Öppna huvudmenyn

Bandyns historia som organiserad sport sträcker sig från andra halvan av 1800-talet. Sportens föregångare utgörs av sporter som spelades i England och i Ryssland sedan åtminstone 1700-talet och framåt.

Innehåll

ÅrRedigera

1875Redigera

1891Redigera

1894Redigera

  • I samband med skridskotävlingar i Stockholm i Sverige den 10-11 februari, demonstrerar engelsmannen CG Tebbutt ett bollspel på is kallat "bandy" som blivit mycket populärt. Ett svenskt bandylag bildas inom Stockholms gymnastikförening.

1895Redigera

1896Redigera

1897Redigera

1901Redigera

 
Den första organiserade bandymatchen i Sverige spelades i Stockholm på Nybrovikens is 1901.

1902Redigera

1904Redigera

1905Redigera

1906Redigera

1907Redigera

1908Redigera

1909Redigera

1912Redigera

  • Första norska mästerskapet spelas.[1]

1913Redigera

1914Redigera

1919Redigera

1920Redigera

  • Norges Bandyförbund bildas och kallas till en början ishockeyförbund.

1921Redigera

  • Sirius detroniserar IFK Uppsala i SM och vinner finalen efter omspel med 5–2.

1922Redigera

  • En officiell landskamp mot Norge (ingående i Nordiska spelen) vinner Sverige med 13–1.

1923Redigera

1925Redigera

1927Redigera

1928Redigera

  • Birger Gustafsson gör sitt inträde som förbundssekreterare i Svenska Bandyförbundet.

1930Redigera

  • Storklubbarna "strejkar" från SM och spelar en så kallad testserie. Istället vinner SK Tirfing SM-finalen över Djurgårdens IF med 1-0.

1931Redigera

  • 6 januariDivision I i Sverige startar i januari 1931 med 16 lag i två grupper, norr och söder.

1932Redigera

1933Redigera

1934Redigera

  • Åter ett nytt svenskt mästarlag, Slottsbrons IF, som finalslår IFK Uppsala med 6-0.

1936Redigera

  • 1 mars – Sverige spelar tre landskamper på en och samma dag utan att använda spelare från Slottsbrons IF och Västerås SK, vilka samtidigt spelar SM-final, där Slottsbrons IF vinner med 2–1.

1939Redigera

  • Ny omstrukturering av Division I, som spelas i fyra grupper om sex lag i varje samt semifinaler och final. Finalister blir för första gången IF Huge och Nässjö IF. IK Huge slår Nässjö IF med 2–1 i finalmatchen den 5 mars.

1940Redigera

1943Redigera

1944Redigera

1945Redigera

1946Redigera

  • Ett lag från Helsingfors besöker Sverige och möter Stockholms stadslag.[8]

1947Redigera

1948Redigera

  • Ett lag från Stockholm besöker Finland och möter ett lag från Helsingfors.

1949Redigera

1950Redigera

1951Redigera

  • Bandyförbundet får sitt första kansli på Sibyllegatan i Stockholm. Börje Tegfors blir sekreterare.

1952Redigera

1953Redigera

  • 1 mars – Edsbyns IF svenska mästare för andra gången.

1954Redigera

  • Bandykontakten med Sovjetunionen återupptas.
  • Sverige inför sarg, med inspiration från Sovjetunionen.

1955Redigera

  • 12 februariInternationella Bandyförbundet bildas i Stockholm.
  • 12 februari – Sveriges första landskamp på Stockholms Stadion mot Sovjetunionen slutar 2–2 inför en rekordpublik på 15 000 personer.
  • Sarg runt bandyplanen införs.
  • Junior-SM instiftas
  • Seriespelet ger över en miljon kronor i intäkter.
  • Örebro SK inleder sin mästerskapsrad med att finalbesegra Edsbyns IF med 7–1.

1956Redigera

  • 2 december – Världens första konstfrysta bandybana invigs på Rocklunda IP i Västerås.
  • Tvådomarsystemet har premiär.
  • Måldomarna, som signalerat för mål, hörna och inkast, avskaffas i andradivisionen i Sverige från säsongen 1956/1957.

