Öppna huvudmenyn

Arthur Gotthard Adell, född 25 mars 1894 i Örtomta, död 24 november 1962 i Uppsala[1], gravsatt i Söderköping, var en svensk präst, liturgivetenskapsman och teolog.

BiografiRedigera

Adell, vars far var folkskollärare, blev teologie kandidat i Uppsala 1919, vicekomminister i Hägerstads församling och Oppeby församling 1920, adjunkt i Motala församling 1922, komminister i Vreta klosters församling och Stjärnorps församling 1923, samt vicekomminister i Storkyrkan i Stockholm. Från mitten av 1920-talet blev han tillsammans med kyrkoherden Knut Peters banbrytare för den svenska tidegärdsförnyelsen och de utgav tillsammans Evangelisk tidegärd (1924), Veckans tideböner (1934), Svensk tidegärd (1939) och Den svenka tidegärden (1944f). Musiken härtill utgav de i Svenskt antifonale 1938. De arbetade ivrigt för att återinföra tidegärden i Svenska kyrkan. År 1936 utgav han en vetenskaplig edition av Nya testamentet på svenska 1526. Tillsmmans med Mogens Wöldiike gav han ut J.S. Bachs Andliga sånger och arior 1949.

Adell prästvigdes i Linköping 1919 blev kyrkoadjunkt i Motala 1922, komminister i Stjärnorp 1923, vice komminister i Stockholms storkyrkoförsamling 1929, domkyrkovicepastor i Lund 1930, där han initierade daglig tidegärdsgudstjänst i Lunds domkyrka och var lärare i liturgik vid den universitets praktiska prästutbildning. Slutligen blev han kyrkoherde i S:t Laurentii församling i Söderköping 1938 där han verkade fram till sin pensionering 1959. Till minne av honom insattes 1988 i ett fönster S:t Laurentii kyrka i Söderköping en glasmålning av Bengt Olof Kälde, kallat "Tidegärden".

År 1952 blev han teologie hedersdoktor i Uppsala. Han var även från 1941 ordförande i Laurentius Petri-sällskapet. Sin forskning hade Adell främst ägnat åt den svenska reformationstiden. Resultaten publicerades bland annat i Tidskrift för kyrkomusik och Svenskt gudstjäntsliv, som Adell grundade och sedan redigerade fram till sin död. Den är numera en årsbok. Bland hans övriga skrifter märks Tidebönernas musik, som utgavs i Det svenska antifonalet (1–2, 1944 och 1959). Postumt utgavs Adells lärobok Gregorianik (1963). Till prästet i Linköping 1954 utgav han den liturgihistoriska avhandlingen I Guds rika hus.

Han var ingift i ätten Ribbing.

Källor och litteraturRedigera

  • Ragnar Holte, "Arthur Adell och gudstjänstlivets förnyelse." Tidegärdens tillskyndare (Tro och tanke 1991:5), s. 23–31.
  • Bo Sture Wiking, "Arthur Adell." Linköpings biblioteks handlingar ny serie. band 10, 1984, s. 83–93.
  • Nationalencyklopedin, CD-utgåvan 2000
  • Vem är det 1957

NoterRedigera

  1. ^ Dödsnotis i Vem är det 1969