Öppna huvudmenyn

Älvsborgs läns norra valkrets var under perioden 1912–1998 namnet på en valkrets för val till riksdagen. Mellan 1912 och 1970 fanns valkretsen i andra kammaren, medan motsvarande område i första kammaren ingick i Älvsborgs läns valkrets. I samband med att Västra Götalands län bildades 1998 bytte valkretsen beteckning till Västra Götalands läns norra valkrets.

Innehåll

Ledamöter i enkammarriksdagen (ej komplett lista)Redigera

MandatantalRedigera

Under hela perioden i enkammarriksdagen hade valkretsen nio fasta mandat. Antalet utjämningsmandat var noll i valen 1970–1979, ett i valen 1982–1985, två i valet 1988, ett i valet 1991 och tre i valet 1994.

1971–1973Redigera

1974–1975/76Redigera

1976/77–1978/79Redigera

1979/80–1981/82Redigera

1982/83–1984/85Redigera

1985/86–1987/88Redigera

1988/89–1990/91Redigera

1991/92–1993/94Redigera

1994/95–1997/98Redigera

Andra kammarenRedigera

Älvsborgs läns norra valkrets var även en valkrets till andra kammaren under perioden 19121970. I första kammaren ingick området i Älvsborgs läns valkrets. Under perioden med majoritetsval 18661911 var norra Älvsborg indelat i ett stort antal valkretsar med ett mandat vardera.

När andra kammaren inrättades 1866 utgjordes landsbygden av (från norr till söder) Tössbo och Vedbo domsagas valkrets, Valbo och Nordals häraders valkrets, Sundals härads valkrets, Flundre, Väne och Bjärke domsagas valkrets samt Vättle, Ale och Kullings domsagas valkrets. Vid riksdagsvalet 1878 var den sistnämnda valkretsen uppdelad i Vättle och Ale häraders valkrets och Kullings härads valkrets, medan redan vid valet 1881 återgick man till en gemensam valkrets. I riksdagsvalen 1893 samt 1908 var Valbo och Nordals häraders valkrets samt Sundals härads valkrets förenade till Nordals, Sundals och Valbo häraders valkrets, men i övrigt bestod den nämnda valkretsindelningen till och med valet 1908.

Av områdets tre städer bildade Vänersborg och Åmål den gemensamma valkretsen Vänersborgs och Åmåls valkrets fram till extravalet 1887, då den utvidgades till Vänersborgs, Åmåls och Kungälvs valkrets. Vid valet 1893 återgick Vänersborg och Åmål till att utgöra egen valkrets, men i valet 1908 upplöstes denna och Vänersborg gick till Vänersborgs, Alingsås och Ulricehamns valkrets medan Åmål överfördes till Strömstads, Lysekils, Marstrands, Kungälvs och Åmåls valkrets. Områdets tredje stad, Alingsås, ingick ursprungligen i Borås, Alingsås och Ulricehamns valkrets, som bestod fram till valet 1893. Vid valet 1896 fördes Alingsås i stället till Marstrands, Kungälvs, Alingsås och Ulricehamns valkrets, för att slutligen i valet 1908 överföras till Vänersborgs, Alingsås och Ulricehamns valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i andrakammarvalet 1911 avskaffades samtliga äldre valkretsar och Älvsborgs län indelades i Älvsborgs läns norra valkrets motsvarande Dalsland (med tre mandat), Älvsborgs läns mellersta valkrets (med fyra mandat) och Älvsborgs läns södra valkrets (med fem mandat).

Vid andrakammarvalet 1921 avskaffades den mellersta valkretsen och överfördes i sin helhet till den norra valkretsen, med undantag för Gäsene härad som fördes till den södra. Numera tillhör dock häradets område åter den norra kretsen. Antalet mandat i norra valkretsen var sju i riksdagsvalen 19211928 och därefter sex i valen 19321968.

Riksdagsledamöter i andra kammarenRedigera

1912–första riksmötet 1914Redigera

Andra riksmötet 1914Redigera

1915–1917Redigera

1918–1920Redigera

1921Redigera

1922–1924Redigera

1925–1928Redigera

1929–1932Redigera

1933–1936Redigera

1937–1940Redigera

1941–1944Redigera

1945–1948Redigera

1949–1952Redigera

1953–1956Redigera

1957–första riksmötet 1958Redigera

Andra riksmötet 1958–1960Redigera

1961–1964Redigera

1965–1968Redigera

1969–1970Redigera

KällorRedigera


LitteraturRedigera

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1990), band 4, s. 182–185