Wikipedia:Dåliga artiklar

Målet med Wikipedia är att skapa ett trovärdigt och täckande uppslagsverk där så många människor som möjligt får tillfälle att bidra med kunskap. Men Wikipedia försöker inte sticka under stol med att det finns en del problem med att vara en öppen encyklopedi, d.v.s. att vem som helst kan redigera i stort sett vilka sidor som helst.

Wikipedias presskontakt och övriga användare får ofta frågor från journalister och media om kvaliteten på artiklarna i Wikipedias encyklopedi. Den här artikeln är ett försök att samla och svara på en del av den kritik som framförts samt att sätta frågan i sitt rätta perspektiv.

Typer av problem i Wikipedias artiklar

Problemen i Wikipedias artiklar kan grovt sett delas in i följande kategorier:

Klotter och spam

Det finns många sorters klotter på Wikipedia, alltifrån korta bidrag där användare försöker smyga in runda ord, personliga påhopp, rasistiska påståenden, eller svordomar, till "blankning" av artiklar, d.v.s. användare som försöker sudda ut all text i en artikel.

Spam är en särskild typ av klotter där användare antingen manuellt eller via dataprogram försöker lägga in länkar till till exempel porr-, pokersajter eller reklamfyllda sidor.

För både klotter och spam finns en hel del olika motmedel inbyggda i Wikipedias programvara, MediaWiki:

alla tidigare versioner finns sparade så att den senaste "bra" versionen lätt kan återställas,
de senaste ändringarna lagras på en särskild sida där vana användare ofta går igenom bidragen,
inloggade användare kan bevaka sidor som de tycker är intressanta och/eller som ofta blir nerklottrade, där det lätt går att se vad som har blivit ändrat och av vem,
särskilda så kallade administratörer har dessutom extraverktyg för att enkelt ta hand om klotter, samt för att blockera problematiska användare.

Sedan en tid finns ett team av frivilliga användare som mer riktat ägnar sin tid åt klottersanering, se Projekt klottersanering, och det finns även en del "robotar", d.v.s. specialskrivna dataprogram som kan ta bort klotter på ett effektivt sätt.

Alla dessa motmedel mot vandalism betyder dock inte att Wikipedia är klotterfritt. Det går säkert ganska enkelt att bevisa att det går att lägga in klotter som inte upptäcks och åtgärdas direkt; i själva verket har flera journalister prövat att logga in (det mesta klottret sker från oinloggade användare), och ändrat faktadetaljer (som är svårare att avgöra sanningshalten i för någon som inte kan ämnet) och sedan undersökt hur lång tid det har dröjt innan artikeln har blivit återställd. Generellt sett brukar responstiden vara ganska kort, trots allt, men det finns undantag, och undantagen har setts som bevis på att Wikipedias öppna klimat har stora svagheter. Att provocera fram sådana problem ger dock knappast en rättvis bild av Wikipedia i stort och är en genväg som säger mer om journalisten än om Wikipedia. Det skapar dessutom merarbete för Wikipedias frivilliga bidragsgivare vilket tar energi från att skapa en bättre encyklopedi. Framför allt är det ingen nyhet längre - även om vi arbetar på att det ska bli så omöjligt att det ska kunna vara en nyhet. (De journalister som ändå överväger att utföra den typen av test ber vi låta bli det, och istället kontakta vår presskontakt, som kan hänvisa till resultatet av flera tidigare sådana tester.)

Felaktiga uppgifter

Artiklar med felaktiga uppgifter är ett problem som både är större och svårare att hantera än klotter. Det kan röra sig om alltifrån insmugna ändringar (1987 ändras till 1887, etc), till osakliga påståenden om personers bakgrund (ett omskrivet exempel var artikeln om arvprins Gustav Adolf där artikeln under en kort tid utpekade Gustav Adolf som nazist).

De flesta sådana faktafel rättas till i och med att artikeln genomgår vanliga redigeringar. Vissa användare går igenom artiklar och korrekturläser. Andra har sina expertområden som de bevakar noggrant, och förbättrar när de kan. Ytterligare andra använder Wikipedias systerprojekt på andra språk, andra externa sajter på nätet, och annan referenslitteratur för att kontrollera artiklars korrekthet.

