Bertil Kugelberg

svensk affärsman

Wilhelm Bertil Kugelberg, född 31 juli 1900 i Stockholm, död 3 november 1991 i Uppåkra, var en svensk industriman.

Bertil Kugelberg
Född31 juli 1900
StockholmSverige
Död3 november 1991 (91 år)
UppåkraSverige
MedborgarskapSvenskt
SysselsättningAffärsman
BefattningVerkställande direktör (1947–1966)
UtmärkelserFörbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden – stora kommendörskorset med stjärna och axelrem
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden
Redigera Wikidata
Bertil Kugelberg (till vänster) och Eije Mossberg går igenom SAF:s avtalsförslag innan sista förhandlingsrundan med LO, mars 1962.

Kugelberg var verkställande direktör för Svenska Arbetsgivareföreningen mellan 1947 och 1966, och ledamot av Arbetsdomstolen 1949–66.[1] Kugelberg är tillsammans med LO-chefen Arne Geijer en av arkitekterna för "den svenska modellen" och kom att personifiera den så kallade Saltsjöbadsandan, som präglades av samarbete och samförstånd mellan arbetsmarknadens parter.[1] Kugelberg var engagerad för Norges sak under andra världskriget och var 1943–1945 ledamot av Svenska Norgehjälpens arbetsutskott, Näringslivets Norgeinsamling Norvegia, Svensk och norskamerikanska donatorkommittén samt Svenska europahjälpens kommitté.[2]

Kugelberg växte upp på Kungsholmen i Stockholm. Han avlade juristexamen vid Uppsala universitet 1923 och gifte sig 1927 med Märta Elisabeth Forsling.[2] Ambassadören Ragnar Kumlin hörde till de nära vännerna.[3] Kugelberg var far[4] till professor Jan Kugelberg,[5][6] och son till överingenjör Wilhelm Fredrik Kugelberg (född 1869), VD för Tudor, och Amy Kylberg.[2][7]

Bland Kugelbergs publikationer ingår memoarböckerna Upp i vind (1985) och Från en central utsiktspunkt (1986), utgivna på Norstedts,[3][8][1] samt "Grannar emellan. En bok om Sveriges förhållande till Norge under krigsåren 1940-1945" (1945), tillsammans med Joakim Ihlem.[2] Hans porträtt, ett färgfotografi av Benno Movin-Hermes (Polen, 1902-1977) från 1968, finns i Moderna museets samling;[9] och en målning i olja på duk, av Fritiof Schüldt (Sverige, 1891-1978) från 1968 finns i Nationalmuseums samling.[10]

UtmärkelserRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b c] ”Bertil Kugelberg”. Nationalencyklopedien. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bertil-kugelberg. Läst 23/05/2021. 
  2. ^ [a b c d] Albert Bonniers förlag (1942-1948). SVENSKA MÄN OCH KVINNOR BIOGRAFISK UPPSLAGSBOKI-Lindner. sid. 367. http://runeberg.org/smok/4/0409.html. Läst 23 maj 2021 
  3. ^ [a b] ”Upp i vind / Bertil Kugelberg”. Libris. http://libris.kb.se/bib/7154204. Läst 23/05/2021. 
  4. ^ ”Vem är det : Svensk biografisk handbok 1993”. Harnesk, Paul, red. 21/11/2020. http://runeberg.org/vemardet/1993/0606.html. Läst 23/5/2021. 
  5. ^ ”Dödsfall Jan Kugelberg”. Dagens Nyheter. 19/10/2019. https://www.dn.se/arkiv/familj/dodsfall-jan-kugelberg/. Läst 23/5/2021. 
  6. ^ P. A. Norstedt & Söners Förlag (1993). Vem är det : Svensk biografisk handbok 1993. sid. 606. http://runeberg.org/vemardet/1993/0606.html 
  7. ^ Albert Bonniers förlag (1942-1948). Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok, I-Lindner. sid. 366. http://runeberg.org/smok/4/0408.html 
  8. ^ ”Från en central utsiktspunkt / Bertil Kugelberg”. Libris. http://libris.kb.se/bib/7154439. Läst 23/05/2021. 
  9. ^ ”Direktör Bertil Kugelberg. Ur serien "Kända Svenskar"”. sis.modernamuseet.se. https://sis.modernamuseet.se/objects/68087/direktor-bertil-kugelberg-ur-serien-kanda-svenskar;jsessionid=122BFFDDE361BB8954EDAFEA17F8D2B8. Läst 24 maj 2021. 
  10. ^ ”Nationalmuseum - Bertil Kugelberg (1900-1991), fil. dr h.c., VD i Svenska Arbetsgivarföreningen, gift med Märta Forsling”. emp-web-84.zetcom.ch. http://emp-web-84.zetcom.ch/eMP/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=collection&objectId=16569&viewType=detailView. Läst 24 maj 2021. 
  11. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 13 (1960–1969), p. 172, digital avbildning.