Öppna huvudmenyn
Uniform m/1779 för Amiralitetet.

Uniform m/1779 var ett uniformssystem som användes inom Krigsmakten. Uniformssystemet användes av alla vapenslag, förutom de utländska värvade regementena som fortsatte använda uniformer av kontinentalt snitt. Uniformen är baserad på den av Gustav III instiftade Nationella dräkten som kom 1778. Modell 1779 är ett av de uniformssystem som brukar hänföras till samlingsbeteckningen modell äldre.

Infanteriets uniformer var redan innan införandet av m/1779 ganska enhetliga, de flesta regementena bar uniform m/1765. Kavalleriet bar den något äldre uniform m/1756 som var en utvecklad variant på den gamla karolinska enhetsuniformen. Uniform m/1779 utvecklades och ändrades över tid, främst avseende vapenrockens längd. Systemet började fasas ut under 1790-talet, då man införde en vidareutveckling uniform m/1792, uniformen och dess persedlar försvann troligen helt i och med införandet av uniform m/1802.

Innehåll

UtformningRedigera

Modell 1779 användes av alla vapenslag såsom infanteriet, kavalleriet, artilleriet, Arméns flotta och flottan. Inom de olika försvarsgrenarna såg olika persedlar lite olika ut, men alla hade samma grundmodell.

Skillnaden mellan uniformer för soldater och officerare var att officerarnas uniformer var gjorda av material av högre kvalitet, samt att officerarna även bar en vit armbindel runt vänster överarm. Denna armbindel var ett minne från Gustav III:s oblodiga revolution i augusti 1772 och den blev en del av den svenska officersuniformen till 1809.

Uniformen hade olika färger beroende på regemente eller vapenslag.

För skillnader mellan olika förband hänvisas till artiklarna om respektive persedel.

Förteckning över persedlarRedigera

Lista över de persedlar som användes inom uniformssystemet.

Bilder och porträttRedigera

UniformsplanscherRedigera

Uniformsbilder som visar dess utseende för olika regementen, kårer och tjänster.

Kungliga flottanRedigera

Flottan utgjorde de sjömilitära resurserna inom Krigsmakten, och den styrdes av Amiralitetskollegium.

AmiralitetetRedigera

FlottanRedigera

Kungliga arménRedigera

Armén var under 1700-talet indelad i den indelta armén som utgjordes av utskrivna bönder, samlade i landskapsregementen, samt den Värvade armén som utgjordes av värvade trupper. De senare var inkallade året om, och utgjorde militära resurser i rikets större städer och dess fästningar. Till armén hörde även Arméns flotta vilken utgjorde en kombinerad infanteri- och marinresurs, artilleriet samt generalstaben.

GeneralstabenRedigera

Indelta arménRedigera

Samtliga planscher visar regementets officersuniform till vänster, och manskapsuniform till höger.

Värvade arménRedigera

Samtliga planscher visar regementets officersuniform till vänster, och manskapsuniform till höger.

Kungl. Maj:ts Liv- och HustrupperRedigera
ÖvrigaRedigera

Arméns flottaRedigera

Planschen visar officersuniformen till vänster, och manskapsuniformen till höger.

ArtillerietRedigera

Det svenska artilleriet var organiserat på ett regemente, Artilleriregementet, regementet bestod år 1792 av 3 200 man fördelat på 40 kompanier. Planschen visar officersuniformen till vänster, och manskapsuniformen till höger.

FortifikationenRedigera

Fortifikationen hade ansvar för dels rikets fasta försvarsinstallationer såsom fästningar, men även att verka såsom ingenjörstrupper i fält. Planschen visar officersuniformen till vänster, och manskapsuniformen till höger.

KällorRedigera