Wikipedia

Bert-Åke Varg

svensk skådespelare och sångare
Artikel Diskussion

Bert-Åke Varg, folkbokförd Bert Åke Varg, ursprungligen Lundström[1], född 27 april 1932 i Hörnefors i Västerbottens län[2], är en svensk skådespelare och sångare.

Bert-Åke Varg
Bert-Åke Varg bild.jpg
FöddBert Åke Lundström
27 april 1932 (90 år)
Hörnefors, Västerbotten, Sverige
NationalitetSverige Svensk
Aktiva år1953–
MakaAnnette Lönnborg
(1960–1993; hennes död)
Julianna Varg
(1997–)
Betydande roller
Helge i Från A till Ö
Gustav Sjögren i Rederiet
Pentti Varg i Fablernas värld
IMDb SFDb

BiografiRedigera

Bert-Åke Varg fick sin teaterutbildning vid Calle Flygare Teaterskola i Stockholm. Han slog igenom som grammofonsångare med Kökspolkan 1956. Han visade sig tidigt vara en mångsidig artist och lärde sig att steppa på 16 dagar när han fick hoppa in som ersättare för Nils Poppe i musikalen Lorden från gränden i slutet av 1950-talet.

Varg har varit en pålitlig artist i många revyer, bland annat hos Hagge Geigert i Uddevalla, i Kar de Mumma-revyn på Folkan och på senare år med Ulf Larsson på Nya Casinoteatern i Stockholm. Han har inofficiellt svenskt rekord i filmdubbning och hans röst är välkänd från Fablernas värld, Djungelboken, Tintin, Super-Ted, och Asterix. På Tintinskivorna spelar han dels betjänten Nestor, dels de båda diplomdetektiverna Dupond och Dupont. På 1970-talet medverkade han som ugglan Helge i det populära barnprogrammet Från A till Ö med Birgitta Andersson i huvudrollen. Han har medverkat i krogshower, berättat roliga historier i TV-serien Pratmakarna och var under en kort period anställd vid Stockholms Stadsteater samt spelade i flertal reklamfilmer på biografer under 1970-talet.

Tillsammans med Eva Bysing gjorde Varg succé i tv-underhållningen Fint som snus 1973 och 1977. En annan insats är rollen som målaren Fabian i Gideon Wahlbergs folklustspel Grabbarna i 57:an 1978 som gjordes för TV. Bert-Åke Varg fick många att höja på ögonbrynen när han gjorde dundersuccé som teaterdirektören Firmin i långköraren The Phantom of the Opera på Oscarsteatern 1989–1995, där han utan några som helst skolor sjöng rena operapartier. Insatsen gav honom 1989 Guldmasken för "Bästa manliga biroll". Under 1990-talet blev han också känd för rollen som maskinisten Gustav Sjögren i tv-serien Rederiet.

FamiljRedigera

Han var från 1960 gift med Annette Lönnborg[3] (1936–1993) och har tillsammans med henne tre barn[4][5]. 1997 gifte han sig med Julianna Varg (född 1947 i Ungern).

Filmografi i urval[6]Redigera

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1960 Medverkande Skräck och skratt, revy
Bengt Linder		 Sven Paddock Casinoteatern[7]
1961 Vita hästen
Hans Müller och Ralph Benatzky		 Egon Larsson Oscarsteatern[8]
1962 Kaliwoda Tre valser
Oscar Straus, Paul Knepler och Armin Robinson		 Ivo Cramér Oscarsteatern[9]
1963 Honett Lås in era döttrar
Laurie Johnson, Lionel Bart och Bernard Miles		 Ivo Cramér Oscarsteatern[10]
1964 Jenkins Hur man lyckas i affärer utan att egentligen anstränga sig
Frank Loesser, Abe Burrows, Jack Weinstock och Willie Gilbert		 Folke Abenius Oscarsteatern[11]
1966 Barnaby Tucker Hello, Dolly!
Michael Stewart och Jerry Herman		 Sven Aage Larsen Oscarsteatern[12]
1967 Nalle Puh
A.A. Milne		 Thor Zackrisson Skolbarnsteatern[13]
Raoul de St. Brioche Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein		 Mimi Pollak Oscarsteatern[14]
1969 Snark
Spike Milligan		 Thor Zackrisson Maximteatern[15]
Ungkarlslyan
Burt Bacharach, Hal David och Neil Simon		 Ivo Cramér Oscarsteatern[16]
1970 von Endry Csardasfurstinnan
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach		 Isa Quensel Oscarsteatern[17]
1971 Rådhjälpare m. fl. De vilda svanarna
H.C. Andersen		 Fred Hjelm Stockholms stadsteater
1977 Daniel Ehrentreich Slaget vid Lobositz
Peter Hacks		 Friedo Solter Stockholms stadsteater
1986 Leva loppan
Georges Feydeau		 Pierre Fränckel Vasateatern[18]
1989 Medverkande Skrattverket, revy
Mille Schmidt Intiman[19]
Monsieur Firmin The Phantom of the Opera
Andrew Lloyd Webber, Charles Hart och Richard Stilgoe		 Harold Prince Oscarsteatern
1990 Medverkande Skrattverket, revy
Mille Schmidt Intiman[20]
2000 Lorden från gränden
L. Arthur Rose och Noel Gay		 Thomas Ryberger Intiman[21][22]
2003 Bussresan
Ulf Larsson		 Ulf Larsson Vasateatern[23]
2004 Johan Johnsson Söderkåkar
Gideon Wahlberg		 Ulf Larsson Tantogården[24]
2004 Vilken OSis!, revy
Ulf Larsson		 Ulf Larsson Nya Casinoteatern[25]
2005 Portis Artisten – Nacka Skoglund Story
Ulf Larsson		 Ulf Larsson Nya Casinoteatern[26]

