Busktörnskator
Busktörnskator[1] (Malaconotidae) är en familj av ordningen tättingar som nästan enbart förekommer i Afrika söder om Sahara, men även i Nordafrika och på Arabiska halvön.[2]
| Busktörnskator | |
 Gulkronad busktörnskata (Laniarius barbarus) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Busktörnskator Malaconotidae |
 Orangebröstad busktörnskata (Chlorophoneus sulfureopectus) | |
Kännetecken redigera
Busktörnskator är rätt stora, kraftigt tecknade och färgglada fåglar med korta och kraftiga näbbar. De syns ofta sitta på en utkiksplats för att därifrån göra utfall mot framför allt insekter, men även små ryggradslösa djur. Fåglarna är kända för hanens och honans sätt att sjunga duetter tillsammans, fram och tillbaka mellan varandra.
Släktskap redigera
Busktörnskatorna är trots namnet inte nära släkt med familjen törnskator (Laniidae). Istället ingår den i en klad med den helafrikanska familjen flikögon och mestadels afrikanska vangorna, men även de asiatiska och australiska familjerna svalstarar, båtnäbbar och ioror samt de udda arterna bärätare och borstskrika.
Släkten i familjen redigera
I familjen placeras här 50 arter i elva släkten:
- Släktet Malaconotus – sex arter
- Släktet Chlorophoneus – sex arter, inkluderas ofta i Telophorus[3]
- Släktet Telophorus – fyra arter, inkluderar Rhodophoneus
- Släktet Bocagia – sumptchagra, inkluderas ofta i Tchagra[3]
- Släktet Tchagra – fyra arter
- Släktet dunryggar (Dryoscopus) – sex arter
- Släktet Laniarius – 22 arter
- Släktet Nilaus – brubru
Status och hot redigera
De allra flesta arterna i familjen har stora utbredningsområden och är vida spridda. Fyra arter är dock mycket lokalt förekommande och anses därför vara starkt hotade: uluguru-, kupe-, gabela- och angolabusktörnskata. Grönbröstad busktörnskata kategoriseras som sårbar, medan vitmaskad och eldstrupig busktörnskata samt papyrusbusktörnskatan anses vara nära hotade.
Noter redigera
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
- ^ ”IOC World Bird List 5.4”. IOC World Bird List Datasets. doi:. http://www.worldbirdnames.org/ioc-lists/crossref. Läst 20 januari 2016.
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11