Sankt Laurentii kyrka, Söderköping
Sankt Laurentii kyrka (S:t Laurentii kyrka) är en kyrkobyggnad i Söderköping, Söderköpings kommun, Östergötland. Den ligger mitt i tätorten.
| Sankt Laurentii kyrka | |
| Kyrka | |
 Sankt Laurentii kyrka i juli 2016
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Län | Östergötland |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Linköpings stift |
| Församling | Söderköping S:t Anna församling |
| Koordinater | 58°28′48.73″N 16°19′9.71″Ö / 58.4802028°N 16.3193639°Ö |
| Invigd | ca 1200 |
 Färglitografi från 1874
| |
| Webbplats: Söderköpings församling | |
Kyrkans gatuadress är Prästgatan 8, Söderköping.
HistorikRedigera
Församlingskyrkan i Söderköping tillkom i slutet av 1100-talet. Den brann dock 1494 och byggdes om till en hallkyrka på 1490-talet. Den invigdes på nytt 1497 av biskop Henrik Tidemansson. Dagens kyrka är präglad av denna ombyggnad, men murar har hittats från den tidigare kyrkan, men även från 1200-talets början, så troligtvis har det funnits en kyrka på samma plats åtminstone sedan omkring 1200. Fragment av medeltida väggmålningar kan hittas inuti kyrkan, men det mesta förstördes i branden 1494. S:t Laurentii församling omtalas redan år 1253 i de historiska källorna. Kyrkan måste ha byggts om redan under reformationen, men känt är i alla fall ombyggnader tiden omkring 1580, 1747-1749, 1804, 1808, 1840, 1845, 1885, 1953 och senast 1975.
SVT:s julotta 2018 sändes från kyrkan.[1]
Historiska händelser i S:t Laurentii kyrkaRedigera
- 29 juli 1281 kröntes Magnus Ladulås gemål Helvig av Holstein till svensk drottning.
- 2 december 1302 kröntes Birger Magnusson och Märta av Danmark till svensk kung och drottning.
InventarierRedigera
- Altarskåp av ek, nordtyskt arbete från 1500-talet.
- Dopfunt av kalksten av sen gotländsk paradistyp, cuppa från 1300-talet medan foten endast är några decennier gammal. Till denna finns ett dopfat från 1658.
- Kalkmålning av oidentifierad upphovsman, 1400-talets andra hälft.
- Triumfkrucifix från verkstad i Östergötland, 1400-talets första fjärdedel.
- Träskulptur av ek föreställande Martin, nordtyskt arbete från omkring 1500.
- Krucifix av ek, kors av furu, från verkstad i Östergötland, mitten av 1400-talet.
- Träskulptur av ek föreställande Katarina av Alexandria, nordtyskt arbete från 1400-talets sista fjärdedel.
- Träskulptur av lövträ, Kristoffer, oidentifierad upphovsman omkring 1500.
- Träskulptur av ek, helgon ur altarskåp, nordtyskt arbete från mitten av 1400-talet.
- Träskulptur av lövträ, evangelistsymbol, från verkstad i Östergötland under 1400-talet.
- Predikstolen tillkom 1669, dock målades den först 1723.
- Glasmålning i fönster: Tidegärden med motiv från bibliska lovsånger. Utfört 1988 av Bengt Olof Kälde. Fönstret är enligt inskription uppsatt "Till minne av Arthur Adell, kyrkoherde i S:t Laurentii församling åren 1938-1959. Den svenska tidegärdens förnyare."
Under åren 1802-1886 hängde Pehr Hörbergs altartavla längst fram, men hittas numera vid den sidovägg i kyrkans kor. Ett antal epitafier från 1500- och 1600-talet pryder väggarna. Ljuskronorna är också från samma tid.
Äldst är dock ett processionskrucifix från 1200-talet.
BilderRedigera
Blinderingarna på kyrkans västfasad.
Interiör mot öster.
Processionskrucifix.
Sankt Laurentii kyrkas predikstol
Sankt Laurentii kyrkas dopfunt
Sankt Laurentii kyrkas altare
OrglarRedigera
I kyrkan finns tre orglar: en uppe på orgelläktaren en stor orgel vid koret och en liten på kyrkans norra arm.