Andra grepp som Wikipediagemenskapen har för att öka trovärdigheten inkluderar:

artiklarnas diskussionssidor där invändningar, frågor och planer för hur artikeln kan utvecklas brukar placeras tills de kan inkorporeras i artikeln på ett neutralt sätt
diskussionssidor för varje användare, där mer övergripande frågor kan tas upp
Wikipedias "bybrunn", där användare kan få större uppmärksamhet för hur enskilda artiklar håller på att utvecklas
en samling med riktlinjer som användarna kan luta sig mot - framför allt Wikipedias grundprinciper, där målet att vara neutralt finns med

Efter hand har kraven på källhänvisningar ökat. Från att enbart ha haft "Källor" i slutet av artiklarna, har allt fler fått regelrätta källhänvisningar. Projekt källhänvisningar är ett tecken på att trovärdigheten har fått ökad betydelse för Wikipedia i allmänhet.

Trots dessa verktyg finns det fortfarande vissa ämnen där felaktiga uppgifter dyker upp titt som tätt. De mest kontroversiella artiklarna bevakas, men det kan fortfarande smyga sig in felaktigheter och vanliga missuppfattningar, och läsarna uppmanas, framför allt när uppgifterna ska användas i artiklar, uppsatser, eller liknande, att kontrollera uppgifterna. Många artiklar (dock inte alla) har externa länkar, men det går även att använda sökfunktionen för att söka på ord också utanför Wikipedia.

Förtal

Vid ett fåtal tillfällen har Wikipedias artiklar innehållit sådana uppgifter som legat farligt nära förtal. Det är mycket beklagligt, och Wikipediagemenskapen gör allt för att sådana uppgifter ska rensas bort så snabbt som möjligt. Ovan nämnda sätt att ta itu med felaktiga uppgifter används även här, om än med större hast, och vid stora övertramp raderas uppgifterna direkt. Eftersom uppgifterna ändå finns i artikelns historik går de enkelt att föra in igen, om det trots allt skulle visa sig att uppgifterna stämmer. Principen när det gäller förtalsmässiga uppgifter i Wikipedia är "hellre fälla än fria", och det finns klara riktlinjer för hur artiklar om nu levande personer får utformas.

Urval av artiklar och korta artiklar

En av de vanligaste kritikpunkterna handlar om att Wikipedias artiklar i många fall är mycket korta, eller att de totalt saknas om vissa viktiga ämnen när det finns hur många lättviktiga artiklar som helst. Listan över så kallade "stubbar" (korta artiklar) är till exempel mycket lång, och det finns dessutom en nivå lägre (substubbar) som också är lång.

Det är ett problem på Wikipedia att vissa viktiga specialämnen saknar skribenter, och därför är tunnare än de förtjänar. Det är också ett faktum att många användare gillar populärkultur och skriver om vad de vet om sina intressen. Samtidigt förs det en levande debatt om den här frågan på många olika ställen, till exempel i Projekt saknade artiklar och i Kvalitetsgranskningstabellerna. Med tiden kommer det här problemet att bli mindre.

Bra artiklar

För att uppmuntra användare att skriva välskrivna artiklar finns det två nivåer av utmärkelser som artiklar kan bli utnämnda till: bra artikel, respektive utmärkt artikel.

För tillfället finns inte särskilt många av endera kategorin. Det kan ses som att det inte finns många läsvärda och utmärkta artiklar, men i själva verket har det mer att göra med att Wikipedia har högt ställda mål på hur en perfekt artikel ser ut. Dessutom får man inte glömma att svenskspråkiga Wikipedia inte började förrän 2001, men trots det innehåller 2 596 937 artiklar. (På Wikipedia:Statistik återfinns tydliga diagram över Wikipedias utveckling sedan starten.)

Med tanke på att andelen klottrare, bidragsgivare med felaktiga uppgifter och förtalare troligen kommer att vara konstant framöver, kommer även andelen skötsamma att vara konstant, och de sistnämnda är många fler. Det betyder att många skötsamma användare bevakar de relativt få som stör Wikipedias funktioner. Eftersom det ofta tar kortare tid att återställa och rätta till än att sabotera, eftersom fler artiklar kommer att övervakas av de skötsamma användarna, och eftersom fler bra användare innebär fler läsvärda och utmärkta artiklar, kommer kvaliteten på Wikipedia att öka snabbare än antalet användare på ett sätt som knappast kan sägas gälla i lika hög grad för traditionella encyklopedier.