Öppna huvudmenyn

Albaner är en folkgrupp med albanska som modersmål. De är främst bosatta på den västra delen av Balkanhalvön. Ordet alban används även för att referera till medborgare i Albanien. Stora diasporagrupper finns i flertal västländer.

Albaner
Flag of Albania.svg
Skanderbeg
Skanderbeg
Regioner med betydande antal
Albanien Albanien - 2 312 026
Kosovo Kosovo (kosovoalbaner) 1 870 981[1]
Nordmakedonien Nordmakedonien 500 000[1]
Bosnien och Hercegovina Bosnien och Hercegovina mellan 10 000 och 12 000
Montenegro Montenegro 31 000
Grekland Grekland 600 000[2]
(se även arvaniter)
USA USA 113 000[3]
Turkiet Turkiet 300 000–1 300 000[4][5][6][4][7][8][9]
Tyskland Tyskland 320 000[10][11]
Italien Italien 375 000[12]
(se även arberesjer)
Schweiz Schweiz 130 000
Storbritannien Storbritannien 60 000
Österrike Österrike 25 000
Sverige Sverige 54 500 [13]
Belgien Belgien 25 000
Kanada Kanada 22 000[14]
Frankrike Frankrike 20 000
Danmark Danmark 8 000
Finland Finland 5 000
Norge Norge 6 000
Kroatien Kroatien 17 513[15]
Rumänien Rumänien 500
Syrien Syrien (overifierad)
Serbien Serbien 5.809
Övriga (overifierad)
Religion

Albaner i Albanien:
Islam (sunnimuslimer och bektashi): 70 %[16]
Albansk-ortodoxa kyrkan: 20 %[16]
Romerska katoliker: 10 %[16]
Evangeliker: 0,14 %[17]

Albaner i Kosovo (Kosovoalbaner):
Islam (sunnimuslimer och bektashi): 95,60 %
Romerska katoliker: 2,20 %
Grekisk-ortodoxa kyrkan: 1,48 %
[18]

Albaner i Makedonien:
Islam (sunnimuslimer och bektashi): ~ 98 %
Romerska katoliker: ~ 2 %

Albaner i Montenegro (maleser):
Islam (sunnimuslimer): 73.37 %
Romerska katoliker: 26.08 %
Grekisk-ortodoxa kyrkan: 0.12 % [19]

Albaner i Serbien (Preševo, Bujanovac och Medveđa):
Islam (sunnimuslimer): 100 %

Albaner i Italien (arbëresher):
Italo-albanska kyrkan och romerska katoliker: 100%

Albaner i Grekland (arvaniter och tsamider):
Grekisk-ortodoxa kyrkan: ~ 90%
Islam (sunnimuslimer och bektashi): ~ 10%

Albaner i Kroatien (arbanasier):
Romerska katoliker: 100%

BeteckningRedigera

Albanerna kallar sig själva shqiptar, sitt språk shqip och sitt land Shqipëri. En majoritet av albanerna är muslimer (huvudsakligen sunni) och resten kristna (katoliker och ortodoxa). Albanerna är uppdelade i två huvudgrupper: geger i norr och tosker i söder. Etnisk albanska grupper går under olika namn på grund av historiska, geografiska eller andra skäl. En rad med exempel är: kosovarë (i Kosovo), malësorë (i Montenegro), arbëreshë (i Italien), arvanitët (i Grekland) och çamë (i nordvästra Grekland), och andra.

UtbredningRedigera

Cirka 2,8 miljoner invånare bor i Albanien. De flesta invånare i Kosovo är albaner (1,5 miljoner personer). En albansk minoritet på cirka 70 000 personer lever i södra Serbien, i ett område som i folkmun kallas ”Östkosovo”. Ungefär en fjärdedel av Makedoniens två miljoner invånare är albaner (0,5 miljon personer). Omkring 5 procent av Montenegros befolkning är albaner (0,1 miljon personer). Albaner utgör cirka en tiondel av Greklands befolkning (1 miljon personer). Antalet kosovoalbaner i diaspora (i Nordamerika och Västeuropa) är cirka 0,5 miljon personer. Antalet albaner från Makedonien i diaspora är cirka 0,1 miljon personer. En stor albansk befolkning finns i Turkiet, uppskattningsvis mellan 0,5 och 5 miljoner personer, men är assimilerad i majoritetsbefolkningen. Vidare finns det 500 år gamla albanska bosättningar i södra Italien och i Grekland samt några byar i övriga länder på Balkanhalvön.

UrsprungRedigera

Albanerna framträdde på den europeiska scenen för första gången i början av högmedeltiden. Under det osmanska riket levde alla albaner i de fyra vilajeter som tillsammans utgjorde det geografiska begreppet Albanien. Under den osmanska tiden spred islam sig över stora delar i Albanien.

ÖvrigtRedigera

 
Områden på Balkanhalvön som traditionellt och historiskt befolkas av albaner

Den största koncentrationen av albaner finns i Albanien, där de uppskattas utgöra mellan 92 och 97 procent[20] av befolkningen, över 3 miljoner.

I Kosovo bor, enligt uppskattningar, cirka två miljoner kosovoalbaner, även här i en majoritet om ca 90–95 procent. Den slaviska befolkningens ledares i Nordmakedonien organiserade en folkräkning där bara vissa albaner registrerades. De etniska albaner som har kommit till landet som flyktingar från andra länder, ex. Kosovo fick aldrig tillstånd att bli registrerade. De Makedonienalbaner som har ingått äktenskap med etniska albaner från omkringliggande länder räknades ej heller vid den senaste folkräkningen. Därför utgör den albanska befolkningen officiellt till 25 procent av de två miljoner invånarna.[21] Inofficiellt, enligt Albanska Världsförbundet, utgör den Makedonienalbanska befolkningen 50 procent, vilket är framför allt koncentrerade till den västra delen av landet.

