Yngve Berglund
Bo Yngve Gustavsson Berglund, född 7 november 1918 i Persnäs församling i Kalmar län, död 13 april 1995 i Husie församling i Malmöhus län,[1] var en svensk militär.
| Yngve Berglund | |
| Information | |
|---|---|
| Född | 7 november 1918 Persnäs församling i Kalmar län, Sverige |
| Död | 13 april 1995 (76 år) Husie församling i Malmöhus län, Sverige |
| I tjänst för |  Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Tjänstetid | 1941–1979 |
| Grad | Överste |
| Befäl | Skånska luftvärnsregementet |
Biografi redigera
Berglund avlade officersexamen vid Krigsskolan 1941, utnämndes samma år till fänrik i armén[2] och befordrades till löjtnant i luftvärnet 1943.[3] Han gick Luftvärnsofficersskolan vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1944–1945,[4] studerade vid Krigshögskolan 1947–1949,[2] befordrades till kapten vid Sundsvalls luftvärnskår 1949[5] och inträdde i Generalstabskåren 1953. Åren 1957–1958 tjänstgjorde han vid Försvarsstaben och Försvarets kommandoexpedition samt som adjutant åt försvarsminister Sven Andersson.[2] Han befordrades till major vid Karlsborgs luftvärnsregemente 1959,[5] var rådgivare vid Etiopiens försvarsdepartement 1959–1962[2] och överfördes till Göteborgs luftvärnskår 1961.[5] Därefter tjänstgjorde han vid Sundsvalls luftvärnskår, Östgöta luftvärnsregemente, Roslagens luftvärnsregemente, Karlsborgs luftvärnsregemente och Luleå luftvärnskår[2] (där han befordrades till överstelöjtnant 1963)[5] samt som militärassistent vid Civilförsvarsstyrelsen 1964–1966. År 1966 befordrades han till överste, varpå han var chef för Arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola 1966–1975.[2] Han var därtill observatör åt Förenta Nationerna i Nigeria 1969–1970. Berglund var chef för Skånska luftvärnsregementet 1975–1979.[5]
Åren 1982–1987 var Yngve Berglund verkställande direktör för Malmöhus läns trafiksäkerhetsförbund.[2] Han är begravd på Limhamns kyrkogård i Malmö.[6]
Utmärkelser redigera
Riddare av Svärdsorden, 1960.[7]
Kommendör av Svärdsorden, 1973.[8]
Referenser redigera
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).
- ^ [a b c d e f g] Uddling, Hans; Paabo, Katrin, red (1992). Vem är det. Svensk biografisk handbok 1993. Stockholm: Norstedts. sid. 108.
- ^ Sveriges statskalender för året 1945. Uppsala. 1945. sid. 355.
- ^ Uller, Lennart B:son, red (1992). AIHS 1818–1992. Minnesskrift med anledning av Högre artilleriläroverkets, Krigshögskolans å Marieberg, Artilleri- och ingenjörhögskolans, Artilleri- och ingenjörofficersskolans, Artilleri- och ingenjörregementsofficersskolans samt (ånyo) Artilleri- och ingenjörhögskolans etthundrasjuttiofyraåriga tillvaro. Stockholm: Probus. sid. 117. ISBN 91-8718-418-4.
- ^ [a b c d e] Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 33. ISBN 91-87184-74-5.
- ^ ”Berglund, Bo Yngve Gustavsson”. SvenskaGravar.se. http://www.svenskagravar.se/gravsatt/78008598. Läst 25 november 2022.
- ^ Bihang till Sveriges statskalender 1968. Kungl. Svenska riddareordnarna 1968. Uppsala. 1968. sid. 105.
- ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 47 (digital avbildning).