Börstils kyrka

Börstils kyrka är en kyrkobyggnad i Frösåkers församling i Uppsala stift. Kyrkan ligger 6,5 mil nordost om Uppsala och 2 km söder om Östhammar.

Börstils kyrka
Kyrka
Börstils kyrka i juli 2016
Land	Sverige
Län	Uppsala län
Trossamfund	Svenska kyrkan
Stift	Uppsala stift
Församling	Frösåkers församling
Plats	742 92 Östhammar
- koordinater	60°14′37.3″N 18°20′50.4″Ö
Invigd	1300-talet
Bebyggelse‐ registret	21300000003526
Kyrkorum Kyrkorum

Kyrkobyggnaden

Börstils kyrka ser utifrån ut som en nyklassicistisk långhuskyrka med ett högt och bastant torn men är i själva verket medeltida. Den är byggd av gråsten och grundlades troligen under 1300-talets förra del. Under senare delen av 1400-talet uppfördes valven och då dekorerades kyrkan också med kalkmålningar. År 1719, under det Stora nordiska kriget, brändes kyrkan av ryssarna men återställdes. År 1749 härjade ryssarna åter på orten. År 1783 invigdes ett orgelverk av Olof Schwan, orgelbyggare i Stockholm. Under 1850-talet gjordes en större ombyggnad under ledning av länsbyggmästare P. J. Pettersson efter egna ritningar, men vilka bearbetats av Johan Fredrik Åbom, som bland annat låtit höja tornet till sin nuvarande nivå. Samtidigt sänktes det höga och spetsiga taket till nuvarande nivå. År 1984 vidtogs en mycket grundlig yttre renovering och 1986 en omfattande inre restaurering. Vid detta tillfälle inreddes också ett museum i tornkammaren.

Inventarier

Bland inventarierna märks:

• Altaruppsats skapad 1737 av Olof Gerdman (1691-1765).
• Predikstol från 1725.
• Dopfat från 1723.
• Brudkrona från 1640.
• Olof Schwans barockorgel från 1783.

Orglar

Läktarorgeln

• 1783: Orgelbyggare Olof Schwan (1744-1812), Stockholm, byggde ett enmanualigt orgelverk med bihangspedal på läktaren. Fasad efter ritning av konduktören och tecknaren Jacob Wulff (1750-1800). Turellernas pipor var ljudande, övriga fasadpipor stumma. Enligt en notering i orgelhuset invigdes orgeln den 29 september 1783. Ursprunglig disposition är okänd men enligt inventering 1829 och enligt Sundberg & Björkman 1869 var antalet stämmor tretton.
• 1831: Reparation av (Gustav ?) Andersson (enligt notering i orgelhuset).
• 1933-1934: Orgelbyggare John Vesterlund, Lövstabruk, renoverade orgeln enligt ett förslag av Bertil Wester (1902-1976): Ett svällverk med fyra stämmor och pedal byggdes till på pneumatiska väderlådor. Även den gamla lådan pneumatiserades och tonomfånget i manualen ökades till trestruket f (f³) genom komplettering med en liten extra väderlåda. Alla tungstämmor togs bort. Registraturen gjordes också pneumatisk och spelbordet placerades fristående från orgelhuset.

Disposition

Manual C-f³	Öververk C-f³	Pedal C-g°	Koppel
Borduna 16’	Gemshorn 8’ (1933)	Subbas 16’ (1933)	I/P
Principal 8’	Salicional 8’ (1933)		II/P
Gedackt 8’	Rörflöjt 4’ (1933)		II/I
Oktava 4’	Waldflöjt 2’ (1933)		4’I/I
Rörflöjt 4’			16'II/II
Kvinta 2 2/3’	Crescendosvällare	Automatisk pedalväxling
Octava 2’
Ters 1 3/5’
Mixtur IV chor. 1 1/3’ + 1’ + 4/5’ + 2/3’

