Annedalskyrkan är en kyrkobyggnad belägen i stadsdelen Änggården, Göteborgs kommun. Den tillhör Annedals församling i Göteborgs stift och Svenska kyrkan.

Annedalskyrkan
Kyrka
Annedalskyrkan i maj 2010.
Annedalskyrkan i maj 2010.
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Ort Göteborg
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Göteborgs stift
Församling Göteborgs Annedals församling
Koordinater 57°41′13.7″N 11°57′14.7″Ö / 57.687139°N 11.954083°Ö / 57.687139; 11.954083
Arkitekt Theodor Wåhlin
Invigd 25 september 1910
Bebyggelse‐
registret
21300000002609
Närmare bild på klocktornets topp.
Närmare bild på klocktornets topp.
Närmare bild på klocktornets topp.
Webbplats: https://www.svenskakyrkan.se/annedal/om-annedalskyrkan

Tillkomsthistoria redigera

År 1900 tillsatte kyrkofullmäktige en beredning som 1901 föreslog en gemensam plan för nya kyrkobyggnader i staden. När församlingskyrkan i Annedal skulle byggas fanns två alternativa placeringar. Eftersom Änggården snart skulle bebyggas, menade de ansvariga att kyrkan "skulle få en central plats i församlingen." Göteborgs stadsfullmäktige beslutade därför att kyrkan skulle uppföras på den så kallade Carlsro-tomten. Man ansåg att ... belägenheten var fördelaktig, på en icke alltför hög, med ekar bevuxen bergsplatå invid den av spårvagn trafikerade vägen till Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset.

Ursprungligen fick kyrkan inte kosta mer än 250 000 kronor. Trots att Wåhlins förslag kostade drygt 60 000 kronor mer än så, enades man om detta eftersom förslaget var "utförbart och välstuderat" samt "synnerligen tilltalande i snart sagt alla avseenden". Den anlitade byggmästaren Gustaf Pettersson fick tidigt ekonomiska problem och klarade inte entreprenadkontraktet, som då övertogs av byggmästare Nathan Persson.

Kyrkobyggnaden redigera

Kyrkan uppfördes 1908-1910 efter ritningar av Theodor Wåhlin i en blandning av jugend och historiserande former från renässans och barock men även romansk och gotisk arkitektur. Byggnaden är ovanligt nog orienterad i norr och söder, med korutbyggnad i söder. Byggnadsmaterialet är gråbrunt så kallat Skrombergategel[1] med omfattningar, lister och blinderingsliknande dekor i ljus, finhuggen granit. Koret är halvrunt avslutat, på den sydvästra sidan är en sakristia utbyggd. Mellan kor och långhus finns en större triumfbåge med flankerande kolonner. I den sydvästra kanten står ett klocktorn, prytt med en dekorativ huv, vilket utgör ett landmärke i staden. Exteriören är i stort sett oförändrad sedan byggnadstiden, så när som på taktäckningen.

Interiören är tvåskeppig, med ett huvudskepp och ett sidoskepp. Väggarna pryds med änglabilder. Vid renovering 1939 fick kyrkan en målad altartriptyk samt försågs med mittgång. Vid reparation av kyrktornet 1967 blev även dopkapellet ombyggt. Det målades om samt utrustades med altarring, predikstol och dopfunt. Interiören har en väl bevarad inredning i trä och sten. Endast dekorationsmålningarna på väggarna har överkalkats.

Inventarier redigera

  • Bildhuggaren Frans Hausl från Malmö, tillverkade altaret, dopfunten och predikstolen i täljsten. Predikstolen har inskriptionen "Saliga äro de som höra Guds ord och gömma det". Altaret fick reliefer av de fyra evangelisternas symboler, av Alfa och Omega samt av Kristus monogram.
  • Korfönstren försågs med olika färger och belysningen av takkronor samt stora lampetter i mässing.
  • På kyrkans sydvästra vägg, vid dopaltaret, sitter en tavla som 1951 skänkts av Göteborgskonstnären Saga Walli och som föreställer Jesus med öppen famn.
  • Den nuvarande tavlan på högaltaret är målad 1939-1940 av Gunnar Erik Ström.
  • På altaret finns två sjuarmade ljusstakar uppburna av fyra liggande lejon.
  • År 1971 fick kyrkan ett hundratal reliefplattor, skulpturer i trä och terrakottafigurer med bibliska motiv utförda och donerade av Magnus Jensen.

Orglar redigera

Manual I (C-g3) Manual II (C-g3) Manual III (C-g3) Pedal (C-f1) Koppel
Principal 16' Gedackt 16' Eolin 8' Subbas 16' II/I
Borduna 16' Violinprincipal 8' Voix céleste 8' Violon 16' III/I
Principal 8' Violin 8' Gedackt 8' Kvinta 10 2/3' III/II
Flûte Harmonique 8' Salicional 8' Violin 4' Borduna 8' I/P
Gamba 8' Rörflöjt 8' Eufon 8' Violoncell 8' II/P
Dolce 8' Flûte octaviante 4' Crescendosvällare Oktava 4' III/P
Oktava 4' Rauschkvint 2 chor Basun 16' I 4'/I
Rörflöjt 4' Klarinett 8' II 16'/I
Oktava 2' Vox Humana 8'
Kornett 3 chor Crescendosvällare
Trumpet 16'
Trumpet 8'

4 fasta kombinationer, 2 fria kombinationer. Registersvällare.

Diskografi redigera

  • Orgelmeditationer i Annedal, Bo Urban Nordgren vid orglarna i Annedalskyrkan, Göteborg, Leyman Music LMCD-031 (2003).[5]

Bilder redigera

Referenser redigera

  • Göteborgs stift i ord och bild. [Sveriges stift i ord och bild]. Stockholm: Idun. 1950. sid. 567. Libris 1398866 
  • Hassel, Birger; Gitse, Stig (1982). Kyrkor i Göteborg : kyrkor i svenska kyrkans församlingar. Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. sid. 3. Libris 339632 
  • Hyringe, Rolf Annedalskyrkan. Göteborg: Annedals församling, 2010.
  • Mellgren, Maria (2009). Kyrkor i Göteborgs stift : rapport över kyrkobyggnadsinventering och karakterisering 2001-2007. Göteborgs stifts skriftserie, 1402-5329 ; 2009:1. Göteborg: Göteborgs stift. sid. 73, 75-76. Libris 11485399. ISBN 9197431680 
  • Vår svenska kyrka [Göteborgs stift] / redaktionskommitté Elis Malmeström ... Göteborg: Kulturhistoriska förlaget. 1950. sid. 105. Libris 904466 
  • Zelm van Eldik, Jop van; Larsson, Evabritt (2016). Andliga rum : religiösa byggnader i Göteborg. Karlstad: Votum. sid. 36-39. Libris 19131152. ISBN 9789187283871 
  • Bebyggelseregistrets byggnadspresentation

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera