Öppna huvudmenyn

Xenotim, eller föråldrat ytterspat är ett mineral, som består av fosfor syre och yttrium. Lantanoiderna cerium och erbium kan ingå och även små mängder av uran och torium.

Xenotim
Xenotímio1.jpeg
Xenotim från Brasilien.
KategoriFosfatmineral
Strunz klassificering08.AD.35
Kemisk formelYPO4
FärgBrun, brungul, grå
FörekomstsättPrismatisk, radiala aggregat, granulär
KristallstrukturTetragonala 4/m - dipyramidalt
SpaltningPerfekt {100}
BrottOjämnt till splittrat
Hårdhet (Mohs)4,5
GlansGlasglans till hartsartad
Ljusbrytning1,720–1,815
Dubbelbrytningδ=0,096
Optisk karaktärEnaxligt positiv
TransparensGenomskinlig till opak
FluorescensSällsynt
StreckfärgBlekbrun, gulaktig eller rödaktig till vit
Specifik vikt4,4–5,1
RadioaktivitetSällsynt
Referenser[1]

EgenskaperRedigera

Mineralet är ett fosfat av sällsynta jordartsmetaller, som bildar en fast lösning med chernovit-(Y) och kan därför innehålla spår av föroreningar av arsenik, kiseldioxid och kalcium.

Xenotim kan vara svagt till starkt radioaktivt på grund av föroreningar av uran och torium.

Mineralets lyster är glas- till hartsartat som tillsammans med dess kristallsystem kan leda till förväxling med zirkon.

FörekomstRedigera

Xenotim uppträder som mindre inslag i pegmatit och andra vulkaniska bergarter, liksom i glimmerrika gnejser och i kvarts.

Mineralet förekommer i Sverige i Ytterby gruva och på enstaka platser i Norge, som Arendal och Hitterön. Kända förekomster finns också i Brasilien, Madagaskar och USA.

AnvändningRedigera

Xenotim används främst som råvara för utvinning av yttrium och tunga lantanidmetaller (dysprosium, ytterbium, erbium och gadolinium).

I vissa fall kan även kristaller av zenotim slipas till ädelstenar.

KällorRedigera

Meyers varulexikon, Forum, 1952

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

NoterRedigera

  1. ^ [1] xenotim på mindat.org