Artiklar som skrivits på oencyklopediskt och POV-pushande sätt kan ha en värdefull kärna som förtjänar att tas tillvara.
POV-mallar bör motiveras ordentligt på diskussionssidan när de läggs in
Den som tar bort en POV-mall som är inlagd av en seriös wikipedian bör motivera borttagningen på diskussionssidan och där pinga den som lagt in den, för att vid behov stämma av vad som ska göras med både artikeln och mallen.
Att en POV-mall legat länge är inget skäl att ta bort den. Uppslagsverkets tillförlitlighet minskas om undermåliga artiklar får ligga utan varning.
En ytlig överensstämmelse med andra språkversioner är ingen garanti för att en artikel är seriös och välunderbyggd.
Ett problem med det är att mallarna inte signeras då de läggs in. Om de kommenterats på diskussionssidan kan man pinga dem som deltagit i diskussionen, men jag brukar ofta nöja mig med en förklaring i mallen, och jag antar att jag inte är ensam. –LPfi (diskussion) 19 januari 2024 kl. 16.46 (CET)[svara]
En diskussion ovan om huvudsidan resulterade i att vi (äntligen) tog bort länkarna till våra portaler från huvudsidan. I och med det insåg jag att det var dags att städa i portalträsket. I Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Portal:Melodifestivalen från oktober 2021 diskuterades museimärkning av alla icke aktiva portaler. Ingen protesterade, men inget konkret gjordes, förutom museimärkning av aktuell artikel. Jag har (som de flesta redan märkt) gått igenom alla portaler och de som inte har haft någon aktivitet på åratal har fått en ny mall {{Portalmuseum}} som är en kopia på {{Wikipediamuseum}}, men som lägger artikeln i Kategori:Portalmuseum. Detta är en viktig del av svenskspråkiga Wikipedias historia och ska inte raderas! Jag har också tagit bort länkar till dessa portaler från artiklar, maller och kategorier. Portal:Djur hade 942 266 inkommande länkar när Special:Mest länkade sidor kördes på julafton. (De härstammande från tre mallar - så min insats var ringa, men effekten stor.)
Jag noterar att de museimärkta portalerna oftast är "tidigt internet" i layout och det används mycket HTML för att åstadkomma sidorna. De går definitivt inte ihop med Visual Editor och användandet av mobila enheter för att läsa och redigera Wikipedia. När de skapades var de inte ensamma, det fanns många "internetportaler" på nätet, t ex Passagen, Torget, Spray. Då var det "rätt", nu är det "museum". Portaler behövs inte för att hitta information - i dag söker man på ämnesord i Google, ChatGPT eller i Wikipedia.
Det finns dock ett tiotal ämnesportaler som jag inte museimärkt. De är antingen aktiva, eller aktiva så nyligen att det känns fel att museimärka dem. Dessa kan man finns i Kategori:Portaler. För att museimärka dessa så anser jag att en normal "artikeldiskussion" på portalens diskussionssida behövs och konsensus om att portalen inte längre bör vara en del av "aktiva" Wikipedia. En portal är att betrakta som en projektsida Portal:Kyrkor. Den borde kanske flyttas?
Det är bra med översyn och museimärkning av inaktiva projekt. Men jag måste säga att jag inte håller med om att portal djur är inaktiv. Observera att portalen uppdateras i sektioner och att rutan för nya artiklar t.ex. har redigeringar från i år, 2024, och samma med utvald bild. Jag upplever att det finns användare som bryr sig om portal djur och tycker nog att museimärkningen av just den portalen inte är självklar. Det skämde inte att länka till den portalen från djurartiklarna tycker jag och det fanns nytta med det. På portalsidan hittar man ju bland annat en sammanställning av utvalda artiklar inom ämnet djur och önskelistan t.ex. Varför ska inte läsare och nyare skribenter kunna hitta detta? Vilken annan sida har samma funktion? Portalen gynnar fortfarande projektet, genom att samla ihop sådana saker. Djurprojektet är också aktivt. Höstblomma (diskussion) 7 januari 2024 kl. 07.12 (CET)[svara]
Sedan tiden innan (före 2019) jag säkrat att alla nya artiklar har en WD objekt, så har det funnit 50 000 som har WD poster men utan "instans av" eller motsvarande och 19 000 med helt tomma WD objekt. De senare har jag bedömt hört till våra allra svagaste artiklar och jag och några fler har nu gått igenom dessa och fixat WD objekt till dem och samtidigt sett över Wikipediaartikeln. Något hundratal har fått korrekta IW kopplingar till andra språk och nästan lika många dubbletter har upptäckts. Sedan har kanske hälften fått tunna men bra WD poster medan nästan lika många har fått lite mesiga WD poster.
