Irakiska Kurdistan (officiellt: Regionen Kurdistan) är en autonom region i norra Irak, med Erbil (Hewlêr) som faktisk huvudstad. Den består av provinserna Arbil, (Hewlêr) Duhok, Halabja (Helebce) och Sulaymaniyya (Slemani). Regionen har rötter i ett avtal 1970 men blev de facto självstyrande först 1991–1992 (mer definitivt 2005).
| Regionen Kurdistan (ههرێمی کوردستان) | |||
| إقليم كردستان | |||
| autonom region | |||
![Irakiska Kurdistan inuti Irak 2014. Rött är det officiella territoriet; med ljusrött inkluderas övriga de facto kontrollerade områden och rosa övriga områden man gör anspråk på.[förtydliga]](/wiki/Fil:Iraqi_Kurdistan_in_Iraq_(de-facto_and_disputed_hatched).svg) Irakiska Kurdistan inuti Irak 2014. Rött är det officiella territoriet; med ljusrött inkluderas övriga de facto kontrollerade områden och rosa övriga områden man gör anspråk på.[förtydliga]
| |||
|
|||
| Land |  Irak
| ||
|---|---|---|---|
| Autonom region | Regionen Kurdistan | ||
| Gränsar till | • Syrien • Turkiet, • Iran | ||
| Provinser | • Duhok, • Hawler, • Helebce, • Silemani, • Kerkuk, • Xaneqin, • Shingal | ||
| Regionhuvudstad | Erbil (de facto) Kirkuk[1] (de jure) | ||
| - koordinater | 36°11′N 44°00′Ö / 36.183°N 44.000°Ö | ||
| Area | 78 736 km² (de facto) | ||
| Folkmängd | 5 300 000 (2017) | ||
| Grundad | 11 mars 1970 (avtal) | ||
| - etablerad 1 | oktober 1991 (de facto autonomi) | ||
| - etablerad 2 | 4 juli 1992 (regionregering etablerad) | ||
| - etablerad 3 | 30 januari 2005 ( ny irakisk grundlag) | ||
| Ledare | Nechirvan Barzani | ||
| Tidszon | CET (UTC+1) | ||
| - sommartid | brukas ej (UTC+2) | ||
| Riktnummer | +964 | ||
| Officiella språk | kurdiska och arabiska | ||
| Toppdomän | .krd | ||
| Webbplats: www.gov.krd (regionregeringen) | |||
Irakiska Kurdistan kontrollerar (2017) ett område på cirka 78 000 kvadratkilometer med cirka 5,3 miljoner invånare. Detta inkluderar områden som de facto kontrolleras av den autonoma regionen men de jure tillhör provinser utanför den kurdiska regionen. Den autonoma regionens officiella yta täcker endast 36 350 kvadratkilometer.[2]
GeografiRedigera
Regionen Kurdistan omfattar tre (med Halabja, etablerad 2015, fyra) irakiska provinser. Dessutom täcker det kurdiskt kontrollerade området ytterligare områden runt bland annat Sinjar och Kirkuk. Området är till stora delar bergsland öster och nordöst om floden Tigris.
HistorikRedigera
FörhistoriaRedigera
Den äldsta kända källan som omnämner kurderna är en sumerisk inskription från c:a 3000 år f.Kr där de omnämns som Guti (Cudi, Kurti), bosatta i området i norra Mesopotamien som oftast låg i krig med Assyrien. [3]Även babylonier och assyrier omnämner redan från och med utgången av det tredje årtusendet f.Kr. ett folk i de centrala och nordöstliga Zagrosbergen och kallas även för quti, qurti, gutier eller kurti och hörde hemma i ett land som kallades Gutium eller också Kardaka i dagens sydöstra Turkiet, norra Syrien och norra Irak. Kurderna anses även härstamma från de olika antika indoeuropeiska folkgrupperna som Mederna, Mittanerna och Kordiene. Många historiker anser att det är sannolikt eftersom kurderna är den enda indoeuropeiska folkgruppen i norra Mesopotamien.[3] Innan kurderna blev muslimer på 600-talet praktiserade de Zoroastrismen och Mithraismen, landet kallades för Kordiene(Kardox) av romarna, grekerna, armenierna och judarna medan perserna kallade området för Kurdistan (kurdernas land), namnet som används än idag.
