Wilfred Patrick Thesiger, född 3 juni 1910, död 24 augusti 2003, var en brittisk militär, forskningsresande och författare. Han var sonson till Frederic Thesiger, 2:e baron Chelmsford.

Wilfred Thesiger
Född3 juni 1910[1][2][3]
Addis Abeba, Etiopien
Död24 augusti 2003[1][2][3] (93 år)
London[4]
Medborgare iStorbritannien
Utbildad vidMagdalen College
Eton College
St. Aubyns School
SysselsättningUpptäcktsresande, militär, fotograf[5], historiker, diplomat, författare[6], resenär[7]
FöräldrarWilfred Gilbert Thesiger[8]
Kathleen Vigors[9][8]
Utmärkelser
Distinguished Service Order (1941)[10]
Founder’s Medal (1948)[11]
Livingstonemedaljen (1962)
Heinemann Award (1964)
Burton Memorial Medal (1966)[12]
Kommendör av 1 klass av Brittiska imperieorden (1968)[6]
Fellow of the Royal Society of Literature
Fellow of the Royal Geographical Society
Fellow of the British Academy
Redigera Wikidata
Wilfred Thesiger i Afrika, 1934

Biografi redigera

Thesiger var son till den brittiske diplomaten Wilfred Gilbert Thesiger och född på brittiska legationen i Addis Abeba i dåvarande Abessinien. Han sändes till England för utbildning i Eton och Oxford. På personlig inbjudan av kejsar Haile Selassie besökte han 1930 åter Etiopien och på uppdrag av Royal Geographical Society utforskade han 1933 Awashfloden och det stängda muslimska Aussasultanatet i Danakilöknen (i nuvarande Eritrea). Från 1935 var han i brittiska statens tjänst i Sudan vid övre Nilen.

Under andra världskriget tjänstgjorde han först som ökenkrigare i Sudan, och stred mot de italienska styrkorna där. För tillfångatagandet av den italienska garnisonen i Agibar erhöll han Distinguished Service Order. Efter det ingick han i druzlegionen som bekämpade Vichystyret i Syrien. Mest kända är hans insatser i engelska Special Air Service som opererade bakom tyskarnas linjer i Nordafrika. Han innehade då tjänstegraden major.

Efter 1945 arbetade Thesiger tillsammans med Desert Locusts Research OrganisationArabiska halvön. Mellan 1945 och 1950 utforskade han halvöns södra delar och han genomkorsade därvid som en av de första européerna två gånger öknen Rub al-Khali - det tomma området. Han var också först med att besöka det bland beduinerna så fruktade kvicksandsområdet Umm al Samim i Oman. Han berättar om dessa äventyr i sin mest berömda bok Arabian Sands som utkom 1959.

I nästan femtio år var han konstant ute på expeditioner. Hans resor förde honom till Irak, Iran, Kurdistan, Franska Västafrika, Pakistan och till Kenya där han huvudsakligen bodde efter 1968. Han återvände på 1990-talet till England och blev adlad 1995.

Thesiger fotograferade flitigt under sina resor och skänkte 25.000 fotografier till Pitt Rivers Museum i Oxford. Den bästa samlingen av hans fotografier finns i hans bok Visions of a Nomad från 1987. Flera av Thesigers fotografier är av oskattbart värde eftersom de skildrar livsformer och platser som i dag är försvunna. Ett exempel är materialet från träsklandet i södra Irak som publicerades i boken The Marsh Arabs från 1964. I en av 1900-talets stora miljökatastrofer förstörde Saddam Hussein området med hjälp av dränering, giftsprutning och bomber.

Bibliografi redigera

  • Arabian Sands (1959)
  • The Marsh Arabs (1964)
  • The Last Nomad (1979)
  • The Life of My Choice (1987
  • Visions of a Nomad (1987)
  • My Kenya Days (1994)
  • Danakil Diary: Journeys through Abyssinia, 1930-4 (1996)
  • Among the Mountains: Travels Through Asia (1998)
  • Crossing the Sands ( 2000)
  • My Life and Travels (anthology)
  • A Vanished World

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Wilfred Thesiger, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, Sir Wilfred Patrick Thesiger, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Union List of Artist Names, 7 november 2018, läs online, läst: 21 maj 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ RKDartists, läs online, läst: 7 juli 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] The London Gazette 44600, 44600, s. 6308, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  10. ^ The London Gazette 35396, 35396, s. 7333, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ Royal Geographical Society, Gold Medal Recipients, Royal Geographical Society, 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ Awards, Prizes & Visiting Fellowships – Royal Asiatic Society (på engelska), läs online, läst: 4 augusti 2018.[källa från Wikidata]

externa länkar redigera