Berndt Gustafsson
Berndt Gunnar Edvin Gustafsson, född 30 maj 1920 i Rogberga församling, Jönköpings län, död 20 september 1975 i Rönninge, Stockholms län, var Sveriges förste religionssociolog. Han grundade Religionssociologiska Institutet i Stockholm 1962, och beskrev i ett flertal forskningsrapporter, böcker och artiklar det religiösa livets utveckling i Sverige.
| Berndt Gustafsson | |
| Född | 30 maj 1920[1][2] Rogberga församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 20 september 1975[1] (55 år) Salems församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Religionssociolog, teolog[3], sociolog[3], universitetslärare[3] |
| Arbetsgivare | Lunds universitet |
| Föräldrar | Edvin Gustafsson[2] |
| Släktingar | Anne-Marie Thunberg (syskon)[2] |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
redigeraGustafsson var son till Edvin Gustafsson, banvakt och socialdemokratisk riksdagsman, och Anna, född Pettersson. Efter studentexamen i Jönköping studerade han vid Lunds universitet, där han också var redaktör för studenttidningen Lundagård 1945. Han tog examen som teologie kandidat 1945 och prästvigdes 1946 i Växjö domkyrka. Gustafsson blev teologie licentiat 1949 samt teologie doktor 1953 på avhandlingen Socialdemokratien och kyrkan 1881-1890. Samma år blev han filosofie licentiat i sociologi.
Gustafsson utnämndes till docent i kyrkohistoria vid Lunds universitet 1953. Forskningen som startat i kyrkohistoria vidgades snart till kyrkans roll i samhället samt olika religiösa yttringar. Till Religionssociologiska Institutet knöt han flera kunniga medarbetare, och lade grunden för svensk religionssociologisk forskning. Utöver författarskapet och forskningen var han en välkänd och uppskattad föreläsare runtom i landet, samt tjänstgjorde som lektor vid Bandhagens gymnasium 1963–1966.
Gustafsson samlade tillsammans med Gunnar Hillerdal in ögonvittnesskildringar av Jesusupplevelser i boken De såg och hörde Jesus (1973). Han samlade också in och utgav folkets egna böner i Svenska folkets böner (1970) samt Gud i folkets hjärta (1973).
Gustafsson var direktor för Svenska Kyrkans Centralråd från 1971. År 1975, samma år som Gustafsson avled, inrättades Sveriges första professur i religionssociologi. Berndt Gustafssons minnesfond inrättades efter hans död, för att främja religionssociologisk forskning.
Familj
redigeraBerndt Gustafsson var bror till Anne-Marie Thunberg.
Bibliografi (i urval)
redigera- Kyrkoliv och samhällsklass i Sverige omkring 1880, 1950
- Socialdemokratien och kyrkan 1881-1890, 1953 (akademisk avhandling)
- Småkyrkorörelsen. Dess historiska bakgrund, 1955
- Manligt – Kvinnligt - Kyrkligt i 1800-talets svenska folkliv, 1956
- Svensk kyrkohistoria, 1957
- I den natt, studier i Sören Kierkegaards förfallsteori, 1962
- Religionens roll i samhället, 1963
- Religionssociologi, 1965
- Svenska folkets religion, 1969
- Svensk kyrkogeografi, 1971
- Gunnar Svensson, vatteningenjör, 1972 (roman)
- Svenskarnas religion (med Åke Ohlmarks), 1974
- Född 1920, 1976 (dikter)
- Tecken och tydning, 1976 (kolumner från tidningen Dagen)
Källor och litteratur
redigera- Skog Margareta, red (1976). Berndt Gustafsson: forskare och visionär : minnesskrift. Stockholm: Proprius. Libris 7604858. ISBN 91-7118-246-2
- Gustafsson, Göran (2013). Religionssociologiska institutets publikationer: forskningsrapporter, litteraturöversikter, analyserande artiklar, siffersammanställningar. Lund studies in sociology of religion, 1651-4432 ; 12. Lund: [Centrum för teologi och religionsvetenskap], Lunds universitet. Libris 14217116. ISBN 9197476080
- Anders Bäckström, Religionssociologins pionjärer i Sverige. Om ett akademiskt ämnes framväxt och konsolidering genom ämnespionjärerna Berndt Gustafsson, Göran Gustafsson och Thorleif Pettersson. Artos 2022.. ISBN 978-91-7777-251-4
Noter
redigera- ^ [a b c d] Sveriges dödbok, läst: 25 mars 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Rogberga kyrkoarkiv, Församlingsböcker. Bunden serie, SE/VALA/00307/A II a/7 (1923-1933), bildid: 00015865_00037, husförhörslängd, läs onlineläs online, läst: 25 mars 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jo2015886588, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]