Bert-Åke Varg

svensk skådespelare, sångare och röstskådespelare

Bert-Åke Varg, folkbokförd Bert Åke Varg, ursprungligen Lundström,[1] född 27 april 1932 i Hörnefors församling i Västerbottens län,[2] död 31 december 2022 i Oscars distrikt i Stockholm,[3][4] var en svensk skådespelare och sångare.

Bert-Åke Varg
FöddBert Åke Lundström
27 april 1932
Hörnefors församling, Västerbotten, Sverige
Död31 december 2022 (90 år)
Oscars distrikt, Stockholm
NationalitetSverige Svensk
Utbildad vidCalle Flygare Teaterskola
Aktiva år1953–2022
MakaAnnette Lönnborg
(gift 1960–1993; hennes död)
Julianna Varg
(gift 1997–2022; hans död)
Betydande roller
Helge i Från A till Ö
Gustav Sjögren i Rederiet
Pentti Varg i Fablernas värld
Asterix (röst 1967–1989)
Monsieur Firmin i Fantomen på Operan
IMDb SFDb

Biografi redigera

Bert-Åke Varg fick sin teaterutbildning vid Calle Flygare Teaterskola i Stockholm. Han slog igenom som grammofonsångare med Kökspolkan 1956. Han visade sig tidigt vara en mångsidig artist och lärde sig att steppa på 16 dagar när han fick hoppa in som ersättare för Nils Poppe i musikalen Lorden från gränden i slutet av 1950-talet.

Varg var en pålitlig artist i många revyer, bland annat hos Hagge Geigert i Uddevalla, i Kar de Mumma-revynFolkan och på senare år med Ulf Larsson på Nya Casinoteatern i Stockholm. Han hade inofficiellt svenskt rekord i filmdubbning och hans röst blev välkänd från bland annat Fablernas värld, Djungelboken, Tintin, Super-Ted, Starzinger och Asterix. På Tintinskivorna spelade han dels betjänten Nestor, dels de båda diplomdetektiverna Dupond och Dupont. På 1970-talet medverkade han som ugglan Helge i det populära barnprogrammet Från A till Ö med Birgitta Andersson i huvudrollen. Han medverkade i krogshower, berättade roliga historier i TV-serien Pratmakarna och var under en kort period anställd vid Stockholms Stadsteater samt spelade i ett flertal reklamfilmer på biografer under 1970-talet.

Tillsammans med Eva Bysing gjorde Varg succé i tv-underhållningen Fint som snus 1973 och 1977. En annan insats var rollen som målaren Fabian i Gideon Wahlbergs folklustspel Grabbarna i 57:an 1978 som gjordes för TV. Bert-Åke Varg fick många att höja på ögonbrynen när han gjorde dundersuccé som teaterdirektören Firmin i långköraren Fantomen på OperanOscarsteatern 1989–1995, där han utan några som helst skolor sjöng rena operapartier. Insatsen gav honom 1989 Guldmasken för "Bästa manliga biroll". Under 1990-talet blev han också känd för rollen som maskinisten Gustav Sjögren i tv-serien Rederiet.

Varg är gravsatt på Galärvarvskyrkogården[5]

Familj redigera

Bert-Åke Varg var son till sulfitarbetaren Torsten Lundström (1906–1972) och Helmi Margareta, ogift Andersson (1908–1959).[6][7] Han var från 1960 gift med Annette Lönnborg (1936–1993) och fick med henne tre barn.[8][9][10]. I slutet av 1970-talet antog familjen namnet Varg, som tidigare var hans artistnamn.[11][12] År 1997 gifte han sig med Julianna Varg (född 1947 i Ungern).[13]

Filmografi i urval[14] redigera

Teater redigera

Roller (ej komplett) redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1960 Medverkande Skräck och skratt, revy
Bengt Linder
Sven Paddock Casinoteatern[15]
1961 Vita hästen
Hans Müller och Ralph Benatzky
Egon Larsson Oscarsteatern[16]
1962 Kaliwoda Tre valser
Oscar Straus, Paul Knepler och Armin Robinson
Ivo Cramér Oscarsteatern[17]
1963 Honett Lås in era döttrar
Laurie Johnson, Lionel Bart och Bernard Miles
Ivo Cramér Oscarsteatern[18]
1964 Jenkins Hur man lyckas i affärer utan att egentligen anstränga sig
Frank Loesser, Abe Burrows, Jack Weinstock och Willie Gilbert
Folke Abenius Oscarsteatern[19]
1966 Barnaby Tucker Hello, Dolly!
Michael Stewart och Jerry Herman
Sven Aage Larsen Oscarsteatern[20]
1967 Nalle Puh
A.A. Milne
Thor Zackrisson Skolbarnsteatern[21]
Raoul de St. Brioche Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein
Mimi Pollak Oscarsteatern[22]
1969 Snark
Spike Milligan
Thor Zackrisson Maximteatern[23]
Ungkarlslyan
Burt Bacharach, Hal David och Neil Simon
Ivo Cramér Oscarsteatern[24]
1970 von Endry Csardasfurstinnan
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach
Isa Quensel Oscarsteatern[25]
1971 Rådhjälpare m. fl. De vilda svanarna
H.C. Andersen
Fred Hjelm Stockholms stadsteater
1977 Daniel Ehrentreich Slaget vid Lobositz
Peter Hacks
Friedo Solter Stockholms stadsteater
1986 Leva loppan
Georges Feydeau
Pierre Fränckel Vasateatern[26]
1989 Medverkande Skrattverket, revy
Mille Schmidt Intiman[27]
Monsieur Firmin Fantomen på Operan
Andrew Lloyd Webber, Charles Hart och Richard Stilgoe
Harold Prince Oscarsteatern
1990 Medverkande Skrattverket, revy
Mille Schmidt Intiman[28]
2000 Lorden från gränden
L. Arthur Rose och Noel Gay
Thomas Ryberger Intiman[29][30]
2003 Bussresan
Ulf Larsson
Ulf Larsson Vasateatern[31]
2004 Johan Johnsson Söderkåkar
Gideon Wahlberg
Ulf Larsson Tantogården[32]
2004 Vilken OSis!, revy
Ulf Larsson
Ulf Larsson Nya Casinoteatern[33]
2005 Portis Artisten – Nacka Skoglund Story
Ulf Larsson
Ulf Larsson Nya Casinoteatern[34]

