64 Angelina
huvudbältesasteroid
64 Angelina eller 1930 QY är en asteroid upptäckt 4 mars 1861 av den tyske astronomen E. W. Tempel vid Marseille-observatoriet.[2] Asteroiden har fått sitt namn efter namnet på Franz Xaver von Zach's observatorium utanför Marseille.[4]
| 64 Angelina | |
.png) Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | E. W. Tempel |
| Upptäcktsplats | Marseille |
| Upptäcktsdatum | 4 mars 1861 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | 64 Angelina |
| Alternativnamn | 1930 QY |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[2] | |
| Epok: 27 augusti 2011 | |
| Aphelium | 3,01986375 AU 451 765 187 km |
| Perihelium | 2,3429693 AU 350 503 210 km |
| Halv storaxel | 2,68141651 AU 401 134 200 km |
| Excentricitet | 0,1262196 |
| Siderisk omloppstid | 1 603,78019 d (4,39 år) |
| Medelomloppshastighet | 18,192 km/s |
| Medelanomali | 129,59878° |
| Inklination | 1,30967° |
| Longitud för uppstigande nod | 309,1773° |
| Periheliumargument | 179,3417° |
| Fysikaliska data | |
| Dimensioner | 48×53[3] km |
| Synodisk rotationsperiod | 8,752[2] h |
| Albedo | 0,157[2] geometriskt |
| Yttemperatur | Medel: ~170 |
| Spektraltyp | E[2] |
| Absolut magnitud (H) | 7,67 |
Asteroiden blir ljusare i samband med opposition, på ett sätt som skiljer den från andra asteroider. Detta tros vara ett resultat av de mineraler som finns på asteroidens yta.[5] Fenomenet går att observera även på vissa av Jupiters månar.[6]
Referenser redigera
- ^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 5 april 2009
- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser on Angelina” (på engelska). NASA, JPL. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=64. Läst 23 juni 2019.
- ^ ”IOTA Meeting, Apple Valley, Calif., 2004 July 2-3”. http://iota.jhuapl.edu/iotam709.htm. Läst 12 oktober 2008.
- ^ Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 19. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA19&dq=64+Angelina&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=64%20Angelina&f=false. Läst 28 april 2015
- ^ MISHCHENKO M. I. ; DLUGACH J. M. (1993). ”Coherent backscatter and the opposition effect for E-type asteroids”. Planetary and space science. sid. vol. 41, no3, pp. 173-181 (2 p.). http://cat.inist.fr/?aModele=afficheN&cpsidt=4757449.
- ^ Rosenbush, V. K.; Kiselev, N. N.; Jockers, K.; Korokhin, V. V.; Shakhovskoy, N. M.; Efimov, Yu. S.. ”Optical polarimetry of the Galilean satellites, Iapetus, and 64 Angelina near opposition”. Kinematika i Fizika Nebesnykh Tel, Suppl. sid. no. 3, p. 227-230. http://adsabs.harvard.edu/abs/2000KFNTS...3..227R.
Externa länkar redigera
- Diagram över omloppsbanan för 64 Angelina från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)