I allmänhet har artikelkvaliteten varit klart bättre än jag förmodat, det är bara en handfull jag raderat och/eller relevanskontrollmärkt och ingen var helkass och alla har haft kategorier åsatta. Sämst tycker jag de många med vara uppslagsord som utredning och koncept som betyder lite olika i olika kontexter, och där då WD posten inte blir så bra (men kan få egenskapen Wikipediaartikel som behandlar flera ämnen (Q21484471), som jag själv bara upptäckt på slutet) samt uppslagsord som egentligen är ordboksartiklar. Yger (diskussion) 12 januari 2024 kl. 13.25 (CET)[svara]
Heja! Så himla bra jobbat! Det har ju också upptäckts ett antal kandidatartiklar för hopslagning. Folk får gärna lägga sig i med åsikter om dessa, då alla inte är helt enkla att avgöra. ♥Ainalidiskussionbidrag12 januari 2024 kl. 14.25 (CET)[svara]
Jag vill i sammanhanget framhålla att det är av yttersta vikt att artiklar på svwp utan interwiki ges en engelskspråkig etikett på WD. Det har åtminstone slarvats väldigt mycket med detta. Utan engelsk etikett uppstår dubbletter på WD och olika språkversioner kopplas inte ihop. Etikett på engelska är enda chansen att svenska artiklar kopplas ihop med motsvarande artiklar på t.ex. finska när det inte finns någon engelskspråkig artikel. /Ascilto (diskussion) 21 januari 2024 kl. 11.46 (CET)[svara]
Gärna även en engelsk beskrivning, speciellt viktigt för objekt som avser sådant som inte alltid har unika namn som till exempel personer och platser. Larske (diskussion) 21 januari 2024 kl. 12.28 (CET)[svara]
Wikimedia Foundation banner insamlingskampanj i Sverigeredigera
Kära alla,
Jag skulle vilja ta tillfället i akt att informera er alla om den kommande årliga Wikimedia Foundation banner-insamlingskampanjen i Sverige.
Insamlingskampanjen kommer att ha två komponenter.
Vi kommer att skicka e-post till personer som tidigare har donerat från Sverige. E-postmeddelandena är planerade att skickas mellan den 1 och 24 maj.
Vi kommer att köra banners för icke inloggade användare i Sverige på själva Wikipedia. Banners kommer att löpa från den 28 maj till den 25 juni.
Innan dess planerar vi att köra några tester, så du kanske ser banners under 3-5 timmar ett par gånger innan kampanjen startar. Denna aktivitet kommer att säkerställa att vår tekniska infrastruktur fungerar.
Jag delar också med mig av en samarbetssida där vi beskriver mer detaljer kring kampanjen, delar några exempel på banners och ger dig utrymme att engagera dig i insamlingskampanjen.
Vi kommer också att anordna ett community call, detaljerna finns på samarbetssidan, dit du kan komma med dina frågor och förslag.