I Grekland, där albanerna kallas för arvaniter (vilka en del också kallar för arberorer), uppgår den albanska befolkningen inofficiellt till ca 700 000 - 800 000. Grekland vägrar registrera minoriteter. I Italien finns det 225 000 albanska flyktingar varav majoriteten anlände efter kommunismens fall 1991. Sedan 1400-talet finns det i Italien albaner som kallas för arbrësher (se även arberesjer), vilka uppgår till uppsattningsvis 325 000 - 500 000. De har bevarat den ålderdomlig formen av albanska och de är ättlingar till de albanska flyktingar som flydde före, under och efter Osmanska rikets erövring av Albanien. Antalet albaner i Tyskland uppgår till högst 250 000. I Sverige bor det ca 60 000 - 70 000. Någon officiell siffra finns inte eftersom Sverige saknar uppgifter. Migrationsverket registrerar enbart vilka länder som invandrare kommer ifrån.

I Asien finns albanska bosättningar på många ställen, framför allt i Turkiet och Syrien. I Turkiet finns de framför allt i den asiatiska delen av Istanbul och Bursa. På den europeiska delen av Istanbul finns de första bosättningarna för etniska albaner i Turkiet. En by, som numera är en stadsdel i Istanbul heter Arnavutköy, vilket betyder "albanernas by". I Turkiet kallas albanerna för arnavuter. De flesta albaner kom till Turkiet efter att ha blivit tvångsdeporterade dit under 1900-talet. I Syrien finns albaner framför allt i Damaskus. Den stora albanska bosättningen i Egypten från 1800-talet har nästan försvunnit. Albaner som först kom till Turkiet var de som var tvungna att göra värnplikt i den osmanska armén från 1400-talet fram till 1900-talet. En andra albansk utvandringsvåg från Kosovo och södra Serbien till Turkiet skedde under 1930-talet till in på 1960-talet. Den serbiska regeringen deporterade hundratusentals kosovoalbaner till Turkiet.[22]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] ”Kosovo – CIA World Factbook”. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/kv.html. 
  2. ^ ”Data on immigrants in Greece, from Census 2001, Legalization applications 1998, and valid Residence Permits, 2004” (på engelska) (PDF). Mediterranean Migration Observatory. April 2004. Arkiverad från originalet den 25 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090325222928/http://www.migrantsingreece.org/transpartner/Tables.pdf. 
  3. ^ U.S. Census Bureau, 2010 American Community Survey.
  4. ^ [a b] ”Türkiye'deki Kürtlerin sayısı!” – Milliyet.
  5. ^ Marta Petricioli. L'Europe Méditerranéenne.
  6. ^ Christopher Deliso. The Coming Balkan Caliphate: The Threat of Radical Islam to Europe and the West.
  7. ^ ”Albanians in Turkey celebrate their cultural heritage”. Todayszaman.com. 21 augusti 2011. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151031102644/http://www.todayszaman.com/national_albanians-in-turkey-celebrate-their-cultural-heritage_254383.html. Läst 4 november 2015. 
  8. ^ Robert A. Saunders (2011). Ethnopolitics in Cyberspace: The Internet, Minority Nationalism, and the Web of Identity. Lexington Books. sid. 98. ISBN 978-0-7391-4194-6. http://books.google.com/books?id=vM5hZEsdz94C&pg=PA98 
  9. ^ Cuneyt Yenigun. ”GCC Model: Conflict Management for the "Greater Albania"” (PDF). Süleyman Demirel University:Faculty of Arts and Sciences Journal of Social Sciences. Arkiverad från originalet den 27 september 2015. https://web.archive.org/web/20150927134953/https://sablon.sdu.edu.tr/dergi/sosbilder/dosyalar/27/OS_16.pdf. Läst 4 november 2015. 
  10. ^ Hans-Peter Bartels: Deutscher Bundestag - 16. Wahlperiode - 166. Sitzung. Berlin, Donnerstag, den 5. Juni 2008
  11. ^ Anzahl der Ausländer in Deutschland nach Herkunftsland
  12. ^ http://demo.istat.it/str2006/query.php?lingua=eng&Rip=S0&paese=A12&submit=Tavola
  13. ^ [1]
  14. ^ ”Canadian Census of 2006”. 10 juni 2008. Arkiverad från originalet den 11 januari 2013. https://archive.is/20130111102216/http://www.thecanadianencyclopedia.com/articles/albanians. Läst 27 december 2012. 
  15. ^ Kroatiska statistiska centralbyrån - Folkräkningen 2011 (kroatiska)
  16. ^ [a b c] ”Påven möter delegation från den Albansk-ortodoxa kyrkan”, Radio Vaticana, 2009-12-04.
  17. ^ "Constitution of Albania". Retrieved December 29, 2012.
  18. ^ Agjencia e Statistikave të Kosovës.[död länk]
  19. ^ Montenegrin Census' from 1909 to 2003 – Serb Land of Montenegro.
  20. ^ ”CIA World Factbook” 95 % (uppskattning 1989), ”World Statesmen.org” 91,7 % (uppskattning 2000).
  21. ^ ”North Macedonia – CIA World Factbook”. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/mk.html. 
  22. ^ Robert Elsie: Albanians (på engelska) (PDF).

KällorRedigera