1957Redigera

  • 22 februari3 mars – Första VM i bandy vinns av Sovjetunionen i Helsingfors. Finland kommer tvåa och Sverige kommer trea. Bara dessa tre lag deltar. I bandyhistoriens första VM-match vinner Finland över Sverige med 4–3.
  • 26 december – Division I i Sverige börjar spelas med premiär på annandag jul.
  • Bandyungdomens teknikmärke instiftas.
  • Avbytarsystem införs till säsongen 1957/1958.

1958Redigera

  • Debut för dubbellandskamper.

1959Redigera

1961Redigera

1962Redigera

  • 18 februari – Edsbyns IF svenska mästare för tredje gången.
  • Ungdoms-RM instiftas.
  • Första svenska juniorlandslaget skapas.

1963Redigera

  • Februari – Sverige arrangerar VM och bland annat Sveriges kung Gustaf VI Adolf ser Sovjetunionen slå Sverige i finalen på Stockholms Stadion med 8–0.
  • Första allsvenska elljusmatchen spelas i Katrineholm.
  • Svenska Bandyförbundets kansli flyttas till Katrineholm. Tord Östman anställs som kanslichef.
  • Förbundskapten inrättas i Sverige och teknisk kommitté och PR-kommitté bildas.
  • Walter Jagbrant landslagstränare
  • SM-slutspel beslutas.

1964Redigera

  • Arne Argus blir Svenska Bandyförbundets fjärde ordförande.
  • Elitdomarkår etableras.
  • IFK Kungälv blir Västsveriges första lag i Division I.

1965Redigera

1969Redigera

1972Redigera

  • Januari – I Sovjetunionen spelas den första upplagan av Rossijaturneringen. Sovjetunionen vinner.

1973Redigera

  • I Sverige spelas för första gången dam-SM i bandy. IK Göta finalslår Katrineholms SK med 9–6.
  • Spelet sprids till USA.

1974Redigera

1975Redigera

  • 25 januari – Då Sverige slår Sovjetunionen med 3–1 vid VM i Finland är det första gången Sovjetunionen förlorar en VM-match. Men Sovjetunionen vinner till slut VM 1975 ändå.
  • Ljusdals BK blir Svenska Mästare genom att i finalen besegra Villa med 8–4
  • Nederländerna går med i Internationella bandyförbundet, som första nya land sedan förbundet bildades 1955.

1978Redigera

  • 19 mars – Edsbyns IF svenska mästare för fjärde gången.

1979Redigera

  • 18 marsIF Boltic svenska mästare för första gången.
  • Två svenska lag spelar den första bandymatchen i USA.

1980Redigera

  • I USA bildas bandyklubben Bandoliers.
  • Första damlandskampen mellan Sverige och Finland spelas, Sverige slår Finland med 14–3 i Kemi. Sveriges Lena Bäck, till vardags i IK Göta, gör tre mål.
  • Första internationella landslagsturneringen i bandy för damer spelas i Örebro (Sverige, Finland, Nederländerna och Norge deltar).[8]

1981Redigera

  • 15 februari – Sverige blir för första gången världsmästare. Sovjetunionen har vunnit alla tidigare VM sedan starten 1957. VM 1981 spelas i Chabarovsk i Sovjetunionen.
  • Första USA-mästerskapet spelas. Bandoliers vinner.
  • Måldomarna, som signalerat för mål, hörna och inkast, avskaffas i förstadivisionen i Sverige från säsongen 1981/1982.

1985Redigera

  • Februari – Vid VM i Norge deltar för första gången USA i VM, detta som femte land.

1986Redigera

  • 16 marsVetlanda BK svenska mästare för första gången, bryter IF Boltics segerrad på sju raka SM-guld 1979–1985.

