Öppna huvudmenyn

Johan Erik Söderlund

svensk hovintendent, arkitekt och konstnär

Johan Erik Söderlund (ofta J.E. Söderlund, i vissa källor J. Söderlund [5][6]), född 23 maj 1826 i Hälsingland, död 3 augusti 1875 i Stockholm, var en svensk hovintendent, arkitekt, tecknare och målare.

Johan Erik Söderlund
Johan Erik Söderlund - from Svenskt Porträttgalleri XX.png
Född23 maj 1826[1][2][3]
Hälsingland[4][3]Sverige
Död3 augusti 1875[1][2] (49 år)
StockholmSverige
NationalitetSvensk
Utbildad vidKungliga Akademien för de fria konsterna Blue pencil.svg
SysselsättningArkitekt[1], konstnär
BefattningSlottsarkitekt[3]
Hovintendent (1873–)
Redigera Wikidata

Söderlund genomgick Konstakademiens läroverk i Stockholm och reste därefter som dess stipendiat till Italien. Efter återkomsten till Stockholm utnämndes han till slottsintendent 1850 och andre arkitekt i Överintendentämbetet 1866 och han tjänstgjorde som slottsarkitekt för att slutligen bli tillförordnad hovintendent 1873. År 1874 utnämndes Söderlund till agré av Konstakademien.

Bland hans verk i Stockholm kan nämnas AlhambrateaternDjurgården (1868), Patologisk-anatomiska institutionen vid Karolinska institutet (1866-1869), Norr Mälarstrand 4, de putsade institutionsbyggnaderna visar ungrenässansens kraftfulla former och åren 1885 och 1895 fick institutet tillbyggnader och Bredablick på Djurgården (1876).

Han utförde även restaurationer och tillbyggnader av bland annat Petersenska huset (1873-75), på- och tillbyggnad mot Munkbrogatan, Arsenalsgatan 2 (1863), med om- och påbyggnader 1884 och 1915. Byggnaden i kvarteret Näckström 19 vid Arsenalsgatan 2 i hörnet av Berzelii park 1 ritades av Johan Erik Söderlund och uppfördes 1863-64. Sedan 1870 ligger auktionshuset Bukowskis, Bukowski auktioner AB, i de två understa våningarna med adress Berzelii park 1 och sedan 1993 disponerar Slovakiens ambassad i Stockholm, som bildades då Tjeckoslovakien delades, lokaler på den tredje våningen i fastigheten, ambassaden har adress Arsenalsgatan 2.[7]

Vidare var Johan Erik Söderlund tillsammans Fredrik Wilhelm Scholander arkitekt för den inre ombyggnaden för Frimurarorden till Bååtska palatset (1876-77), den ursprungliga arkitekten till Bååtska palatset från 1660-talet vid Blasieholmsgatan 6 var Nicodemus Tessin den äldre (1669). Stockholms gamla observatorium (1875), tillbyggnad och nytt torn ritades av Söderlund.

Hamiltonska huset, som var byggt i slutet av 1600-talet, byggdes om och till på 1860-talet av greve Jakob Essen Hamilton enligt Johan Erik Söderlunds ritningar, då bland annat tornet och fasaden mot Kungsträdgårdsgatan tillkom. Hamiltonska huset hette ursprungligen Wachtmeisterska huset eller Wachtmeisterska palatset var ett hus i hörnet av Kungsträdgårdsgatan 2C (nuvarande 4) och Arsenalsgatan. På Wachtmeisterska husets före detta tomt vid Kungsträdgårdsgatan 4 uppförde Svenska Handelsbanken 1921 ett nytt bankpalats, det ritades av Erik Josephson.

Bland hans övriga verk märks läroverkshuset i Söderhamn (1861-1864).

Bland kyrkobyggena återfinns Dagstorps kyrka 1861–1862, Lurs kyrka 1862–1868, Veddige kyrka 1866–1868, Ås kyrka 1869–1870, Oskars kyrka 1870, Munkarps kyrka 1883–1884 (bearbetad av C Möller), Kårböle kyrka 1869–1870, Näsums kyrka 1868-1871, Erikstads kyrka 1880–1881 och Tyngsjö kyrka.

Som konstnär består hans huvudsakliga produktion består av akvarellerade arkitektritningar av byggnader och inredningar. Som konstnär avbildade han äldre byggnadsverk och figurmotiv. Söderlund är representerad vid Uppsala universitetsbibliotek[8], Nationalmuseum[9] och Norrköpings konstmuseum.

Verk i urvalRedigera

KällorRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0
  2. ^ [a b] KulturNav, omnämnd som: Johan Erik Söderlund, KulturNav ID: a6d2b967-34f9-4a2d-b226-eda4fe0a0448, läst: 9 oktober 2017
  3. ^ [a b c d] Svenskt porträttarkiv: YB0QHyfj0hAAAAAAAACJCA, omnämnd som: Johan Erik Söderlund, läst: 17 februari 2018
  4. ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0
  5. ^ Jensen, Alfred: Söderhamns historia (II, 1920), sid. 73.
  6. ^ Kulturbyggnader i Söderhamn Arkiverad 29 juni 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Henrik O Andersson, Fredric Bedoire, Stockholms byggnader, Prisma, 1988, fjärde omarbetade upplagan 1988, andra tryckningen 1991, punkt nr 44, 96, 120, 351, 395, 495. ISBN 91-518-1841-8.
  8. ^ Uppsala universitetsbibliotek
  9. ^ Nationalmuseum

Externa länkarRedigera