Adenin
Adenin är en av kvävebaserna som ingår i de nukleotider som bygger upp DNA och RNA. Liksom guanin är det en purin och består av två ringar av kol- och kväve-atomer. I DNA binder sig adenin via två vätebindningar till den komplementerande basen tymin. I RNA binder sig adenin på motsvarande sätt till uracil.
| Adenin | |
  | |
| Systematiskt namn | 1,6-dihydro-6-iminopurin |
|---|---|
| Övriga namn | 6-aminopurin |
| Kemisk formel | C5H5N5 eller C5H3N4NH2 |
| Molmassa | 135,1267 g/mol |
| Utseende | Klargula kristaller |
| CAS-nummer | 73-24-5 |
| SMILES | NC1=NC=NC2=C1N=CN2 |
| Egenskaper | |
| Löslighet (vatten) | Svårlöslig |
| Smältpunkt | 360–365 °C |
| Faror | |
| Huvudfara |  Hälsovådlig |
| LD50 | 227 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
I RNA förenas adenin med ribos och bildar nukleosiden adenosin. I DNA är adenin på motsvarande sätt förenat med deoxiribos till nukleosiden deoxiadenosin.
Adenin, i form av adenosin, är också en del av adenosintrifosfat (ATP) och adenosindifosfat (ADP) som har en grundläggande funktion i alla cellers ämnesomsättning och energiförsörjning.
I ren form bildar adenin pärlemorglänsande fjäll eller nålar som är svårlösliga i kallt vatten, men lättlösliga i hett vatten.[1]
Historik redigera
Tidigare kallades adenin för vitamin B4, men den anses inte längre tillhöra vitamin B-familjen. Albrecht Kossel gav ämnet sitt nuvarande namn 1885.
Källor redigera
- ^ Adenin i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Adenin.