I allmänhet kan du kontakta oss före och under kampanjen:
Vår längsta statsminister har kortast artikelredigera
Jag har titta på hur stora våra artiklar om svenska statsministrar är och jämfört med de på enwp. I allmänhet är de ungefär lika stora eller den på svwp lite större, med ett undantag. Tage Erlanders artikel på svwp är 32k, inte kortast av de om svenska statsministrar men långt ifrån enwp-artikelns 121k. Är det inte lite skämmigt att vår är jämförelsevis såpass svag? Yger (diskussion) 20 januari 2024 kl. 16.59 (CET)[svara]
Instämmer! Däremot undrar jag om inte Carl Bildt faktiskt är vår längste statsminister genom tiderna. Jag har för mig att jag sett en uppgift om att Carl Bildts kroppslängd ska vara 193cm. FWIlkens (diskussion) 20 januari 2024 kl. 19.03 (CET)[svara]
Pinsamt är rätta ordet, nästan fyra gånger större artikel på enwp. Däremot förstår jag inte riktigt varför längden skulle vara av betydelse? Är inte det faktum, som faktiskt artikeln självt berör med formuleringen "Tage Erlander [är] den regeringschef bland alla världens parlamentariska demokratier, som i oavbruten följd suttit längst på sin post" en väldigt tung motivering till att ämnet förtjänar en bättre behandling? / TernariusDisk21 januari 2024 kl. 01.43 (CET)[svara]
Rubriken var ett (misslyckat?) skämt att han setat längst och var lång. Jag har sedan även upptäckt att den engelska artikeln utökades ordentligt under 2023, före dessa var den kortare än den svenska. Men texten med källor från enwp vore mycket anvöndbar att lägga in på svwp Yger (diskussion) 21 januari 2024 kl. 04.46 (CET)[svara]
Jag är inte (riktigt?) så formalistisk att jag inte vill tillåta ett enstaka skämt i en seriös diskussion. Däremot verkade det som om skämtandet skulle fortsättas, och det tycker jag nog var litet onödigt. Jag har absolut inget emot om det sker i mera lättsamma sammanhang, användardiskussioner, t.ex., men i en diskussion om ett allvarligt ämne tycker jag kanske det är litet onödigt – våra diskussioner tenderar att bli väl långa ändå. / TernariusDisk23 januari 2024 kl. 09.29 (CET)[svara]
En användare raderar ideligen mitt tillägg till denna artikel på grundlösa skäl. Eftersom bemälda användare låst sin diskussionssida för icke-registrerade bidragsgivare och inte vill svara på artikelns diskussionssida, kan jag inte föra en konversation. Jag vill inte skapa redigeringskrig genom att städse återställa. Om ni tittar i min historik, ser ni att mina bidrag varit seriösa. Kom gärna med synpunkter på diskussionssidan. 79.136.41.14323 januari 2024 kl. 17.11 (CET)[svara]
Som en del av er vet har jag representerat Wikimedia Sverige i en statlig utredning som ser över upphovsrättens inskränkningar. En inskränkning som är särskilt viktig för Wikimediarörelsen, och som har setts över inom ramen för utredningen, är panoramafriheten. Det har också, efter Wikimediadomen där vi förlorade mot Bildupphovsrätt, varit en av utredningens huvudfrågor.
I dag lämnades betänkandet över till regeringen. Ni kan läsa hela betänkandet här. Är ni medlemmar i Wikimedia Sverige ska ni ha fått en inbjudan till en digital dragning på måndag 22 januari.
Jag skulle dock vilja ställa några frågor specifikt här till er aktiva Wikipedianer om förslaget.
Förslaget är ju såklart inte perfekt, eftersom vi inte har varit ensamma i utredningsarbetet. I korthet kan man säga att inskränkningen utvidgas på några punkter och begränsas på andra. Det utvidgas på så sätt att alla typer av verk som är stadigvarande placerade på offentlig plats omfattas, och inte bara skulpturer/bildkonstverk. Alla typer av återgivningar omfattas också, så det är tillåtet att sprida fotografier och andra återgivningar digitalt såväl som analogt. Författningskommentaren förtydligar också att 3D-digitalisering och annan typ av 3D-återgivning är tillåtet, även om det inte är tillåtet att göra en fysisk kopia. För oss som förening har det varit viktiga frågor att slåss för i arbetet, och därför också stora segrar!
Därtill säkerställer betänkandet privatpersoners rätt att sprida fotografier och andra avbildningar i alla typer av kanaler och medier. För oss har det varit jätteviktigt; efter Wikimediadomen uttryckte många av er en oro att det ni gjorde som privatpersoner var olagligt. Om betänkandet blir lag är det med säkerhet inte det. Alla era fotografier är då helt garanterat tillåtna!
Som en del av er kanske minns handlade avgörandet i Högsta domstolen om vårt projekt Offentligkonst.se. Det projektet nämns specifikt i författningskommentaren, och betänkandet klargör att det är tillåtet att skapa den typen av sammanställningar.
Så långt allt bra. Däremot kommer allt detta med en problematisk begränsning: man får inte “använda en framställning där verket utgör ett centralt motiv, om användningen sker i förvärvssyfte”, eller med andra ord att man inte får sprida bilder på offentlig konst i förvärvssyfte. Förvärvssyfte innebär enligt betänkandetexten att det inte är tillåtet med användning som sker för ekonomisk vinning, och författningskommentaren förtydligar att det i regel handlar om att använda verk i reklam eller använda dem på produkter till försäljning. Jag har kämpat mot denna passus så gott det bara går, men är ju som sagt inte ensam i utredningen.