Medeltiden och konvertering till islamRedigera
Efter att kurderna konverterade till islam bildades många olika kurdiska furstendömen som skydd mot romarna av de olika muslimska kaliferna.[4] År 990 e.Kr. stormade den kurdiske kungen Marwan den högt belägna basaltstaden Amîda/Ahmed (DiyarîBekr/Diyarbakir), vid övre Tigris, vilken dittills varit under ständigt arabiskt-islamiskt herravälde sedan islams arméer erövrade staden på 700-talet. Under expansionen av islam delade araberna upp Mesopotamien och dess angränsande områden efter tre stamfäder i lika många delar eller landskap (diyar).
Ayyubider (1169–1250) med den kurdiska sultanen Saladin härskade över hela den islamiska Mellanöstern från Persien till Egypten.[5] Kurderna stred även mot de kristna korstågen och erövrade Jerusalem och det heliga landet. Baban, Bahdinan och Soran var de sista kända kurdiska furstendömen i slutet på 1800-talet som var allierad med Osmanska riket.
Modern tidRedigera
År 1922 efter Osmanska rikets kollaps bildade kurderna ett kungarike, kurdiska kungadömet varade i 2 år tills Storbritannien erövrade området och satte ihop landet med Irak. [6]Sedan 1930-talet har Barzanifamiljen kämpat för ett självständigt Kurdistan, kurderna gjorde uppror vilket senare ledde till flera blodiga konflikter och krig. År 1970 förhandlade Saddam Hussein och Mustafa Barzani om fred, Irak erbjöd kurderna ett självstyre vilket kurderna accepterade. Irak återtog kontrollen över irakiska Kurdistan genom det Irakisk-kurdiska kriget (1974–1975).
På 1980-talet under Iran–Irak-kriget allierade sig kurderna med Iran och såg detta som en möjlighet till att utropa självständighet. År 1988 skrev Iran och Irak på ett fredsavtal men kurderna lämnades utanför vilket försvagade peshmergan. [7][8]Kurderna var tvungna att fortsätta strida mot Irak, Saddam Hussein, Iraks dåvarande president, såg detta som sin chans att ta över Kurdistan och krossa den kurdiska armén.[9] Saddam Hussein startade med operation Al Anfal ett folkmord på kurderna, där han beordrade kemiska gas-attacker och flygbombningar på kurdiska städer, förstörelse av 4500 kurdiska byar och runt 180 000 kurder mördades av den irakiska militären.
Efter Gulfkrigets slut 1991 fick södra Kurdistan skydd av FN samt USA och dess allierade. I skydd av flygförbudszonen över norra Irak fann kurderna det utrymme som krävdes för att skapa en de facto autonomi. När den irakiska armén inte längre kunde få eldunderstöd från luften lämnade den södra Kurdistan.[10]
Den 19 maj 1992 hölls det första allmänna valet i kurdisk historia. Eftersom spärregeln var relativt högt (7 procent) fick endast de två stora partierna (Kurdistans demokratiska parti, KDP och Kurdistans patriotiska union, PUK) mandat. Först var fördelningen 51 mot 49, men efter anklagelser om fusk ändrade man till 50-50. Regeringen kollapsade dock 1994 och resulterade i det kurdiska inbördeskriget. Det sista parlamentariska mötet hölls 1996. Den väpnade konflikten resulterade i skapandet av två kurdiska regioner, en PUK-kontrollerad region runt Sulaymaniyya och en KDP-kontrollerad region runt Arbil (och Dihok). Båda parter tillkännagavs sig själva som den legitima härskaren av södra Kurdistan.
Mot slutet av 1990- och början av 2000-talet enades partierna, och under Irakkriget bildades en gemensam region känd som KRG (Kurdistan regional government eller Kurdistans regionala regering). Irak omformades till en federal stat, och södra Kurdistan blev en självständig federal enhet. År 2005 valdes Massoud Barzani till kurdiska regionens president, och han blev omvald vid valet år 2009.
De båda ledande partierna (KDP och PUK) enades i början av juni 2017 om att utlysa en folkomröstning om Irakiska Kurdistans självständighet. Folkomröstningen, som är ensidigt utlyst utan godkännande från Iraks regering,[11] ägde rum den 25 september 2017, vilket ledde till Kurdistans självständighetskrig 2017.[12]
PolitikRedigera
Regionen Kurdistan leds av president Nechirvan Idris Barzani och premiärminister Masrour Barzani, båda representerar det styrande partiet KDP (Kurdistans demokratiska parti). Regionens självstyre är numera (2017) så permanentat att det i praktiken[13] motsvarar en självständig kurdisk stat.
