Guanin
Guanin är en av kvävebaserna som ingår i de nukleotider som bygger upp DNA och RNA.[1] Liksom adenin är det en purin och består av två ringar av kol- och kväve-atomer. I DNA och RNA binder sig guanin via tre vätebindningar till den komplementerande basen cytosin.
Summaformel C5H5N5O
I RNA förenas guanin med ribos och bildar nukleosiden guanosin. I DNA är guanin på motsvarande sätt förenat med deoxiribos till nukleosiden deoxiguanosin.
Brytningsindex är mycket högt, 1,83. Ingår i många fiskarters fjäll, vilket gör att de glittrar. Kan utnyttjas i målarfärg och för tillverkning av konstpärlor och falsk pärlemor. Guanin används även i till exempel billacker och kosmetika.[2][3] Det har Colour Index-beteckning Natural White 1 (C.I. 75170).[4]
Etymologi redigera
Ämnet har fått sitt namn med syftning på att det ingår i guano.
Referenser redigera
- ^ http://www.ne.se/enkel/nukleotider & http://www.ne.se/enkel/guanin - från Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 7 april 2014
- ^ Patent EP0439112 A1 – Subtle patina metallic coatings containing guanine BASF, 1991. Läst 7 april 2016.
- ^ Kelly Dobos (2011). Pearlescent Pigments Primer Part I: The Science of the Substrates Arkiverad 20 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Chemists Corner. Läst 7 april 2016.
- ^ The Color of Art Pigment Database: Pigment White artiscreation.com, David Myers. Läst 7 april 2016.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Guanin.
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |