Wikipedia

Constance Byström

svensk skådespelare

Constance Selma Wilhelmina Byström, född Ericsson-Behrens den 10 juni 1868 i Stockholm, död den 20 maj 1952 i Danderyds församling, var en svensk skådespelare.

Constance Byström
Constance Byström, 1891
Constance Byström, 1891
FöddConstance Ericsson-Behrens
10 juni 1868
Stockholm
Död20 maj 1952 (83 år)
Danderyd
MakeOscar Byström
(1896–1938; hans död)
IMDb SFDb
Constance Byström (längst till vänster) i lustspelet Alarmklockan på Vasateatern 1925. De övriga skådespelarna är Inga Tidblad, Ragnar Billberg och Artur Cederborgh.

Byström var dotter till operasångaren Conrad Behrens och sedan 1896 gift med skådespelaren Oscar Byström.[1]

Hon studerade skådespeleri för Berta Tammelin och anställdes 1887 vid William Engelbrechts teatersällskap, där hon debuterade som Helga i Geografi och kärlek. 1888-1889 arbetade Constance Behrens hos August Lindberg där hon spelade Ofelia i Hamlet, Perdita i En vintersaga och Gerda i Sveas fana. Från 1890 tillhörde hon stockholmsteatrarna. Fram till våren 1903 arbetade hon vid Dramatiska teatern och därefter fram till 1926 vid Albert Ranfts olika teatrar. På Dramaten spelade hon Casilda i Ruy Blas, Kitty i Dubbelspel, Rosette i Lek ej med kärleken, Eline Gyldenlöve i Fru Inger till Östråt samt Madame Sans-Gêne i Sardous pjäs med samma namn. Hos Albert Ranft gjorde hon bland annat Louka i Hjältar, Brita i Kronbruden och Ulla Winblad i Två konungar.[2]

Constance Byström är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[3]

Teater redigera

Roller (ej komplett) redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1889 Majken Ett köpmanshus i skärgården
Frans Hedberg		 Albert Ranft Stora Teatern, Göteborg[4]
1899 Martha Wendel Damen från Ostende
Oscar Blumenthal och Gustav Kadelburg		 Dramatiska Teatern[5]
Drottningen Kung Kristian II
Adolf Paul		 Dramatiska Teatern[6]
1900 Käthe Vid Breitenfeld
Karl Alfred Melin		 Dramatiska Teatern[7]
Floriane Zaza
Pierre Berton och Charles Simon		 Dramatiska Teatern[8]
1905 Fru Magnhild Bröllopet på Ulfåsa
Frans Hedberg		 Svenska teatern, Stockholm[9]
Uppståndelse
Lev Tolstoj		 Svenska teatern, Stockholm[10]
Ett samvetsäktenskap
Marcel Prévost		 Svenska teatern, Stockholm[11]
1906 Louka Hjältar
George Bernard Shaw		 Svenska teatern, Stockholm[12]
Livet på landet
Fritz Reuter		 Svenska teatern, Stockholm[13]
Rosenlogen
Rudolph Lothar		 Vasateatern[14]
Gurre
Holger Drachmann		 Svenska teatern, Stockholm[15]
1907 Brita Kronbruden
August Strindberg		 Victor Castegren Svenska teatern, Stockholm[16]
Johannes
Hermann Sudermann		 Svenska teatern, Stockholm[17]
1908 Ulla Winblad Två konungar
Ernst Didring		 Svenska teatern, Stockholm[18]
Amatörtjuven
E. W. Hornung och Eugene Presbrey		 Vasateatern[19]
Myrianne Fröken Josette - min hustru
Paul Gavault och Robert Charvay		 Vasateatern[20]
Miss Isaacson Bland bålde riddersmän
Harriett Jay		 Knut Nyblom Vasateatern[21]
1910 Ybeck
Ludvig Nordström		 Svenska teatern, Stockholm[22]
Den bergtagna
Ernst Ahlgren och Axel Lundegård		 Svenska teatern, Stockholm[23]
De ungas förbund
Henrik Ibsen		 Svenska teatern, Stockholm[24]
Konserten
Hermann Bahr		 Svenska teatern, Stockholm[25]
1911 Marketenterskan Wallenstein
Friedrich Schiller		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[26]
Kärlekens ögon
Johan Bojer		 Svenska teatern, Stockholm[27]
Mamman Gardesofficeren
Ferenc Molnár		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[28][29]
Den gamla goda tiden: Stockholmsbilder från 1830-talet
Berndt Fredgren (pseudonym för Peter Fristrup och Hjalmar Selander)		 Svenska teatern, Stockholm[30]
1913 Halvblod
Algot Sandberg		 Svenska teatern, Stockholm[31]
1917 Fru Hilsebein Pärlhalsbandet
Lothar Schmidt		 Gunnar Klintberg Vasateatern
(gästspel av Svenska teatern, Stockholm)[32]
1919 Julia amma Romeo och Julia (The Tragedy of Romeo and Juliet)
William Shakespeare		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[33]
1921 Äkta makar
Peter Egge		 Torsten Hammarén Svenska teatern, Stockholm[34]
1922 Barberinas mor Kungens dansös
Rudolf Presber och Leo Stein		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[35]
Måns Nilssons hustru Gustav Vasa
August Strindberg		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[36]
1923 Gustava Gösta Berlings saga
Selma Lagerlöf		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[37]
1924 Det levande liket
Leo Tolstoj		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[38]
Pärlhalsbandet
Lothar Schmidt		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[39]
1925 Dubbel-Petra Det stora barndopet
Oskar Braaten		 Pauline Brunius Vasateatern[40]
Alarmklockan
Maurice Hennequin och Romain Coolus		 Gunnar Klintberg Vasateatern[41]

