Wikipedia

Ragnar Holte

svensk professor
Ej att förväxla med Ragnar von Holten.

Knut Ragnar Holte, född 6 juni 1927 i Linköping, död 27 februari 2023 i Lunds domkyrkodistrikt[7], var en svensk teolog, etiker och psalmförfattare.

Ragnar Holte
Ragnar Holte 1966
Född6 juni 1927[1][2]
Linköpings församling[2], Sverige
Död27 februari 2023[3] (95 år)
Lunds domkyrkodistrikt[4], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningTeolog[5], etiker[6][5], universitetslärare[6][5]
ArbetsgivareUppsala universitet[6][5]
FöräldrarOskar Holte
SläktingarGunnar Holte (syskon)
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Holte blev teologie kandidat vid Uppsala universitet 1950 och prästvigdes samma år. Han blev filosofie kandidat 1953, teologie licentiat 1957 och teologie doktor 1959. Holtes doktorsavhandling, Beatitudo och sapientia, som behandlar Augustinus syn på människans livsmål, belönades med högsta betyget laudatur och blev översatt till franska[8].

Holte var docent i dogmatik och symbolik 1959–65 och utnämndes 3 juni 1966 till professor i etik med religionsfilosofi [9] (namnet ändrades senare till etik, särskilt socialetik) vid Uppsala universitet och avgick med pension 1992. Som professor författade han i samarbete med de två nyblivna doktorerna Jarl Hemberg och Anders Jeffner läroboken Etiska problem 1970. Tolv år senare, när även de två sistnämnda blivit professorer, författade de tre tillsammans boken Människan och Gud[10], där de bland annat behandlar relationen mellan vetenskap och gudstro. Holte handledde elva doktorander, bland dem fyra kvinnor, till doktorsexamen. Fyra av dessa kom senare att bli professorer: Carl-Henric Grenholm, Robert Heeger[11], Göran Lantz och Göran Collste.

Holte var från 1961 till 1992 ordförande i Laurentius Petri-sällskapet[12] som vill arbeta för den bibliska psalmens och den gregorianska sångens användning i tidegärd och mässa. Han medverkade där att ta fram en ny utgåva av Den svenska tidegärden med anpassningar till de nya texterna i Bibel 2000.

Holte hade en aktiv roll i framtagande av 1986 års psalmbok[13] och finns representerad i den med tre bearbetningar av äldre texter (nr 33, 251 och 525).

2016 förlänades Holte av Sveriges Kyrkosångsförbund guldmedaljen Musica Sacra för sin insats gällande främst tidegärden men även en del övriga insatser till förmån för kyrkomusiken.[13]

Ragnar Holte var son till folkskoleinspektör Oskar Holte och Naëmi Holte och bror till Gunnar Holte. Han var gift från 1953 med Sonja, född Blennow 1926, död 2013, och de fick tre barn.[14]

Bibliografi, urval redigera

Fullständig bibliografi 1950-1992 se Etik, religion och samhälle. Festskrift till Ragnar Holte, 1992

  • Beatitudo och sapientia. Augustinus och de antika filosofskolornas diskussion om människans livsmål (doktorsavhandling 1958)
  • Die Vermittlungstheologie (1965)
  • Etiska problem Verbum (1970) ISBN 91-526-0759-3
  • Etiska texter (1972)
  • Etik och jämställdhet (1978)
  • Människan och Gud – En kristen teologi (1982) ISBN 91-38-60004-8
  • Människa, livstolkning, gudstro (1984)
  • Luther och lutherbilden (1984)
  • Guds avbild – kvinna och man i kristen belysning (1990)
  • "47 år som teologie studerande." Svensk Teologisk Kvartalskrift 1992, sid. 109-122
  • Den svenska tidegärden (2000) [15]

Artiklar redigera

I anslutning till föresläsningar i samband med olika reformationsjubliéer har några av dessa så småningom kommit ut i tryck

  • Luther och Lutherbilden: En kritisk granskning. Proprius, Stockholm 1983.
  • Philip Melanchthon - aktuell idag? Svensk Teologisk Kvartalskrift, årgång 74.
  • Luther och Melanchthon. Svenskt gudstjänstliv årgång 92/2017.

Psalmer redigera

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ Katrin Paabo & Hans Uddling (red.), Vem är det : svensk biografisk handbok., Norstedts förlag, 1992, ISBN 978-91-1-914072-2, läs onlineläs online, läst: 27 december 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, Holte, Knut Ragnar, läst: 5 november 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Upsala Nya Tidning, läs online, läst: 12 mars 2023 .[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.ratsit.se .[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d] Nationalencyklopedin, läst: 3 juni 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] Libris, läst: 3 juni 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ ”Dödsannons Ragnar Holte”. Upsala Nya Tidning. 12 mars 2023. https://unt.se/familj/dodsannonser/fa7c695b-7dcb-42c4-9882-df14b538a665. Läst 12 mars 2023. 
  8. ^ Beatitudo och sapientia. Béatitude et sagesse. Saint Augustin et le problème de la fin de l'homme dans la philosophie ancienne (1962)
  9. ^ ”Fyra nya professorer”. Svd: s. 14. 4 juni 1966. https://www.svd.se/arkiv/1966-06-04/14. Läst 15 oktober 2017. 
  10. ^ Människan och Gud i libris
  11. ^ ”Staff Humaitites: prof. dr. Robert Heeger”. Universiteit Utrecht. https://www.uu.nl/staff/FRHeeger/0. Läst 24 oktober 2017. 
  12. ^ Laurentius Petri Sällskapet för svenskt gudstjänstliv (LPS)
  13. ^ [a b] ”Ragnar Holte har tilldelats Stora guldmedaljen”. Sveriges Kyrkosångsförbund. 14 november 2016. http://www.sjungikyrkan.nu/nyheter/ragnar-holte-har-tilldelats-stora-guldmedaljen/. Läst 16 oktober 2017. 
  14. ^ Holte, Ragnar i Vem är Vem?: Svealand utom Stor-Stockholm (andra upplagan, 1964)
  15. ^ Den svenska tidegärden

Vidare läsning redigera

  • Oloph Bexell, Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet 1916–2000. Historiska studier. (Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia 120), Uppsala 2021, sid.284–289.
  • Anna J. Evertsson, "Ragnar Holte (1927–2023)" i Konvergenser och divergenser (Svenskt gudstjänstliv 98, 2023). 2023, sidorna 25–28. ISBN 978-91-7777-264-4.

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ragnar_Holte&oldid=54584772”