Romarriket
Roman SPQR banner.svg

En del av Romportalen
Romarrikets statsskick och förvaltning

Historiska perioder
Roms kungatid
753509 f.Kr.

Romerska republiken
50927 f.Kr.
Romerska kejsardömet
27 f.Kr.395 e.Kr.

Västromerska riket
395476

Östromerska riket
3951453

Ordinära magistrater
Konsul (Rom)
Praetor
Prokonsul
Propraetor
Edil
Kvestor
Tribun
Censor
Curator
Extraordinära magistrater
Diktator
Magister Equitum
Ståthållare
triumviri
Decemvir
Ämbeten, titlar och hederstitlar
Kejsare
Legatus
Dux
Officium
Prefekt
Praetorianprefekt
Vicarius
Vigintisexviri
Liktor
Magister militum
Imperator
Princeps senatus
Pontifex maximus
Tetrark
Augustus
Augusta
Africanus
Caesar
Dekurion
Dominus
Domina
Institutioner och juridik
Romerska senaten
Cursus honorum
Romerska folkförsamlingen
Romersk rätt
Romerskt medborgarskap
Imperium
Auktoritet
Kollegialitet


Comes (latinskt plural comites), följeslagare, var ursprungligen en informell beteckning, och senare en titel, i Antikens Rom. I den romerska republiken kallades rådgivare i en romersk ståthållares informella stab comites[1], men den kunde även beteckna germanska hövdingars följe av handgångna män[2]. Under kejsartiden kom ordet att innefatta kejsarens följeslagare (comites principis)[3] och flera ämbeten med titeln inrättades[1]. Kejsar Hadrianus senatoriska följeslagare bildade ett permanent råd[2], och under Marcus Aurelius var dessa medlemmar i generalstaben. I det sena romarriket bars titeln av innehavarna av de högsta civila och militära befattningarna, till exempel fungerade comes sacrarum largitionum som en finansminister[2], och det fanns guvernörer i provinserna som hade titlar såsom comes Africae, comes Lugdunensis, comes Britanniae och comes littoris Saxonici. Titeln fanns kvar som namn på ämbeten nära kejsaren i Östromerska riket[3], medan den utvecklades till adelstitlar som franskans comte (motsvarande greve) i Västeruropa[1]

KällorRedigera