1987Redigera

1991Redigera

1992Redigera

  • Januari – efter Sovjetunionens upplösning i december 1991, deltar Oberoende staters samvälde (OSS) i några landskamper som Sovjetunionen hade varit inbokat för.
  • Februari – efter Sovjetunionens upplösning i december 1991, gör Ryssland debut i Russian Government Cup 1992. Det blir också sista gången som ett landslag som representerar OSS spelar. OSS vinner gruppspelet men förlorar sin semifinal till Sverige, som sedan slår Ryssland i finalen.
  • Juni – Ryska bandyförbundet blir formellt medlem i Federation of International Bandy och övertar därvid Sovjetunionens plats.

1995Redigera

  • Februari – USA arrangerar för första gången VM. Delstaten Minnesota är arrangör, och Kazakstan, deltar i VM för första gången. Sverige vinner turneringen.

1999Redigera

  • 7 februari – Då Ryssland vinner VM i Ryssland är det första ryska VM-segern efter att Sovjetunionen splittrades 1991.

2000Redigera

2001Redigera

  • Mars-april – Vid VM i Finland (en stor del av turneringen spelas på svensk mark, i Haparanda) deltar för första gången Vitryssland i VM. Ryssland vinner turneringen.

2002Redigera

  • 25 oktober – Beslut att spela VM varje år. 1957–1961 spelades turneringen vart fjärde år, 1961–2001 vartannat år.

2003Redigera

  • 22 september – Den så kallade bandyhallen Edsbyn Arena i Edsbyn i Sverige invigs.
  • Mars – Vid VM i Ryssland tar Kazakstan brons, vilket är det femte landet någonsin att ta medalj i ett VM (tidigare medaljer hade bara fördelats mellan Sovjetunionen/Ryssland, Sverige, Finland och Norge). Dessutom deltar för första gången Estland i VM (I B-gruppen). Sverige vinner A-turneringen.

2004Redigera

  • 8 februari – I herr-VM tar Finland sitt första bandyguld genom tiderna.
  • 22 februariSverige tar guld i historiens första dam-VM. Turneringen spelas i Finland och följande länder deltar: Finland, Norge, Ryssland, Sverige och USA.
  • 21 mars – Edsbyns IF svenska mästare för femte gången.

2005Redigera

  • 6 februari – Sverige vinner herr-VM för åttonde gången.
  • 20 marsEdsbyns IF svenska mästare för sjätte gången, andra året i rad.

2006Redigera

2007Redigera

2008Redigera

  • 15 mars – Edsbyns IF svenska mästare för nionde gången, Edsbyns IF:s femte raka SM-guld.

2009Redigera

2010Redigera

2011Redigera

2018Redigera

  • Januari – bandy-VM spelas för första gången i Kina, när dam-VM avgörs i Chengde. Det är också första gången ett VM spelas på sjöis.

KällorRedigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab] "Bandyhistoria 1875–1919". SBF. Läst 4 december 2014.
  2. ^ Populär historia 2 2005 - Prinsessan på isen Arkiverad 18 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ ”1800-talet - idrottsföreningarna bildas”. Stockholms idrottsförbund. http://www.stockholmsidrotten.se/OmStockholmsidrotten/StockholmsIdrottshistoriskaForening/Idrottshistoriskaartiklar/1800-talet-idrottsforeningarnabildas????showOtherSitesList=1. Läst 19 november 2016. 
  4. ^ ”Populär historia”. 8 augusti 2005. http://www.popularhistoria.se/artiklar/prinsessan-pa-isen/. Läst 16 augusti 2011. 
  5. ^ Ahlbom, Bengt; Hentzel, Roland; Lidman, Sven S., reds. ”Bandy”. Sportens lille jätte. Stockholm: Natur och kultur (publicerad 1948). sid. 54 
  6. ^ Kunskapens bok, band 1. 1952. sid. 311 
  7. ^ [a b] Gustafsson, Stig. Bollsportens först och störst. Forum 
  8. ^ [a b] Claes-G Bengtsson 11 februari 2008 - Damerna kom igång med bandy tidigt

Externa länkarRedigera