KällorRedigera

  1. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
  2. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  3. ^ Sveriges befolkning 1960
  4. ^ Eva Redvall: "Man ska ha kul i livet" Sydsvenskan 25 april 2007. Åtkomst 18 december 2012.
  5. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  6. ^ Per Olov Qvist, Lars Åhlander (2002). Svenska skådespelare i film och TV 1897-2000 (1. uppl.). ISBN 91-85248-89-4 
  7. ^ S B-l (1 oktober 1960). ”'Skräck och skratt' på Casino”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1960-10-01/267/14. Läst 21 januari 2016. 
  8. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 34. 9 december 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-12-09/334/34. Läst 22 augusti 2015. 
  9. ^ ”Tre valser”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24986&pos=156. Läst 11 juni 2015. 
  10. ^ ”Lås in Era döttrar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25693&pos=92. Läst 26 juni 2015. 
  11. ^ ”Hur man lyckas i affärer utan att egentligen anstränga sig”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25049&pos=76. Läst 26 juni 2015. 
  12. ^ Barbro Hähnel (10 september 1966). ”Vital 'Dolly' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1966-09-10/245/16. Läst 20 augusti 2015. 
  13. ^ Annika Holm (4 mars 1967). ”Autentisk Nalle Puh”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1967-03-04/61/11. Läst 10 augusti 2021. 
  14. ^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24820&pos=33. Läst 26 juni 2015. 
  15. ^ Bengt Jahnsson (15 februari 1969). ”'Snark' på Maxim: Uttunnat clowneri”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1969-02-15/44/15. Läst 22 januari 2016. 
  16. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 55. 12 september 1969. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1969-09-12/247/55. Läst 22 augusti 2015. 
  17. ^ ”Csardasfurstinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24827&pos=24. Läst 26 juni 2015. 
  18. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 58. 3 oktober 1986. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1986-10-03/268/58. Läst 18 september 2016. 
  19. ^ Lars Linder (11 mars 1989). ”'Skratt-verket' på Intiman: Inget särskilt att skratta åt”. Dagens Nyheter: s. 28. https://arkivet.dn.se/tidning/1989-03-11/68/28. Läst 18 februari 2018. 
  20. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 64. 9 januari 1990. https://arkivet.dn.se/tidning/1990-01-09/7/62. Läst 18 februari 2018. 
  21. ^ Claes Salomonsson (10 april 2000). ”Ulf Larsson gör Poppes största paradnummer”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/noje/0004/10/poppe.html. Läst 13 juni 2015. 
  22. ^ Marcus Boldemann (23 september 2000). ”Högaktuellt spektakel. På Intiman spexas det på alla nivåer.”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/kultur/musikal-hogaktuellt-spektakel-pa-intiman-spexas-det-pa-alla-nivaer. 
  23. ^ Linda Hjertén (6 juni 2002). ”Ulf Larsson gör stjärnspäckad busskomedi”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article10283192.ab. Läst 13 juni 2015. 
  24. ^ Lars Ring (12 juli 2004). ”Trångt och ojämnt när Söderkåkar flyttar in i Tanto”. SvD. http://www.svd.se/trangt-och-ojamnt-narsoderkakar-flyttar-in-i-tanto. Läst 13 juni 2015. 
  25. ^ Lars Ring (24 september 2004). ”Trivsamt ordvitsande för äldre publik”. SvD. http://www.svd.se/trivsamt-ordvitsande-for-aldre-publik-69Dj. Läst 13 juni 2015. 
  26. ^ Sven Malm (29 september 2005). ”Lite för bussigt om Nacka Skoglunds liv”. SvD. http://www.svd.se/lite-for-bussigt-om-nacka-skoglunds-liv. Läst 13 juni 2015. 

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bert-Åke_Varg&oldid=50174648"