Carl Magnus Ehnemark

svensk sjöofficer och sjöförsvarsminister

Carl Magnus Ehnemark, född 4 mars 1803 i Karlshamn, död 18 januari 1874 i Nättraby, var en svensk sjöofficer och sjöförsvarsminister.

Carl Magnus Ehnemark, träsnitt u.d.[1]

FamiljRedigera

Carl Ehnemark var son till grosshandlaren Adam Ehnemark och hans hustru Petronella Elisabeth Lorich. Gifte sig med Hedvig af Klint, dotter till konteramiral Carl af Klint.

KarriärRedigera

Ehnemark utnämndes 1821 till underlöjtnant, 1824 till sekundlöjtnant, 1830 till premiärlöjtnant, 1841 till kaptenlöjtnant, 1846 till kapten, 1853 till kommendörkapten och 1857 till konteramiral. Han tjänstgjorde 1828–32 i franska marinen och deltog därunder i expeditionen till Algeriet 1830 och blockaden av Lissabon 1831. 1851–57 var han chef för Sjöförsvarets kommandoexpedition och 1857–62 minister och chef för Sjöförsvarsdepartementet 1857–1862. Han tjänstgjorde därefter som befälhavande amiral och kommendant i Karlskrona 1862–1868. 1866 utnämndes Ehnemark till chef för flottan.[2]

Utmärkelser:

KmstkSO 1861 3/5, KNS:tOO1kl 1858 8/6, RRS:tAO1kl, RDDO, RFrHL.

UppdragRedigera

NoterRedigera

KällorRedigera

  • Svenska marinens högre chefer 1700–2005, Rune Kjellander, Probus förlag, Stockholm 2007 (ISBN 978-91-87184-83-3)
Företrädare:
Carl Ulner
Sveriges sjöförsvarsminister
1857–1862
Efterträdare:
Baltzar von Platen