Belägringen av Sarajevo
Belägringen av Sarajevo är den längsta belägringen i modern historia.[1] Serbiska styrkor från Republika Srpska belägrade Sarajevo, Bosnien och Hercegovinas huvudstad, från den 5 april 1992 till den 29 februari 1996.
| Belägringen av Sarajevo | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Bosnienkriget | |||||||
| |||||||
| Stridande | |||||||
 / Jugoslavien och senare  Republika Srpska
|
.svg){kind=small} Bosnien och Hercegovina NATO (1995) | ||||||
| Befälhavare och ledare | |||||||
| Stanislav Galić (1992-1994) Dragomir Milošević (1994-1995) |
Jovan Divjak Sefer Halilović | ||||||
| Styrka | |||||||
| 30 000 soldater | 40 000 soldater | ||||||
| Förluster | |||||||
| 2 687 soldater döda | 6 305 soldater döda | ||||||
| Civila:~10 000 döda eller försvunna 56 000 sårade | |||||||
Efter krigsutbrottet inledde Republika Srpskas styrkor en serie angrepp för att inta Sarajevo. Då bosniska regeringsstyrkor lyckats försvara stadens centrala delar omringade omkring 30 000[2] serbiska soldater staden och belägrade sig i de angränsande kullarna där de angrepp staden med artilleri, granatkastare, tunga kulsprutor, raketartilleri, luftvärnseld och krypskyttar.[3] Den bosniska armén som hade omkring 40 000[2] försvarare i staden var dåligt utrustad och oförmögna att bryta blockaden.
Omkring 20 000 människor dog under belägringen. Omkring 10 000 civila beräknats ha dödats, inklusive 1 500 barn. Ytterligare 56 000 sårades, inklusive 15 000 barn.[4][5][6] Den bosniska armén förlorade 6 305 soldater medan Republika Srpska förlorade 2 687 man.[7] Striderna halverade nästan stadens befolkning mellan 1992 och 1995.[8]
Efter den andra Markalemassakern i augusti 1995 där 37 civila dödades, ingrep Nato med flygangrepp mot de serbiska positionerna i Sarajevo och flera andra delar av Bosnien och Hercegovina. Detta pressade Republika Srpska till att återuppta de fredsförhandlingar som i december 1995 resulterade i Daytonavtalet, vilket avslutade kriget i Bosnien.
Enligt ICTY bedrev serbiska styrkor en "terrorkampanj" mot Sarajevo av "urskillningslöst bombardemang och beskjutning som resulterade i för många civilas död".[9] De serbiska befälhavarna över VRS-styrkorna i Sarajevo, Stanislav Galić och Dragomir Milošević, dömdes efter kriget till livstids fängelse respektive 33 års fängelse av ICTY för sin roll i belägringen.[10][11]
Källor
redigera- ^ http://www.timesonline.co.uk/tol/news/world/europe/article575571.ece?region=&country=&city=&query=&holidaytype=Breaks&holidaysubtype=§ionId=1041&nRegion=&nCountry=&nCity=&nHolidaytype=&nHolidaysubtype=Cities
- ^ [a b] Little, A (1996), The Death of Yugoslavia. Penguin Books
- ^ http://www.timesonline.co.uk/tol/news/world/europe/article3039582.ece
- ^ http://books.google.com/books?id=theWRLYkshcC&pg=PA88
- ^ http://www.ess.uwe.ac.uk/comexpert/ANX/VI-01.htm#I.D Arkiverad 2 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ http://www.ess.uwe.ac.uk/comexpert/ANX/VI-01.htm#I.C Arkiverad 2 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 december 2010. https://web.archive.org/web/20101203232759/http://www.idc.org.ba/index.php?option=com_content&view=section&id=35&Itemid=126&lang=bs. Läst 22 oktober 2010. The Research and Documentation Center (RDC)
- ^ ”History of Sarajevo”. Arkiverad från originalet den 5 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100205064716/http://cseecunion.org/HistoryOfCities/Sarajevo.html. Läst 8 mars 2010.
- ^ http://www.un.org/apps/news/story.asp?NewsID=25028&Cr=ICTY&Cr1=
- ^ ”ICTY: Stanislav Galić dom”. ICTY. 30 november 2006. http://www.icty.org/x/cases/galic/acjug/en/gal-acjud061130.pdf. Läst 8 mars 2010.
- ^ ”ICTY: Dragomir Milošević dom”. ICTY. 12 november 2009. http://www.icty.org/x/cases/dragomir_milosevic/acjug/en/091112.pdf. Läst 8 mars 2010.