift. Släktnamnet antogs på 1600-talet. Det uttalas [boé:tsius], men kan skrivas på något olika sätt.

Boëthius
UrsprungSverige
StamfarOlaus Andreæ Angermannus
Länkar
SBLlänk
Redigera Wikidata

Historia

redigera

Släktens stamfader är herr Anders, den förste protestantiske prästen i Sidensjö i Ångermanland. Hans son Olaus Andreae Angermannus blev kyrkoherde i Mora, varför dennes son, som var döpt med Bo (Boëtius) som förnamn, kallade sig Boëtius Olai Moraeus (cirka 1560–1628).

Släktnamnet Boëtius började användas av den senares sonson Jakob Boëthius (1647–1718) som var kyrkoherde i Västmanland, förste teologie lektor, lektor i grekiska och bibliotekarie. Etymologiskt är namnet en latinisering av förnamnet Bo.

Boëtius Olai Moraeus var gift med Jesper Svedbergs mors moster, och Jacob Boëthius mor, Tora Rudbeckia, var Johannes Rudbeckius brorsdotter.

Samtliga släktmedlemmar härstammar från Jacob Boëthius som dömdes förlustig liv, ära och gods 20 juli 1698, men befriades genom rådets resolution 1710. Han var gift med Helena Löfgren från Västerås.

Släktträd i urval

redigera
  • Jakob Boëthius (1647–1718), präst och gymnasierektor
      • Jacob Boëthius (1716–1781), kyrkoherde i Grangärde[1]
        • Daniel Boëthius (1751–1810) professor
        • Pehr Boëthius (1754–1813), kyrkoherde i Säter[1]
          • Daniel Edvard Boëthius (1807–1877), kyrkoherde i Ål[1], kontraktsprost[2]
            • Daniel Edvard Boëthius (1834-1905), kontraktsprost och kyrkoherde i Orsa.
              • Daniel Boëthius (1873–1940), sjökapten och författare.
              • Jakob Boëthius (1842-1923), yngre bror till Daniel Edvard Boëthius d. y. Kontraktsprost Väster-Färnebo kontr. och kyrkoherde i Norberg från år 1900.[3][4]
            • Simon Boëthius (1850–1924), historiker och politiker, professor skytteanus i Uppsala. Yngre bror till Daniel Edvard Boëthius d. y.[5]

Källor

redigera
  1. ^ [a b c] Boëthius, släkt i Svenskt biografiskt lexikon, band 5, sida 117 (1925).
  2. ^ Svenska släktkalendern 1950 s 94
  3. ^ ”Födelsedagar. 70 år fyller imorgon kontraktsprosten”. Svenska Dagbladet. 17 mars 1912. https://tidningar.kb.se/g0swn6ws4pxhg8v/part/1/page/9?q=%22Jakob%20Boethius%22. Läst 1 mars 2025. 
  4. ^ ”Sverige Rundt. Uråldriga prästanor.”. Hallandsposten, om släktskapet till Daniel Edvard Boëthius d. y.. 23 oktober 1905. https://tidningar.kb.se/s25pqp07q181cvwd/part/1/page/3?q=%22Jakob%20Bo%C3%A9thius%22. Läst 1 mars 2025. 
  5. ^ ”Sverige Rundt. Uråldriga prästanor.”. Hallandstidningen, om släktskapet till Daniel Edvard Boëthius d. y.. 23 oktober 1905. https://tidningar.kb.se/s25pqp07q181cvwd/part/1/page/3?q=%22Jakob%20Bo%C3%A9thius%22. Läst 1 mars 2025. 
  6. ^ Boëthius, Carl-Gustaf i Vem är vem, Stor-Stockholm, 1962. Carl-Gustaf Boëthius död Arkiverad 8 april 2014 hämtat från the Wayback Machine. Dagen 2001-10-12. Läst 2014-04-07.

Referenser och litteratur

redigera
  • Svenska släktkalendern, årg. 1912, 1913, 1914, 1917, 1919, 1936, 1950
  • Sv. slägt-kalender 1888
  • (osign.), "Boëthius", Svenska män och kvinnor Del 1 (Sthlm 1942)
  • (osign.), "Boëthius", Svenskt Biografiskt Lexikon Del V (Sthlm 1925)