• 1945: Reparation utförd av Oskar Sundström i Lövstabruk.
• 1948: Renovering av utförd orgelbyggare Bo Wedrup. Troligen är det vid detta tillfälle (eller möjligen 1945) som tonhöjden sänktes ett halvt tonsteg genom uppflyttning av piporna ett steg och vissa öppna pipor kapades.
• 1978-1979: Restaurering utfördes av firma A. Magnusson Orgelbyggeri AB varvid 1934 års tillbyggnader avlägsnades och den mekaniska trakturen och registraturen återskapades med hjälp av bevarade originaldelar. Den ursprungliga stämningen i korton återställdes genom att flyttade pipor sattes tillbaka på sin plats och kapade pipor förlängdes. Tungstämmorna återinsattes och saknade pipor rekonstrueras. På förslag av intonatören Herwin Troje tempererades orgeln enligt H. T. Scheffers system (1748).

Nuvarande och sannolikt ursprunglig disposition

Manual C-c³	Pedal C-g°
Borduna 16’	bihängd
Principal 8’ (fasad)
Gedact 8’
Octava 4’
Rörfleut 4’
Quinta 3’ (eg. 2 2/3’)
Octava 2’
Decima af 4’, 1 3/5’
Mixtur IV chor. 1 1/3’ + 1’ + 4/5’ + 2/3’
Trompet 16’, (1773/1979)
Trompet 8’ B/D, (1979)
Trompet 4' B

Kororglar

• 1966: Jehmlich Orgelbau Dresden levererade en 5-stämmig kororgel.
• Vid okänd tidpunkt flyttades Jehmlichs orgel till Dannemora kyrka.
• 1978-1979: A. Magnusson Orgelbyggeri byggde en tvåmanualig kororgel med självständig pedal och mekaniska slejflådor.

Disposition

Huvudverk C-g³	Svällverk C-g³	Pedal C-f¹	Koppel
Rörflöjt 8’	Spetsgamba 8’	Subbas 16’	I/P
Fugara 8’	Gedackt 8’	Principal 8’	II/P
Principal 4’	Koppelflöjt 4’	Borduna 8’	II/I
Täckflöjt 4’	Principal 2’	Pommer 4’	4’I/P
Kvint 2 2/3’	Nasat 1 1/3’	Rauschkvint III chor.	4’II/P
Waldflöjt 2’	Cymbel II chor.	Fagott 16’
Ters 1 3/5’	Krumhorn 8’
Mixtur III chor.	Tremulant
Tremulant	Crescendosvällare

Diskografi

Musik inspelad på kyrkans orglar.

• Maestro! : Gotthard Arnér spelar på äldre orglar i Sverige och Finland. CD. Proprius PRCD 9090. 1993. Tidigare utgivet 1973-1981.
• 7 organs : seven historical organs in Sweden played by Naoko Imai. CD. Musica rediviva MRCD 011. 2004.

Externa länkar och källor

• Bebyggelseregistrets anläggningspresentation
• Börstils kyrka (Beskrifning öfver Stockholms län 1850)
• Börstils kyrka (Uppsala turism)

Litteratur och källor

• Våra kyrkor, sid. 30 av 734 sidor, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8
• Nationalencyklopedin, multimedia 2000 plus
• Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8 
• Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6 
• Einar Erici & R. Axel Unnerbäck (1988). Orgelinventarium. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-557-7 
• Jan Håkan Åberg (red.): Inventarium över svenska orglar 1990:II, Uppsala stift, Förlag Svenska orglar, Tostared 1991, ISSN 1100-2700

Vidare läsning

• Bohrn, Erik; Tuulse, Armin (1955). Kyrkor i Frösåkers härad : norra delen : konsthistoriskt inventarium. Sveriges kyrkor, 0284-1894 ; 74 Uppland ; 2:4. Stockholm: Generalstabens litografiska anstalt. sid. 570ff. Libris 19512816. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/6919