Östergötlands runinskrifter 111

runristning i Landeryds kyrka (Landeryd 92:1)

Runinskrift Ög 111, eller den så kallade Landerydsstenen, sitter horisontellt inmurad i Landeryds kyrka i Landeryds socken och Linköpings kommun i Östergötland.

Östergötlands runinskrifter 111
Fornminne
Land Sverige
Landskap Östergötland
Län Östergötlands län
Kommun Linköpings kommun
Socken Landeryds socken
Plats Landeryds kyrka
Koordinater 58°22′08″N 15°43′28″Ö / 58.36891°N 15.72436°Ö / 58.36891; 15.72436
Kulturmärkning
bla
 - Referens nr. Landeryd 92:1[1]
Tillkomsttid 1010-1050
Signum Ög 111
Stil Fp
Information från FMIS.
Ög 111 år 2020
Ög 111 år 2020

Stenen redigera

Stenen är placerad i södra tornmuren och väl synlig. Den kan utifrån ormhuvudet som är sett uppifrån dateras till 1010-1050.[2][3] Materialet är gnejs och ristningen är imålad med röd färg.[4] Inskriften lyder i översättning:

Inskriften redigera

Translitterering av runraden:

· uirikʀ : resti : stan : eftiʀ : þialfa : bruþur : sin : trak : þan : aʀ · uaʀ · miʀ · knuti :[5]

Normalisering till runsvenska:

Væringʀ ræisti stæin æftiʀ Þialfa, broður sinn, dræng þann, eʀ vaʀ með Knuti.[5]

Översättning till nusvenska:

Väring reste stenen efter Tjälve sin broder, den dräng som var med Knut".[6][7]

Knut syftar på Knut den stores erövring av England 1015.[6] Notera också att den dödes bror som lät resa stenen bär namnet Väring. På så vis kan Landerydstenen föra tanken både till Miklagårds väringagarde och till Englands kungliga hird.[8]

Se även redigera

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ Fornminnesregistret:
  2. ^ Gräslund, A-S. 1990. Runstenar -- om ornamentik och datering. Tor 23. Uppsala.
  3. ^ Gräslund, A-S. 1992. Runstenar -- om ornamentik och datering 2. Tor 24. Uppsala.
  4. ^ FMIS
  5. ^ [a b] Samnordisk runtextdatabas, Ög 111 $, 2014
  6. ^ [a b] Kulturarv Östergötland
  7. ^ Erik Brate, red (1911-1918). Sveriges runinskrifter. Bd 2, Östergötlands runinskrifter. Stockholm: KVHAA. http://www.raa.se/runinskrifter/sri_ostergotland_b02_h02_text.pdf 
  8. ^ Runiskrifter i Sverige, sid 80, Sven B F Jansson, 1984, Almqvist & Wiksell Förlag AB, ISBN 91-20-07030-6