Öppna huvudmenyn

Vangor

familj av fåglar bland tättingarna

Vangor[1] (Vangidae) är en familj i fågelordningen tättingar som tidigare var begränsad till Madagaskar och Komorerna men som numera expanderats till att även omfatta tre afrikanska och tre sydasiatiska släkten.

Vangor
Artamie.a.tete.blanche1.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljVangor
Vangidae
Vetenskapligt namn
§ Vangidae
AuktorSwainson, 1831
Glasögonvanga
Hitta fler artiklar om fåglar med

Innehåll

SystematikRedigera

Tidigare placerades 14 arter inom familjen men DNA-studier har visat att ytterligare arter som tidigare placerades i familjerna timalior, sångare och flugsnappare egentligen hör till vangorna. Vidare inkluderas numera i Afrika och Asien förekommande släkten som tidigare behandlades som egna familjer eller i placerades i andra familjer:

Sammanlagt innebär det att familjen vangor nu omfattar 39-40 arter.

Utseende och anatomiRedigera

Vangorna i begränsad mening utgör ett exempel på adaptiv radiering, och har utvecklats ur en enda ursprunglig population till en mängd olika former anpassade till olika ekologiska nischer som upptas av andra fågelfamiljer i andra delar av världen.[2] De skiljer sig i storlek, färg och näbbform men har liknande skallform och samma struktur på hårda gommen (palatum durum).[3] I storlek varierar de från omkring 14 centimeter (rödstjärtad vanga och glasögonvanga) till en längd på 32 centimeter (sabelvanga).

Flera av de arter som traditionellt räknas till familjen, som vithuvad vanga och kroknäbbsvanga, påminner till utseendet om törnskator, med en kraftig och i spetsen vanligen något krökt näbb, och en fjäderdräkt som går i svart och vitt. Det finns också de som är mer gråaktiga med röda inslag, som rödstjärtad och rödskuldrad vanga.

De arter som tidigare placerades i andra familjer, som markvanga (tidigare placerad i familjen timalior) och de fyra arterna i släktet Newtonia (tidigare placerade i familjerna sångare och flugsnappare), gör dock att familjen utseendemässigt uppvisar en stor variation.

EkologiRedigera

Arterna inom familjen föredrar olika habitat och har anpassats till olika ekologiska nischer. Några är utpräglade skogsfåglar, medan andra kan hålla till både i skogsområden och i mer öppna områden, även habitat som har karaktären av halvöken. Ofta födosöker fåglarna i glesa flockar och huvudfödan utgörs av insekter, grodor och mindre kräldjur.

Status och hotRedigera

Tre arter i familjen är ansedda som starkt hotade: vitstrupig vanga, gabelahjälmtörnskata samt Cyanolanius comorensis som ofta behandlas som underart till blåvanga. Vidare betraktas två arter i familjen, svartbröstad vanga och gråtofsad hjälmtörnskata, som nära hotade och fem arter som sårbara: rödskuldrad vanga, berniervanga, hjälmvanga, roststjärtad newtonia och gultofsad hjälmtörnskata.

Släkten inom familjenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Erling Jirle & Markus Lagerqvist (2017-01-29) Officiella svenska namn på alla världens fågelfamiljer, version 12. Januari 2017. Arkiverad 13 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine., Taxonomikommittén, SOF/BirdLife Sverige, läst 2017-03-12
  2. ^ Garbutt, Nick (2004) Different by design: the Vangas of Madagascar, ur: Africa - Birds & Birding, vol.9, sid:28-34.
  3. ^ Perrins, Christopher, ed. (2004) The New Encyclopedia of Birds, Oxford University Press, Oxford.

Tryckta källorRedigera

  • Schou, Per (red.). Djur: illustrerad guide till världens djurliv, Globe Förlaget, 2007. ISBN 0-7513-3427-8.

Externa länkarRedigera