Serber (serbiska: Срби, Srbi) är en sydslavisk folkgrupp på Balkanhalvön som företrädesvis bebor Serbien (serbiska: Srbija) vars befolkning uppgår till cirka 8 miljoner. I Montenegro (Crna Gora) bor 350 000 serber (dock finns bland åtskilliga montenegriner en känsla av att ha en distinkt identitet som är separat från den i nationell mening serbiska, vilket är en kontroversiell fråga mellan de separerade länderna Serbien och Montenegro. Etniskt kan uppemot 600 000 montenegriner räkna sig som serber). Även i Bosnien-Hercegovina (serbiska: Bosna i Hercegovina) har en serbisk befolkning på uppskattningsvis 1,1 miljoner, varav en stor majoritet[4] är bosatta i Republika Srpska, den ena av de entiteter i Bosnien och Hercegovina. Även i övriga delar av f.d. Jugoslavien finns serbiska minoriteter och sammanlagt i dessa länder beräknas det finnas en serbisk befolkning på drygt 3 miljoner. Sammanlagt uppskattas det finnas cirka 14–15 miljoner serber i världen. De är i allmänhet serbisk-ortodoxa.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Antal sammanlagt | ||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| cirka 10 miljoner | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Regioner med betydande antal | ||||||||||||||||||||||||||||||||
 Serbien:7 900 000 (2008)
Övriga är uppskattningsvisa siffror från flera länder som inte tagits med i listan ovan. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Språk | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Religion | ||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Övervägande ortodoxa med starka band till den serbiska ortodoxa kyrkan. | ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Besläktade folkgrupper | ||||||||||||||||||||||||||||||||
I samband med krigen i före detta Jugoslavien (se jugoslaviska krigen) under första halvan av 1990-talet flydde många serber till andra delar av Europa och världen, men redan under Titos levnad hade också serber emigrerat till Västeuropa av arbetsmarknadsskäl.
Serberna invandrade förmodligen från Karpaterna i nuvarande Ukraina till Balkan under 600-talet. Mot slutet av 800-talet övergick de till kristendomen och de första statsbildningarna uppkom hundra år senare längs kusten i dagens Montenegro, historiska Hercegovina (inklusive delar av södra Dalmatien), Bosnien (exklusive dagens västra Bosnien och bosniska krajina-regionen) och sydvästra Serbien.
Kända serberRedigera
- Nikola Tesla, uppfinnare
- Miloš Crnjanski, författare
- Vlade Divac, basketspelare
- Mihajlo Idvorski Pupin, fysiker, kemist, uppfinnare
- Milutin Milanković, matematiker, astrofysiker och ingenjör
- Mileva Marić, matematiker och fysiker
- Nemanja Vidić, fotbollsspelare
- Karl Malden, skådespelare och regissör
- Emir Kusturica, regissör
- Peter Bogdanovich, regissör
- Predrag Stojaković, basketspelare
- Milorad Čavić, simmare
- Novak Đoković, tennisspelare
- Jelena Janković, tennisspelare
- Ana Ivanović, tennisspelare
- Jelena Dokić, tennisspelare
- Andrea Petković, tennisspelare
- Gavrilo Princip, frihetskämpe
- Isidora Sekulić, författare och kvinnosakskämpe
- Charles Simic, poet
- Catherine Oxenberg, artist
- Miloš Teodosić, basketspelare
- Goran Bregović, musiker
- Đorđe Balašević, musiker
- Marina Abramović, konstnär
- Karađorđe Petrović, frihetskämpe
- Siniša Mihajlović, fotbollsspelare
- Miloš Krasić, fotbollsspelare
- Milla Jovovich skådespelerska
- Marija Šerifović, artist
Se ävenRedigera
- Serbiens historia
- Serber i Bosnien och Hercegovina
- Serber i Kroatien
- Serber i Kosovo
- Serber i Sverige
ReferenserRedigera
- ^ ”Demographics of Bosnia and Herzegovina - Wikipedia, the free encyclopedia”. https://en.wikipedia.org/wiki/Demographics_of_Bosnia_and_Herzegovina.
- ^ Kroatiska statistiska centralbyrån - Census 2011 (engelska)
- ^ Zubin Potok (21 november 2011). ”Serbia and Kosovo - On the border of conflict”. The Economist. http://www.economist.com/blogs/easternapproaches/2011/11/serbia-and-kosovo. Läst 23 december 2016.
- ^ ”Popis stanovništva, domaćinstava i stanova u Bosni i Hercegovini” (pdf). Arkiverad från originalet den 20 september 2020. https://web.archive.org/web/20200920051101/https://popis.gov.ba/popis2013/doc/Knjiga2/K2_B_E.pdf.