Wikipedia

Claes Julius Ekeblad

svensk greve, generalmajor och ämbetsman

Claes Julius Ekeblad, född 17 september 1742 i Ekebladska palatset i Stockholm [1], död 19 juni 1808 på Stola herrgård utanför Lidköping, var en svensk greve, militär och ämbetsman.

Claes Julius Ekeblad
 RoKavKMO
Greve Claes Julius Ekeblad, iklädd uniform m/1779 för en general med Svärdsordens band över axeln och dess kraschan på bröstet.
Titlar
Tidsperiod 1784-1796
Företrädare Claes Erik Silfverhielm
Efterträdare Johan Adam Hierta
Tidsperiod 1787-1789
Yrke Militär
Militärtjänst
I tjänst för Sverige
Frankrike, 1766-1770
Försvarsgren Armén
Land Sverige
Tjänstetid 1753 - ca. 1796
Grad 1782 befordrades han till Generalmajor
Enhet Drabantkåren
Befäl Drabantkåren
Utmärkelser 1770 Riddare av Svärdsorden
1781 Kommendör av Svärdsorden
1786 Kommendör med Stora Korset av Svärdsorden
1799 riddare och kommendör av Kungl Maj:ts Orden (RoKavKMO)[1]
Personfakta
Född 17 september 1742
i Ekebladska palatset i Stockholm [1]
Död 19 juni 1808
Stola herrgård på Norra Kålland i Skaraborgs län
Släkt
Frälse- eller adelsätt Ekeblad
Sätesgård Stola herrgård
Far greve Claes Ekeblad den yngre
Mor grevinnan Eva Ekeblad
Familj
Gift 1775
Fredrikshovs Slott
Make/maka grevinnan Brita Margareta Horn af Ekebyholm (1745-1792)[1]
Ekeblad i uniform och kyrass för kaptenlöjtnanten vid Drabantkåren. Målning av Lorens Pasch d.y.
Ekeblad i uniform och kyrass för kaptenlöjtnanten vid Drabantkåren. Målning av Lorens Pasch d.y.

Biografi

redigera

Ekeblad inskrevs vid 11 års ålder vid Södra skånska kavalleriregementet, där han 1755 blev kvartersmästare och 1757 sekundadjutant. År 1757 kom han till Uppsala för att studera under matematikern och astronomen Fredrik Mallet.

År 1759 tjänstgjorde han som premiäradjutant, blev 1761 kornett, 1762 stabslöjtnant, och 1763 vicekorpral vid drabantkåren, där han 1780 hade stigit till kaptenlöjtnant. Under tiden 1766-1770 tjänstgjorde Ekeblad vid franska regementet Royal Deux Ponts i Verdun och Strassburg.

År 1782 befordrades han till generalmajor. För en kort tid 1784 förordnades han till landshövding i Uppsala län, varifrån han förflyttades till Skaraborgs län, där han fram till 1796 hade samma syssla.

Åren 1787–1789 var han överstekammarjunkare, och vid riksdagarna 1778–1779, 1789 och 1792 framträdde han som ridderskapets och adelns ledare.

Ekeblad var en flitig dagbokförfattare. Sju band omfattande åren 1760-1766 förvaras på Kungliga biblioteket. Från dessa dagböcker hämtade Oscar Levertin material till "En gustaviansk ädlings levnadshistoria" i verket "Från Gustaf III:s dagar", 1896.

Familj

redigera
 
Interiör från Ekeblads hem, med honom själv när han satt och broderade i en stol och hans hustru Britta Horn satt och läste i sängen. Målning från 1783 av Lorentz Svensson Sparrgren.

Claes Julius Ekeblad var son till greve Claes Ekeblad den yngre och grevinnan Eva Ekeblad, född De la Gardie. Modern var den första kvinna som inskrivits i Vetenskapsakademien, samt var ättling till Arvid Forbus och ätten Björnram. Han gifte sig med grevinnan Brita Margareta Horn 1775 i rådskammaren, Stockholm. Äktenskapet var barnlöst.[2]

Källor

redigera
  1. ^ [a b c d e] Adelsvapen-wiki, artikel Ekeblad nr 71
  2. ^ Erdmann, Nils, Vid hovet och på adelsgodsen i 1700-talets Sverige: en tidskrönika, Wahlströms, Stockholm, 1926

Vidare läsning

redigera
Företrädare:
Claes Erik Silfverhielm 		Landshövding i Skaraborgs län
1784–1796 		Efterträdare:
Johan Adam Hierta


Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Claes_Julius_Ekeblad&oldid=55473662”