Inom ramen för denna begränsning har jag ändå försökt vidga innebörden av detta, och framförallt utifrån att det måste vara tydligt att alla typer av kommersiell användning inte förbjuds. Kommersiella aktörer får enligt förslaget använda sig av verken såväl som ideella aktörer, om det inte är för att göra ekonomisk vinning genom användningen. Allt får tryckas, publiceras, tas fram, men allt får inte säljas – det beror på syftet. Det klargörs vidare att offentlig konst ska kunna användas oavsett om syftet är bland annat forskning, offentlig utbildning och folkbildning, samt i redaktionell och journalistisk verksamhet.
Betänkandetexten förtydligar att detta gäller för att säkerställa att den svenska panoramabestämmelsen inte är i strid med trestegsregelns andra steg.
Efter allt detta skulle jag vilja fråga er:
Det finns i förslaget inga juridiska begränsningar för oss att sprida dessa offentliga konstverk via Wikimediaplattformarna, eller för privatpersoner att ladda upp dem, men det finns begränsningar för hur de kan återanvändas vidare från våra plattformar. Går det, i er mening, att förena en begränsning i förvärvssyfte med CC BY-SA? Lösningen skulle ju på Wikimedia Commons behöva bli något i stil med de mallar som finns för varumärkesskydd osv.
Om det går, vad måste en bestämmelse om förvärvssyfte förtydliga omfattas?
Om det inte går, ser ni några andra möjliga lösningar eller förslag, förutsatt att panoramafriheten inte blir helt obegränsad?
Flera jurister har varit frågande kring Wikimediarörelsens bedömning att exempelvis den belgiska panoramafriheten, som återger trestegsregelns andra steg som en del av bestämmelsen, skulle vara mer tillåtande än en begränsning i förvärvssyfte. Ändå tillåts bilder från Belgien som omfattas av panoramafrihet på Wikimedia Commons. Är en begränsning i förvärvssyfte mer begränsande än en bestämmelse som säger att en användning inte får strida mot den normala användningen av verket (dvs. en ekonomisk exploatering av upphovspersonens ensamrätt)? Varför i så fall?
Viktigt att nämna i allt detta är att byggnader enligt förslaget även fortsatt fritt får återges. Det vill säga, samma sak som tidigare har gällt byggnader fortsätter att gälla, bara det att det är förtydligat att det gäller även digitalt för byggnader och att 3D-digitalisering också är tillåtet för byggnader.
Era insikter här är jättevärdefulla till det kommande remissarbetet och arbetet gentemot regering och riksdag. Nästa steg är ju en remissrunda där vi kommer kunna framföra våra ståndpunkter, och om regeringen väljer att gå vidare med förslaget kommer vi ju också att kunna påverka riksdagsledamöter senare i processen. Eric Luth (WMSE) (diskussion) 19 januari 2024 kl. 14.54 (CET)[svara]
Jag undrar om du inte blivit för duktig på detta. Jag förstår faktiskt bara delar av det du skriver och inte frågorna. Skulle det gå visa med exempel istället? Yger (diskussion) 19 januari 2024 kl. 15.15 (CET)[svara]
Jag har varit i kaninhålet för länge! Ska göra mitt bästa.
Min tolkning av förslaget är att om det skulle bli lag finns det inga juridiska begränsningar för oss att sprida offentliga konstverk via Wikipedia. Offentligkonst.se skulle vara tillåtet, liksom för privatpersoner att dela bilder på offentliga konstverk i alla sociala medier.
Däremot får man inte återanvända materialet för vilket syfte som helst. Det vill säga, bilder på offentliga konstverk på exempelvis Wikimedia Commons skulle inte få användas för förvärvssyfte, vilket i regel betyder att man inte får använda det för att skapa ekonomisk vinning, även om man får använda verken i kommersiella verksamheter osv. enligt ovan.
Omformuleringar av fråga 1 och 2 ovan:
Är det en typ av begränsning som Wikimedia Commons kan acceptera (dvs. att filer som ligger på Wikimedia Commons inte får användas för ekonomisk vinning)?
Ser ni några saker i begränsningen som skulle göra det lättare för Wikimedia Commons att acceptera begränsningen? Vissa specifika typer av användningsområden (böcker? utbildningsmaterial?) som lagen borde säga är tillåtna osv.?