Filmografi redigera

Källor redigera

Fotnoter redigera

  1. ^ ”Constance Byström”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=59624&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dConstance+Bystr%C3%B6m%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 18 februari 2013. 
  2. ^ Carlquist, Gunnar; Carlsson, Josef, red (1947–1955). Svensk uppslagsbok. Bd 5 (2., omarb. och utvidgade uppl.). Malmö : Förlagshuset Norden. sid. 528-529. Libris 11112. http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_05/0527_0528-0014.jpg. Läst 18 maj 2015 
  3. ^ SvenskaGravar
  4. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015. 
  5. ^ ”Damen från Ostende”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA10S6%3a019. Läst 24 oktober 2015. 
  6. ^ ”Kung Kristian II”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA10S7%3a021. Läst 23 oktober 2015. 
  7. ^ ”Vid Breitenfeld”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H11_063&pos=2. Läst 23 oktober 2015. 
  8. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 20 september 1900. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1900-09-20/10954A/3. Läst 7 augusti 2016. 
  9. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (1): sid. 11. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_1.pdf. Läst 17 november 2015. 
  10. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (15): sid. 191. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_15.pdf. Läst 17 november 2015. 
  11. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (22): sid. 283. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_22.pdf. Läst 17 november 2015. 
  12. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (12): sid. 149. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_12.pdf. Läst 19 november 2015. 
  13. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-08-31/13061A/3. Läst 7 augusti 2015. 
  14. ^ Bo Bergman (9 oktober 1906). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-10-09/13100a/3. Läst 2 augusti 2015. 
  15. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 20 oktober 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-10-20/13111a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  16. ^ Bo Bergman (15 september 1907). ”Svenska teaterns premiär i går”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-09-15/13431A/2. Läst 4 augusti 2015. 
  17. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 25 november 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-11-25/13502B/2. Läst 26 juli 2015. 
  18. ^ Bo Bergman (12 mars 1908). ”Svenska teatern: 'Två konungar'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-03-12/13606A/3. Läst 4 augusti 2015. 
  19. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 20 mars 1908. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-03-20/13614A/2. Läst 25 april 2016. 
  20. ^ ”Fröken Josette - min hustru”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29709&pos=157. Läst 7 juli 2015. 
  21. ^ ”Bland bålde riddersmän”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF26502&pos=158. Läst 7 juli 2015. 
  22. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 25 januari 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-01-25/14270/7. Läst 10 juni 2016. 
  23. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 12 mars 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-03-12/14316/8. Läst 7 augusti 2015. 
  24. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 24 september 1910. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1910-09-24&toPublicationDate=1910-09-24. Läst 8 augusti 2015. 
  25. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. 4 november 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-11-04/14547/5. Läst 8 augusti 2015. 
  26. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 18 januari 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-18/14618/6. Läst 2 augusti 2015. 
  27. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 15 april 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-04-15/14703/8. Läst 2 augusti 2015. 
  28. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 31 augusti 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-08-31/14837/8. Läst 2 augusti 2015. 
  29. ^ Bo Bergman (2 september 1911). ”Premiären af 'Gardesofficeren' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-09-02/14839/7. Läst 2 augusti 2015. 
  30. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 4 december 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-12-04/14932/6. Läst 2 augusti 2015. 
  31. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 20 september 1913. https://arkivet.dn.se/tidning/1913-09-20/15568/6. Läst 23 mars 2024. 
  32. ^ ”Pärlhalsbandet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14560&pos=242. Läst 10 juli 2015. 
  33. ^ B. B-n (15 oktober 1919). ”'Romeo och Julia' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. https://arkivet.dn.se/tidning/1919-10-15/270/1. Läst 23 mars 2024. 
  34. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 3 november 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-11-03/297/7. Läst 4 juni 2016. 
  35. ^ Från Stockholms teatrar 1922 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1922) s. 122
  36. ^ ”Gustav Vasa”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P14088&pos=185. Läst 23 mars 2024. 
  37. ^ ”Gösta Berlings saga”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P14102&pos=188. Läst 23 mars 2024. 
  38. ^ ”'Borgmästarinnan' återuppstår snart på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. 6 mars 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-03-06/65/5. Läst 27 juli 2015. 
  39. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 13 maj 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-05-13/130/9. Läst 27 juli 2015. 
  40. ^ ”Det stora barndopet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22441&pos=318. Läst 11 juli 2015. 
  41. ^ ”Vasateatern skönare”. Dagens Nyheter: s. 7. 1 september 1925. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-09-01/236/7. Läst 1 augusti 2015. 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Constance_Byström&oldid=54546324”