Den tidigare gerillan Peshmerga har i och med upprättandet av KRG blivit en regelrätt armé.
I södra Kurdistan finns det över femhundra utländska företag.
En rad länder har öppnat diplomatiska beskickningar, bland annat Sverige, Förenta staterna, Turkiet, Ryssland och Kina.[14]
EkonomiRedigera
En stor del av Iraks utvinning av råolja sker i områden kontrollerade av Kurdistans regionregering. Detta gäller i första hand områden runt den omstridda staden Kirkuk[15].
Större flygplatser finns bland annat vid de två provinshuvudstäderna Erbil och Sulaymaniyya.
DemografiRedigera
Området som stadigvarande kontrolleras av den kurdiska regionregeringen inrymmer cirka 5,3 miljoner människor. Till detta kommer (2017) cirka 2 miljoner flyktingar, varav den största delen kommer på grund av inbördeskriget kopplat till Islamiska staten.
Det vanligaste språket i regionen är kurdiska, varav sorani talas i den centrala delen av området, kurmanji i norr och hawrami runt Halabja. Kurdiska och arabiska är officiella språk.
KulturRedigera
Den populäraste idrotten i regionen är fotboll. Man har en egen fotbollsliga, där 14 lag spelar i förstadivisionen.
GalleriRedigera
Pira Delal-bron i Zakho.
Dukan, den största insjön i Irakiska Kurdistan.
En kanjon nära den norra staden Rawanduz.
Övre Zap, nära Arbil.
.jpg)
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
- ^ ”Kurdistan: Constitution of the Iraqi Kurdistan Region”. 15 april 2004. https://unpo.org/article/538?id=538. Läst 16 april 2023.
- ^ Kurdistan i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 8 juni 2017.
- ^ [a b] ”Kurdistans Historia”. www.saradistribution.com. http://www.saradistribution.com/harkomst.htm. Läst 28 november 2021.
- ^ ”Kurd | History, Culture, & Language | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/topic/Kurd. Läst 28 november 2021.
- ^ ”Saladin | Biography, Achievements, Crusades, & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/biography/Saladin. Läst 28 november 2021.
- ^ ”Mustafa al-Barzani | Kurdish military leader | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/biography/Mustafa-al-Barzani. Läst 28 november 2021.
- ^ ”Anfal: Folkmordet på kurder i Irak 1988”. Forum för levande historia. https://www.levandehistoria.se/fakta-fordjupning/operation-anfal/anfal-folkmordet-pa-kurder-i-irak-1988. Läst 28 november 2021.
- ^ Riksdagsförvaltningen. ”Erkännande av Al-Anfal-kampanjen i irakiska Kurdistan som ett folkmord Motion 2012/13:U310 av Shadiye Heydari m.fl. (S) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/erkannande-av-al-anfal-kampanjen-i-irakiska_H002U310. Läst 28 november 2021.
- ^ ”Operation Anfal”. Forum för levande historia. https://www.levandehistoria.se/fakta-fordjupning/operation-anfal. Läst 28 november 2021.
- ^ Imorgon kurdisk kapitalism[död länk], av Fredrik Malm, från folkpartiet.se
- ^ ”El Kurdistan iraquià convoca un referèndum unilateral d’independència pel 25 de setembre” (på katalanska). vilaweb.cat. 7 juni 2017. http://www.vilaweb.cat/noticies/el-kurdistan-iraquia-convoca-un-referendum-unilateral-pel-25-de-setembre/. Läst 7 juni 2017.
- ^ krp.org (7 juni 2017). ”President Barzani Meets with Kurdistan Region's Political Parties to Set the Date for the Referendum” (på engelska). presidency.krd. Arkiverad från originalet den 8 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170608222911/http://www.presidency.krd/english/articledisplay.aspx?id=E8ZKw7evZVQ=. Läst 7 juni 2017.
- ^ kurder i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 8 juni 2017.
- ^ ”Diplomatic representations in Kurdistan - Department of Information Technology, KRG”. us.gov.krd. https://us.gov.krd/en/about-kurdistan/diplomatic-representations-in-kurdistan/. Läst 14 september 2022.
- ^ Irak (näringsliv) i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 8 juni 2017.