Bertrand de Jouvenel
Bertrand de Jouvenel des Ursins, född 31 oktober 1903 i Paris, död 1 mars 1987 i Paris, var en fransk baron, filosof, politisk ekonom, och framtidsforskare, som var banbrytande inom den politiska ekologin.
| Bertrand de Jouvenel | |
| Född | 31 oktober 1903[1][2][3] Paris nionde arrondissement[4], Frankrike |
|---|---|
| Död | 1 mars 1987[1][2] (83 år) Paris/19ème arrondissement[4], Frankrike |
| Medborgare i | Frankrike |
| Sysselsättning | Författare, universitetslärare, statsvetare, filosof, journalist, nationalekonom, jurist[5] |
| Arbetsgivare | Yale University Oxfords universitet University of Manchester University of California, Berkeley University of Chicago |
| Politiskt parti | |
| Parti républicain, radical et radical-socialiste Parti populaire français | |
| Maka | Martha Gellhorn Marcelle de Jouvenel (g. 1933–) Hélène de Jouvenel (g. 1971–)[6] |
| Partner | Colette |
| Barn | Roland de Jouvenel (f. 1931) Hugues de Jouvenel des Ursins (f. 1946) |
| Föräldrar | Henry de Jouvenel Claire Boas de Jouvenel |
| Utmärkelser | |
| Prix général Muteau (1940) Grand prix de littérature de la SGDL | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Bertrand de Jouvenel var son till Henri de Jouvenel och Sarah Boas, dotter till en judisk företagare. Föräldrarna skildes 1912, och fadern gifte om sig med den franska författaren Colette.
Under 1930-talet var de Jouvenel i Tyskland som utrikeskorrespondent för en tidning. Efter andra världskriget föreläste han i samhällsvetenskap i England och USA. 1957 höll han ett föredrag vid nationalekonomernas världskongress i Tokyo, och anklagade nationalekonomin, såsom den praktiserades, för att sakna verklighetsförankring och för att bortse från hur ekonomin inverkade på människors liv och på naturen, på de kvalitativa konsekvenserna av konjunkturer och marknad. Sådana tankar väckte stor förundran i sin tid. de Jouvenel var en av dem som grundade framtidsforskningen, som blev mycket inflytelserik den sista halvan av 1900-talet. Detta gjorde han framför allt med boken La civilisation de puissance (Kraftcivilisationen) som på bland annat historiefilosofisk grund försökte finna svaret på hur framtiden måste gestalta sig. I detta syfte grundade han tidskriften Futuribles och organisationen Futuribles International. Dessa har vid sidan av de rent filosofiska spörsmålen, hämtat inspiration från bland annat den moderna informationsvetenskapen.
de Jouvenel var tillsammans med Friedrich Hayek, Jacques Rueff, och Milton Friedman, en av grundarna av Mont Pelerin Society.
Bibliografi i urval redigera
- Omfördelningens etik: att ta från rika - och fattiga
Källor redigera
- Erling Bjöl, Vår tids kulturhistoria 3. Sköna nya värld. Efter 1945, Stockholm 1980, s. 364
- New York Times, "Bertrand de Jouvenel Dies; Economic Forecast Pioneer", 4 mars 1987
Noter redigera
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Bertrand de Jouvenel, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ GeneaStar, Bertrand De Jouvenel.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, roglo.eu.[källa från Wikidata]