Källor redigera

  1. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
  2. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  3. ^ https://www.dn.se/familj/dodsannonser/#/CaseInline/822624?query=Varg
  4. ^ https://www.expressen.se/noje/skadespelaren-bert-ake-varg-ar-dod/
  5. ^ ”Sök gravsatt på SvenskaGravar.se”. www.svenskagravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/0af0977f-c08a-4e75-be49-23fcb113a5df. Läst 28 juli 2023. 
  6. ^ Sveriges befolkning 1940, Arkiv Digital
  7. ^ Sveriges Dödbok 1830–2020, Sveriges Släktforskarförbund.
  8. ^ Sveriges befolkning 1960, Arkiv Digital.
  9. ^ Redvall, Eva (25 april 2007). ”Man ska ha kul i livet”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 24 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140224105148/http://www.sydsvenskan.se/familj/fodelsedag/man-ska-ha-kul-i-livet/. Läst 18 december 2012. 
  10. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  11. ^ Sveriges befolkning 1975, Arkiv Digital.
  12. ^ Sveriges befolkning 1980, Arkiv Digital.
  13. ^ Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund.
  14. ^ Per Olov Qvist, Lars Åhlander (2002). Svenska skådespelare i film och TV 1897-2000 (1. uppl.). ISBN 91-85248-89-4 
  15. ^ S B-l (1 oktober 1960). ”'Skräck och skratt' på Casino”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1960-10-01/267/14. Läst 21 januari 2016. 
  16. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 34. 9 december 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-12-09/334/34. Läst 22 augusti 2015. 
  17. ^ ”Tre valser”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24986&pos=156. Läst 11 juni 2015. 
  18. ^ ”Lås in Era döttrar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25693&pos=92. Läst 26 juni 2015. 
  19. ^ ”Hur man lyckas i affärer utan att egentligen anstränga sig”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25049&pos=76. Läst 26 juni 2015. 
  20. ^ Barbro Hähnel (10 september 1966). ”Vital 'Dolly' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1966-09-10/245/16. Läst 20 augusti 2015. 
  21. ^ Annika Holm (4 mars 1967). ”Autentisk Nalle Puh”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1967-03-04/61/11. Läst 10 augusti 2021. 
  22. ^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24820&pos=33. Läst 26 juni 2015. 
  23. ^ Bengt Jahnsson (15 februari 1969). ”'Snark' på Maxim: Uttunnat clowneri”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1969-02-15/44/15. Läst 22 januari 2016. 
  24. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 55. 12 september 1969. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1969-09-12/247/55. Läst 22 augusti 2015. 
  25. ^ ”Csardasfurstinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24827&pos=24. Läst 26 juni 2015. 
  26. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 58. 3 oktober 1986. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1986-10-03/268/58. Läst 18 september 2016. 
  27. ^ Lars Linder (11 mars 1989). ”'Skratt-verket' på Intiman: Inget särskilt att skratta åt”. Dagens Nyheter: s. 28. https://arkivet.dn.se/tidning/1989-03-11/68/28. Läst 18 februari 2018. 
  28. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 64. 9 januari 1990. https://arkivet.dn.se/tidning/1990-01-09/7/62. Läst 18 februari 2018. 
  29. ^ Claes Salomonsson (10 april 2000). ”Ulf Larsson gör Poppes största paradnummer”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/noje/0004/10/poppe.html. Läst 13 juni 2015. 
  30. ^ Marcus Boldemann (23 september 2000). ”Högaktuellt spektakel. På Intiman spexas det på alla nivåer.”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/kultur/musikal-hogaktuellt-spektakel-pa-intiman-spexas-det-pa-alla-nivaer. 
  31. ^ Linda Hjertén (6 juni 2002). ”Ulf Larsson gör stjärnspäckad busskomedi”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article10283192.ab. Läst 13 juni 2015. 
  32. ^ Lars Ring (12 juli 2004). ”Trångt och ojämnt när Söderkåkar flyttar in i Tanto”. SvD. http://www.svd.se/trangt-och-ojamnt-narsoderkakar-flyttar-in-i-tanto. Läst 13 juni 2015. 
  33. ^ Lars Ring (24 september 2004). ”Trivsamt ordvitsande för äldre publik”. SvD. http://www.svd.se/trivsamt-ordvitsande-for-aldre-publik-69Dj. Läst 13 juni 2015. 
  34. ^ Sven Malm (29 september 2005). ”Lite för bussigt om Nacka Skoglunds liv”. SvD. http://www.svd.se/lite-for-bussigt-om-nacka-skoglunds-liv. Läst 13 juni 2015. 

Externa länkar redigera