Bälteskungsfiskare

fågelart i Nordamerika

Bälteskungsfiskare[3] (Megaceryle alcyon) är en stor, iögonfallande kungsfiskare, som förekommer i norra USA och Kanada.

Bälteskungsfiskare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Adult hona
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPraktfåglar
Coraciiformes
UnderordningKungsfiskare
Alcedines
FamiljKungsfiskare
Alcedinidae
SläkteMegaceryle
ArtBälteskungsfiskare
M. alcyon
Vetenskapligt namn
§ Megaceryle alcyon
Auktor(Linné, 1758)
Utbredning
Utbredningsområde:[2]
Orange - Häckningsområde
Röd - Året runt
Blå - Övervintringsområde
Synonymer
Ceryle alcyon
Adult hane
Adult hane

Utseende

redigera

Bälteskungsfiskare är en satt, medelstor fågel som mäter 28–35 cm och har ett vingspann på 48–58 cm. De väger vanligtvis 140–170 gram.[4]

Den har proportionellt ett stort huvud och en spretig tofs på huvudet. Dess långa, grova näbb är svart med grå näbbas. Hos bälteskungsfiskare är det honan som har den färggrannare fjäderdräkten. Båda könen har skifferblått huvud med en vit prick framför ögat, bred vit halsring, brett blått band över bröstet och vit undersida. Ryggen och ovansidan vingarna är skifferblå och arm- och handpennor har svarta spetsar med vita prickar på. Vingtäckarna har vita spetsar vilket gör att den hopslagna vingen, på nära håll när fågeln sitter, ser fint vitprickig ut. Honan är roströd utefter kroppssidan som över övre delen av buken möts i ett band. Juvenilen är lik de adulta fåglarna men har röströd kroppsida, men inget fullt utvecklat rostrött band över buken.[2]

Systematik

redigera

De fyra arterna av kungsfiskare i släktet Megaceryle placerades tidigare i släktet Ceryle, men de senare är närmre besläktade med de amerikanska gröna kungsfiskarna av släktet Chloroceryle. Bälteskungsfiskarens närmsta släkting är den amerikanska ringkungsfiskaren (M. torquata), och dessa två har förmodligen en gemensam anfader ifrån Gamla världen som koloniserade Amerika.[5]

Utbredning

redigera
 
Hona med byte

Bälteskungsfiskaren häckar i närheten av vatten i stora delar av Kanada, Alaska och USA. De norra populationerna är flyttfåglar och den övervintrar i södra USA, Mexiko, Centralamerika, Västindien och norra Sydamerika. Under flytten kan den uppträda långt från fastlandet och det finns observationer av arten från ön Clarion,[6] Den lämnar sina häckningsområden när vattnet fryser men ett fåtal kan övervintra i norr, även under de allra kallaste vintrarna, förutom i arktis, så länge det finns tillgång till öppet vatten.[7]

Bälteskungsfiskaren är en mycket sällsynt gäst i Europa, med merparten av fynden mellan september och november, flest i Azorerna, men även i Storbritannien, Island, Irland samt ett fynd vardera i Nederländerna och Spanien.[8]

Ekologi

redigera

Bälteskungsfiskaren häckar i närheten av vatten, både i inlandet och utmed kusten. De observeras ofta sittande på en väl synlig gren, pinne eller annan lämplig utkiksplats i närheten av lugnt vatten. Den födosöker genom att dyka rakt ned med huvudet före för att fånga småfisk. Den äter även groddjur, kräftdjur, insekter, små däggdjur och reptiler.

Den placera sitt bo i en horisontell, eller något uppåtvinklad tunnel som båda föräldrarna gräver ut i en sandbank. Honan lägger fem till åtta ägg, i slutet av tunneln där det finns en liten kammare, och båda föräldrarna ruvar äggen och föder upp ungarna.[9]

Bälteskungsfiskaren och människan

redigera

Bälteskungsfiskaren är avbildad på den kanadensiska femdollarssedeln från 1986.

Status och hot

redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling. Den tros inte vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas till 1,8 miljoner vuxna individer.[1]

Referenser

redigera

Texten bygger på en översättning från engelskspråkiga Wikipedias artikel Belted Kingfisher, läst 2011-11-11

  1. ^ [a b] BirdLife International 2022 Megaceryle alcyon . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.
  2. ^ [a b] Sibley, David Allen (2000). National Audubon Society: The Sibley Guide to Birds. New York: Alfred A. Knopf. sid. 304-305. ISBN 0-679-45122-6 
  3. ^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 2016-02-10
  4. ^ Cornell Laboratories of Ornithology. ”All About Birds: Belted Kingfisher”. http://www.birds.cornell.edu/AllAboutBirds/BirdGuide/Belted_Kingfisher.html. Läst 12 juni 2008. 
  5. ^ Moyle, Robert G. (2006). ”A Molecular Phylogeny of Kingfishers (Alcedinidae) with Insights into Early Biogeographic History.”. Auk 123 (2): sid. 487–499. doi:10.1642/0004-8038(2006)123[487:AMPOKA]2.0.CO;2. ISSN 0004-8038. http://www.bioone.org/doi/abs/10.1642/0004-8038%282006%29123%5B487%3AAMPOKA%5D2.0.CO%3B2?journalCode=tauk. 
  6. ^ Brattstrom, Bayard H. (1956). ”The Birds of the Revilla Gigedo Islands, Mexico” (PDF). Condor (Cooper Ornithological Society) 58 (2): sid. 107–120. doi:10.2307/1364977. Arkiverad från originalet den 17 maj 2006. https://web.archive.org/web/20060517033937/http://elibrary.unm.edu/sora/Condor/files/issues/v058n02/p0107-p0120.pdf. Läst 11 november 2011. 
  7. ^ Henninger, W.F. (1906). ”A preliminary list of the birds of Seneca County, Ohio” (PDF). Wilson Bulletin 18 (2): sid. 47–60. Arkiverad från originalet den 6 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110606161920/http://elibrary.unm.edu/sora/Wilson/v018n02/p0047-p0060.pdf. Läst 11 november 2011. 
  8. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 139. ISBN 978-84-941892-9-6 
  9. ^ Cornell Laboratories of Ornithology. ”All About Birds: Belted Kingfisher”. http://www.birds.cornell.edu/AllAboutBirds/BirdGuide/Belted_Kingfisher.html. Läst 19 juni 2009. 

Externa länkar

redigera
Bälteskungsfiskarens läte