Jag kan inte se annat än att NC fortfarande gäller och då är det ju inga förbättringar? eller är som med verkshöjd, att dåliga bilder av konstverken, får läggas upp utan NC men inte bra. OCh får bra bilder av hus läggas upp utan NC? Yger (diskussion) 19 januari 2024 kl. 15.44 (CET)[svara]
Problemet är ju att verk enligt förslaget får användas kommersiellt, men inte för alla syften. Så kanske att frågan är om det måste vara fullständigt kommersiellt för att det ska vara kompatibelt med CC BY-SA, eller om det kan finnas vissa kommersiella begränsningar?
Mitt svar på fråga 1 är Nej enligt det lilla jag läst. Det blir motsvarande CC BY-NC-SA vilket inte accepteras på commons. Som jag ser det blir det snarare ett tydligt svar på att alla bilder på offentlig konst där konstnären inte varit död i 70 år måste raderas från commons. QubeCube (diskussion) 19 januari 2024 kl. 15.49 (CET)[svara]
För det första är det ett förslag, ingen ny lag. För det andra är det inte ett förslag jag har lagt, utan utredaren. Jag har försökt påverka det så långt det går (enligt vad jag beskrev ovan). För det tredje är det väldigt värdefullt att veta om gemenskapen (här och på Commons) ser frågan som svartvit, eller om det finns en gräns där vissa kommersiella begränsningar ses som kompatibla med CC BY-SA. Är svaret att frågan är svartvit är vägen betydligt längre, men det är bra att veta inför remissrunda och politiskt arbete. Eric Luth (WMSE) (diskussion) 19 januari 2024 kl. 16.07 (CET)[svara]
Tack @QubeCube! Värdefull feedback. Samma fråga som jag ställde till Yger, kan någon kommersiell begränsning ändå vara kompatibel med CC BY-SA? Om inte, finns det då enligt EU-rätten (med trestegsregeln) någon möjlighet i något land att sprida offentliga konstverk på Wikimedia Commons? Eric Luth (WMSE) (diskussion) 19 januari 2024 kl. 16.04 (CET)[svara]
Det är nog i första hand det belgiska exemplet som undantag. Däremot vet jag för lite hur den diskussionen gått på Commons samt att jag har för dålig kunskap om resterande EU-länders lagstiftning. QubeCube (diskussion) 19 januari 2024 kl. 16.15 (CET)[svara]
Det är väl möjligtvis om vi återgår till att tillåta lokal uppladdning och anger ett sådant villkor typ… Men då backar vi wikipolicy motsvarande 18 år i tiden. QubeCube (diskussion) 19 januari 2024 kl. 16.17 (CET)[svara]
Fullt förståeligt, det är svårt att bara ha koll på ett lands lagstiftning!
Samma skrivelse som Belgien har uttryckligen i lagen, och som baseras på trestegsregeln, gäller dock ändå i svensk lag också, eftersom den är en del av EU-rätten. Det är anledningen till att jag funderar lite på var gränsen går för vilka kommersiella begränsningar som är OK, och om inga kommersiella begränsningar är ok, ifall då bilder som omfattas av panoramafrihet kan spridas från något EU-land? Eric Luth (WMSE) (diskussion) 19 januari 2024 kl. 16.32 (CET)[svara]
Hm, det är ju lite klurigt, och jag är inte jurist. Men jag skulle tolka att det skulle gå att ladda upp det på Commons på samma sätt som de belgiska bilderna. Man kan välja både CC BY eller CC BY-SA. Eftersom att det är tillåtet med kommersiell användning, men inte alla syften kan man säga att denna begränsning liknar den i Namn- och bildlagen eller varumärkesskydd. Vi skulle alltså behöva en ny mall på Commons som gör detta tydligt, liknande c:Template:Personality rights eller c:Template:Trademarked. ♥Ainalidiskussionbidrag19 januari 2024 kl. 17.25 (CET)[svara]
Tack för svar och det perspektivet! Det är ju något åt det hållet jag har velat uppnå i alla fall, men det är svårt och snårigt. Jag har också funderat i termer av varumärkesskyddet som ju också uppställer vissa begränsningar på återanvändningen. Jag pratade med några jurister om marknadsföringssyfte som används i Namn- och bildlagen, men förstår det som att det är ett väldigt brett begrepp (som alltså kan omfatta det mesta), medan exempelvis förvärvssyfte är snävare? Eric Luth (WMSE) (diskussion) 22 januari 2024 kl. 10.46 (CET)[svara]
