Brömsebro är en småort belägen i både Karlskrona och Torsås kommun, invid Brömsebäck, cirka fyra kilometer uppströms dess mynning och tre kilometer uppströms bron med detta namn. Småorten växte upp kring en järnvägsstation som anlades 1899 och fick sitt namn av bron.

Brömsebro
småort
Fredsstenen i Brömsebro
Fredsstenen i Brömsebro
Land Sverige Sverige
Landskap Blekinge, Småland
Län Blekinge län, Kalmar län
Kommuner Karlskrona kommun, Torsås kommun
Distrikt Kristianopels distrikt
Koordinater 56°17′59″N 15°59′56″Ö / 56.29972°N 15.99889°Ö / 56.29972; 15.99889
Area 72 hektar (2020)[1]
 - Karlskrona kommun 43 hektar (2020)[2]
 - Torsås kommun 29 hektar (2020)[2]
Folkmängd 198 (2020)[1]
 - Karlskrona kommun 120 (2020)[2]
 - Torsås kommun 78 (2020)[2]
Befolkningstäthet 2,8 inv./hektar
 - Karlskrona kommun 2,8 inv./hektar
 - Torsås kommun 2,7 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Fågelmara
Tätortskod T2606[3]
Småortskod S2563[4]
S2567[5]
Beb.områdeskod 1080SB101 (2000–2005)[6]
1080TB101 (2005–2010)[6]
1080SB133 (2010–)[6]
Geonames 2719101
Ortens läge i Blekinge län
Ortens läge i Blekinge län
Ortens läge i Blekinge län
Wikimedia Commons: Brömsebro
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Bäcken och bron redigera

Brömsebäck utgör gräns mellan Småland och Blekinge. Den var tidigare gräns mellan Sverige och Danmark, fram till dess Blekinge och andra områden tillföll Sverige 1658 vid freden i Roskilde. Bäcken hette ursprungligen Brims eller Bröms. Namnet är bildat till den fornsvenska insektsbeteckningen brims, broms (Tabanidæ), och syftade på en likhet mellan dess surr och bäckens ljud. Mitt i bäcken, en dryg kilometer före dess utlopp i Östersjön, finns en holme, på vilket det förr stod en gränssten, Brömse sten (Brimsæ sten 1280).[7]

Över bäcken byggdes en bro (Brimsse bro 1453), som gick via holmen. Vid denna bro hölls flera gånger förhandlingar mellan Sverige och Danmark. Mest känd är Brömsebrofreden den 13 augusti 1645. Vid fredsförhandlingarna slog svenskarna och danskarna läger på var sin sida av bäcken och de underskrivna handlingarna utväxlades mitt på holmen med hjälp av en fransk ambassadör. Freden slöts således vid Brömsebro, inte i Brömsebro. Det finns där en minnessten rest år 1915.

Vid bron ligger Bröms by. Dess namn hör ihop med bäckens namn.[8] 1620 fick orten rättigheter som lydköping under Kalmar stad, men köpingsverksamheten kom att upphöra före kommunreformen 1862.

Orten Brömsebro redigera

1899 anlades den smalspåriga Östra Blekinge Järnväg med en station på blekingesidan av ån, tre kilometer sydväst om bron, som fick namnet Brömsebro. Kring stationen växte ett samhälle upp. På 1920- och 30-talen fanns här flera mindre industrier samt skola, bank och postkontor. De senaste 50 åren har befolkningen legat runt 200 personer. Järnvägen lades ned 1965. Samhället har länge haft problem med att det legat i två kommuner, som sett det som två småorter, varför kommunalt vatten och avlopp länge inte ordnades.

Fram till 1995 var Brömsebro en tätort belägen i de båda kommunerna Karlskrona och Torsås. År 2000 förlorade området sin status som tätort och blev istället en småort med samma benämning och ungefär samma yta. Vid avgränsningen 2005 blev Brömsebro återigen en tätort. År 2010 upplöstes tätorten och ersattes av de två småorterna Brömsebro i Karlskrona kommun samt Brömsebro (norra delen) i Torsås kommun. 2015 hade de båda småorterna vuxit samman till en enda småort.[9][10]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Brömsebro 1960–2015[11][12]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
209
1965
  
209
1970
  
204
1990
  
210 72
1995
  
207 73
2005
  
213 66
2010
  
87 15#
2015
  
187 73#
Anm.: Upphörde som tätort 2010. Södra småorten (S2563) sammanvuxen med norra (S2031) 2015.
 # Som småort.

En småort med beteckningen Brömsebro (norra delen) och småortskod S2031 hade 2010 54 invånare över 11 hektar. 2015 hade den vuxit samman med den södra igen.[10]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, Statistiska centralbyrån, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Statistiska småorter 2020, befolkning och landareal per småort och kommun, Statistiska centralbyrån, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 11 september 2013.[källa från Wikidata]
  4. ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, Statistiska centralbyrån, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
  5. ^ Småorter 2000, Statistiska centralbyrån, 20 juni 2002, s. 21, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala 2003.
  8. ^ Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947-55, artikel Brömsebro
  9. ^ ”Sveriges tätorter 2010” (PDF). SCB. Arkiverad från originalet den 18 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zXLYLCfE?url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf. Läst 16 juni 2011. 
  10. ^ [a b] Förändringar i antalet småorter 2010-2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016.
  11. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  12. ^ ”Geoskikt från SCB: Tätorter”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 29 juni 2013. https://archive.is/20130629172225/http://www.gis.scb.se/plan/. Läst 3 februari 2014.