LäktarorgelnRedigera
- 1588 sätts en orgel upp som troligen kom från en kloster i Polen. Den skänktes av riksrådet Karl Holgersson Gera eller Jöran Holgersson Gera.[källa behövs] Omkring 1700 byggs ett pedalverk med kort oktav av Johan Agerwall, Söderköping. Alla stämmor i pedalen är av tenn. 1767 renoveras orgeln av Swahlberg. Orgeln har fyra bälgar.[2]
| Manual fga-a² | Ryggpositiv fga-a² | Pedal |
| Principal 8' | Gedackt 8' | Principalgedackt 16' |
| Oktava 4' | Fleut 4' | Oktava 4 |
| Gedackt 4' | Kvinta 3' | Kvinta 3' |
| Kvintafleut 4' | Fleut 2' | Oktava 1' |
| Superoktava 2' | Octava 1' | Trumpet 4' |
| Oktava 1' | Scharf II | |
| Cymbel Scharf Diskant | ||
| Regal 8' |
- Stora orgeln på läktaren har 23 orgelstämmor fördelade på två manualer och pedal. Den har slejflådor med mekanisk traktur och registratur. Vita undertangenter i manualerna (ursprungligt). Orgelfasaden byggdes 1844 av Carl Gustaf Blom Carlsson, Överintendentämbetet. Alla fasadpipor stumma. Orgeln i övrigt kom till 1845 och uppfördes av Sven & Erik Nordström, Norra Solberga. Sommaren år 1887 renoveras orgeln av Erik Nordström.[3] År 1906 omändras orgeln av Åkerman & Lund. År 1991 renoveras orgeln av konstnären och orgelbyggaren Sune Fondell i Ålem.
Disposition:
| Manual I C-f³ | Manual II C-f³ | Pedal C-c¹ |
| Borduna 16', B/D | Corni di Basetti 8' | Subbas 16' |
| Principal 8' | Gedackt 8' | Principal 8' |
| Dubbel-Fleut 8' | Fugara 8' (1991) | Octava 4' |
| Fleut d'amour 8' | Principal 4' | Basun 16' |
| Octava 4' | Wallfleut 4' | |
| Fleut 4' | Octava 2' | |
| Quinta 3' (eg. 2 2/3') | Trompet 8', B (delvis 1991) | |
| Octava 2' | Wox humana 8', D (delvis 1991) | Koppel |
| Trompet 16' | Manual II/manual I | |
| Trumpet 8', B/D | Manual I/pedal |
KororgelnRedigera
Den stora orgeln intill koret byggdes 1980 av Anders Persson, Viken, och har lika många orgelstämmor och manualer som orgeln längst bak på läktaren. Orgelfasaden ritades av Torsten Leon-Nilson. Mekanisk traktur och registratur.
Disposition:
| Huvudverk | Öververk | Pedalverk |
| Principal 8' | Trägedakt 8' | Subbas 16' |
| Rörflöjt 8' | Kvintadena 8' | Oktava 8' |
| Oktava 4' | Principal 4' | Gedakt 8' |
| Spetsflöjt 4' | Rörflöjt 4' | Oktava 4' |
| Kvinta 2 2/3' | Gemshorn 2' | Fagott 16' |
| Oktava 2' | Sesquialtera II | Trumpet 4' |
| Mixtur IV | Cymbel III | |
| Trompet 8' | Rankett 16' | Koppel |
| Krumhorn 8' | I/P | |
| Tremolo | II/P | |
| Cymbelstjärna | II/I |
OrgelpositivetRedigera
Positivet i kapellet i norra skeppet uppfördes också det av Anders Persson men 1976, fyra år tidigare än den stora orgeln intill koret. Det har 6 orgelstämmor och är helmekaniskt. Fadasen ritades av Torsten Leon-Nilson.
Disposition:
| Manual | Pedal |
| Gedakt 8' | bihängd |
| Principal 4' | |
| Rörflöjt 4' | |
| Waldflöjt 2', B/D | |
| Kvint 1 1/3' |
DiskografiRedigera
Inspelningar av musik framförd på kyrkans orglar.
Externa länkar och källorRedigera
Litteratur och källorRedigera
- Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8
- Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6
- Einar Erici & R. Axel Unnerbäck (1988). Orgelinventarium. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-557-7
- Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson: Inventarium över svenska orglar 1989:II, Linköpings stift
- GOArt: The Nordic-Baltic Organ Book - History and Culture, Göteborg (2003), ISBN 91-973916-9-7
FotnoterRedigera
- ^ ”SVT2 2018-12-25”. Svensk mediedatabas. 25 december 2018. https://smdb.kb.se/catalog/id/003852735. Läst 4 januari 2019.
- ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 231-232. Libris 2413220
- ^ ”Orgelrenovation.”. Vårt Land, notis 4:e kolumn. 18 juni 1887. https://tidningar.kb.se/2831775/1887-06-18/edition/169783/part/1/page/1/?newspaper=V%C3%85RT%20LAND&from=1887-06-18&to=1887-06-18. Läst 4 december 2022.
Vidare läsningRedigera
- Glase, Béatrice; Glase, Gösta (1996). 99 kyrkor : från Skåne i söder till Lappland i norr. Stockholm: Byggförl./Kultur i samarbete med Riksantikvarieämbetet. sid. 102-103. Libris 8377620. ISBN 91-7988-142-4