Brunkivi
Brunkivi[2] (Apteryx mantelli) är en starkt hotad fågel i familjen kivier inom ordningen kivifåglar.[3] Fågeln är endemisk för den nyzeeländska Nordön.[3]
| Brunkivi Status i världen: Sårbar[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Kivifåglar Apterygiformes |
| Familj | Kivier Apterygidae |
| Släkte | Apteryx |
| Art | Brunkivi A. mantelli |
| Vetenskapligt namn | |
| § Apteryx mantelli | |
| Auktor | Bartlett, 1851 |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| |
Fältkännetecken
redigeraUtseende
redigeraBrunkivin är en medelstor kivi (40 cm) och som övriga kiviarter är flygoförmögen och saknar synliga vingar. Fjädrarna är mörkt gråbruna och streckade längs med i rödbrunt, näbben är elfenbensfärgad. Den skiljer sig från andra kiviarter genom att vara brun snarare än grå, rödbrun eller mörkbrun, att fjäderspetsarna är styva snarare än mjuka och att ansiktsborsten är långa.
Läte
redigeraHanen avger en gäll och klar först stigande och sedan sjunkande vissling medan honans läte snarare är ett mörkare, hest tjut. Det finns tecken på att arten sjunger i duett.[4] Lätena hörs nattetid, framför allt under mörkrets två första timmar.
Ekologi
redigeraBrunkivin föredrar tät subtropisk och tempererad skog, men förekommer också i buskmarker, ungskog, tallplantage och odlingsmark.[5] Födan består av invertebrater.[6] Den lägger en eller två ägg i upp till tre kullar per år och hanen nästan allt ruvande i 78–84 dagar, bland den längsta tiden i fågelvärlden.[7][8] Kycklingarna kläcks fullfjädrade och lämnar boet först efter en vecka utan vuxens sällskap. Fler kycklingar kläcks i återanvända bon än tidigare inte använda.[9]
Systematik och taxonomi
redigeraFram till 2003 inkluderades okaritokivi (A. rowii) i brunkivi, då den förra beskrevs som ny art. Längre tillbaka betraktades mantelli som en del av A. australis.
Utbredning och status
redigera
Brunkivi förekommer på Nordön i Nya Zeeland samt på närliggande öar. Bestånden är isolerade och fragmenterade. Den är lokalt vanlig i Northland och mest sparsam från Coromandelhalvön, Bay of Plenty, Gisborne till norra Ruahinebergen och från Tongariro till Taranaki.
Världspopulationen beräknas till 25 300 individer 2008.[10] Antalet har troligen minskat med åtminstone 90 % sedan 1900 och populationen på Nordön minskar med 2,5 % årligen.[11] Populationen på Little Barrier Island, Kawau och Pounui är stabil. Fram till 2017 kategoriserade internationella naturvårdsunionen IUCN arten som starkt hotad, men numera anses den inte minska tillräckligt kraftigt för att anses som hotad och placeras därför i kategorin sårbar.[1]
Hot
redigeraDet största hotet mot artens överlevnad är att bli uppätna av rovdjur. För vuxna fåglar är hundar och tamiller farligast, medan ungfåglar hotas mest av hermelin och katt.[12] En enda hund dödade ungefär 500 fåglar under sex veckor.[13] Mellan 1990 och 1995 rapporterades över 70 tillfällen av hundar som dödar kivier i Northland.[14]
Hanen som är mindre än honan kan vara utsatt för större risker, vilket påverkar könsfördelningen och därmed populationens tillväxt.[12] I en population innan insatser infördes för att begränsa predation dog minst 94 % av ungfåglarna, varav hälften dog av introducerade predatorer.[15] Habitatförstörelse fortsätter att hota små populationer, men hastigheten har minskat markant och betraktas inte längre vara en faktor i artens minskande.[12]
Namn
redigeraKivifåglarnas släktesnamn Apteryx kommer från en kombination av grekiskans negativa prefix α- a- och πτερυξ pterux ("vinge"), det vill säga "utan vinge". Det vetenskapliga artnamnet hedrar Walter Baldock Durant Mantell (1820–1895), en brittisk amatörgeolog och naturforskare bosatt i Nya Zeeland 1840 och grundare av New Zealand Institute.[16] Själva ordet kivi är maori och tros allmänt vara ljudhärmande.[17] Vissa lingvister tror dock att ordet kommer från urpolynesiskans kiwi vilket istället syftar på alaskaspoven, en fågel som övervintrar i tropiska Stilla havet.[18] Med dess bruna kropp och böjda näbb finns en viss likhet med kivierna. Man tror då att de första polynesiska bosättarna i Nya Zeeland förde över ordet till kivierna.[19]
Noter
redigera- ^ [a b] BirdLife International 2017 Apteryx mantelli . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.2. Läst 6 januari 2018.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Corfield, J.; Gillman, L.; Parsons, S. 2008. Vocalizations of the North Island Brown Kiwi (Apteryx mantelli). PDF Arkiverad 24 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. The Auk 125(2): 326-335.
- ^ Marchant, S.; Higgins, P. J. 1990. Handbook of Australian, New Zealand and Antarctic birds, 1: ratites to ducks. Oxford University Press, Melbourne.
- ^ Heather, B. D.; Robertson, H. A. 1997. The field guide to the birds of New Zealand. Oxford University Press, Oxford, UK.
- ^ Colbourne, R. 2002. Incubation behaviour and egg physiology of kiwi (Apteryx spp.) in natural habitats. New Zealand Journal of Ecology 26(2): 129-138.
- ^ Calder, W.A., Parr, C.R. and Karl, D.P. 1978. Energy content of eggs of Brown Kiwi Apteryx australis-extreme in avian evolution. Comparative Biochemistry and Physiology 60(2): 177-179.
- ^ Ziesemann, B.; Brunton. D. H.; Castro, I. C. 2011. Nesting success and breeding ecology in a high-density population of Brown Kiwi (Apteryx mantelli). Emu 111(2): 148-154.
- ^ Holzapfel, S.; Robertson, H.A.; McLennan, J.A.; Sporle, W.; Hackwell, K.; Impey, M. 2008 . Kiwi (Apteryx spp.) recovery plan: 2008–2018. Department of Conservation, Wellington.
- ^ Robertson, H. A. 2013. North Island brown kiwi. In Miskelly, C.M. (ed.) New Zealand Birds Online
- ^ [a b c] Robertson, H.A., Colbourne, R.A., Graham, P.J., Miller, P.J. and Pierce, R.J. 2010. Experimental management of Brown Kiwi Apteryx mantelli in central Northland, New Zealand. Bird Conservation International.
- ^ Taborsky, M. 1988. Kiwis and dog predation: observations in Waitangi State Forest. Notornis 35: 197-202.
- ^ Pierce, R.J. and Sporle, W. 1997. Causes of kiwi mortality in Northland. Conservation Advisory Notes 169. Department of Conservation, Wellington.
- ^ McLennan, J. A.; Potter, M. A.; Robertson, H. A.; Wake, G. C.; Colbourne, R.; Dew, L.; Joyce, L.; McCann, A. J.; Miles, J.; Miller, P. J.; Reid, J. 1996. Role of predation in the decline of kiwi, Apteryx spp., in New Zealand. New Zealand Journal of Ecology 20: 27-35.
- ^ Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
- ^ ”Kiwi”. The American Heritage Dictionary of the English Language (4th). Houghton Mifflin. 2006. http://dictionary.reference.com/browse/Kiwi
- ^ ”kiwi”. Polynesian Lexicon Project Online. NZ. http://pollex.org.nz/entry/kiwi.1/
- ^ ”Kiwi & Maori”. About the bird. Save the kiwi. http://www.savethekiwi.org.nz/about-the-bird/kiwi-a-maori/kiwi-a-maori.html. Läst 3 augusti 2016 Kiwi & Maori hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 5 juli 2011).
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör brunkivi.
Wikispecies har information om Apteryx mantelli.