Egentligen så är det här ju upp till vad Wikimedia Commons kan acceptera, på samma sätt som de gör med varumärken. För det kan ju knappast vara olagligt för dig att släppa en sådan här bild under en CC BY licens även om förvärvssyfte inte är tillåten. Så frågan för Commons är nog om en mall kan vara tillräckligt tydlig nog för att inte få återanvändare av bilderna att hamna i knipa. ♥Ainalidiskussionbidrag22 januari 2024 kl. 14.24 (CET)[svara]
Det övervägande som Regeringen har presenterat i utredningen innebär i alla fall flera steg framåt. 1) Att avbildning även innefattar att publicera dessa avbildningar på internet. 2) Att "allmän plats utomhus" ersätts med "allmän plats" och därmed omfattar fler konstverk än tidigare. Men tyvärr även ett steg bakåt när det gäller förvärvssyfte. Som jag ser det så finns det bara två lösningar på det. Den första är att föreslå på Commons att även tillåta CC-BY-NC vilket hittills inte har varit tillåtet. Den andra är att återöppna möjligheten att ladda upp bilder lokalt här på svenskspråkiga Wikipedia. Det sistnämnda är något som jag har förespråkat tidigare och som även skulle göra det möjligt att använda andra bilder som idag inte är tillåtna att användas på Commons (till exempel svenska bilder där upphovsrätten har löpt ut i Sverige som som fortfarande gäller i USA på grund av URAA). /ℇsquilo22 januari 2024 kl. 15.44 (CET)[svara]
Jag ser inte varför 1) skulle vara nödvändig, så tillvida du inte tycker samma sak om bilder på varumärken. Kommersiell användning är ju uttryckligen tillåten (bara inte alla sorters). ♥Ainalidiskussionbidrag22 januari 2024 kl. 19.30 (CET)[svara]
Tack för dina perspektiv @Esquilo! Jag instämmer i din tolkning av 1 och 2, men är osäker på om förvärvssyfte måste utesluta all spridning via Wikimedia Commons. En abstrakt fråga – finns det någon definition av förvärvssyfte (eller exempel på saker att lyfta in i vårt remissvar att det måste ingå uttryckligen i författningskommentar osv.) som ökar chanserna att det är förenligt med CC BY-SA eller friare och Wikimedia Commons policyer? Eric Luth (WMSE) (diskussion) 24 januari 2024 kl. 12.54 (CET)[svara]
Min tolkning, utan att ha läst betänkandet, är att jag som fotograf inte begår intrång genom att ange en CC-BY- eller CC-BY-SA-licens, utan det är användaren som måste förvissa sig om att användningen av fotot inte bryter mot bestämmelsen. I så fall tycker att Commons borde kunna hantera genom att informera om begränsningarna i möjlig användning. Jag misstänker dock att det kommer krävas mycket god argumentation för att få igenom en sån policy på Commons. Eric har gjort helt rätt som kämpat emot här, men nu bör vi nog acceptera att den här begränsningen kommer vara med i den färdiga lagtexten (även om vi så klart ska förklara vilka effekter det får). Remissvaret bör därför fokusera på att motivera en skrivning som vi tror att Commons kan acceptera. Belteshassar (disk) 23 januari 2024 kl. 14.31 (CET)[svara]
Det är min tolkning också, och det är ju så enligt CC-licenserna också, dvs. återanvändaren är fortfarande skyldig att se till att återanvändning är lagenlig. Den stora fördelen som jag ser det med att starta den här diskussionen nu är att få större klarhet i vad svenskspråkiga Wikipedia och Wikimedia Commons kan acceptera. Så alla perspektiv i den här diskussionen är väldigt värdefulla! Eric Luth (WMSE) (diskussion) 24 januari 2024 kl. 12.46 (CET)[svara]
Tack, Eric, för din rapport och dina frågor. Bra att det äntligen är på väg att hända något kring det här. Jag har en förtydligandefråga: Vad innebär det att använda en bild kommersiellt, men inte i förvärvssyfte? /Dcastor (diskussion) 22 januari 2024 kl. 16.03 (CET)[svara]
Författningskommentaren lyfter fram ett antal områden där användningen kan vara kommersiell utan att den anses vara i förvärvssyfte. Det kan vara i journalistiskt syfte, folkbildningssyfte, opinionsbildningssyfte, utbildningssyfte, och så vidare. Ingen användning utesluts egentligen, utan det är syftet med användningen som står i fokus. