Jägerhornska regementet, ursprungligen Bergsregementet, var ett värvat infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren cirka 1709–1808. Åren 1717–1808 bar regementet i regel namn efter förbandschefen.[1][2]

Jägerhornska regementet
Flemings regemente 1779.jpg
Officiellt namnJägerhornska regementet
Datum1709–1808
FörsvarsgrenSvenska armén
TypInfanteriet
StorlekRegemente
FöregångareBergsbataljonen Sinclair,
Bergsbataljonen Zeedtz
FörläggningsortSvartholms fästning, Sveaborg
FärgerGult     
Kända slag och krigHattarnas ryska krig,
Gustav III:s ryska krig,
Finska kriget
Befälhavare
RegementschefFredrik Adolf Jägerhorn [a]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg

HistorikRedigera

Regementet har sitt ursprung från de två Bergsbataljonerna Sinclair och Zeedtz, uppsatta 1701 respektive 1703. År 1705 sammanslogs dessa två bataljoner och 1709 kom de att organiseras som Bergsregementet. Från 1717 kom Bergsregementet att bära namn efter dess chefer. År 1719 tillfördes kvarvarande delar från det äldre Bergsregementet (även kallat Malmöska regementet) samt de Svenska och Tyska livregementena till fots. År 1721 upplöstes Skånska tre- och femmänningsregementet varvid även delar av det uppgick i regementet som nu benämndes Garnisonsregementet i Malmö. År 1722 tillkom även resterna av Östra skånska infanteriregementet.[1]

Regementet, som var förlagt till Skåne, kom att omlokaliseras 1739 till Finland, där det inkvarterades i Villmanstrand, Fredrikshamn och Nyslott med flera orter. Regementet deltog åren 1741–1743 i Hattarnas ryska krig och överflyttades efter krigsslutet till Sverige. Efter kriget garnisonerades regementet till Göteborg, där det var förlagt fram till 1751 då det återigen omlokaliserades till Finland.[1]

Från 1751 var regementet permanent förlagt till Svartholms fästning och Sveaborg. Regementet deltog i kriget 1788-1790 samt i Finska kriget 1808-1809, vid det senare var regementet känt som det Jägerhornska regementet ett namn det fått efter sin siste regementschef 1801. Efter Sveaborgs fall den 3 maj 1808 upplöstes regementet. Efter den svenska kapitulationen vid Sveaborg så lovade ryssarna i kapitulationsaktens 18 paragraf att alla svenska officerare och manskap skulle få kvarstanna i Finland till krigsslutet. Då ryssarna bröt detta löfte och istället ville föra soldaterna till Ryssland, kände sig flera inte längre bundna av kapitulationen, utan flydde och anslöt sig till den svenska armén igen.[2]

FörbandscheferRedigera

Namn, beteckning och förläggningsortRedigera

Namn
Bergsregementet 1709-??-?? 1719-??-??
Garnisonsregementet i Malmö 1719-??-?? 1737-??-??
von Willebrandts regemente 1737-??-?? 1743-??-??
Rutensparres regemente 1743-??-?? 1749-??-??
von Lantingshausens regemente 1749-??-?? 1752-??-??
Cronhielmska regementet 1752-??-?? 1762-??-??
Björnbergs regemente 1762-??-?? 1772-??-??
von Saltzas regemente 1773-??-?? 1773-??-??
Skyttes regemente 1773-??-?? 1777-??-??
Flemings regemente 1777-??-?? 1788-??-??
Stackelbergska regementet 1788-??-?? 1801-??-??
Jägerhornska regementet 1801-??-?? 1808-05-03
Övningsfält och förläggningsort
Skåne och andra platser 1721-??-?? 1751-??-??
Finland och andra platser 1739-??-?? 1743-??-??
Göteborg (F) 1743-??-?? 1751-??-??
Sveaborg (F) 1751-??-?? 1808-05-03

BildgalleriRedigera

ReferenserRedigera

AnmärkningarRedigera

  1. ^ Jägerhorn blev sista chefen för regementet.
  2. ^ Chef för Bergsbataljonen Sinclair
  3. ^ Chef för Bergsbataljonen Zeedtz
  4. ^ Chef för båda bergsbataljonerna

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Kjellander (2003), s. 249-250
  2. ^ [a b] Värvade trupper i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0

Tryckta källorRedigera

  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris länk. ISBN 91-87184-74-5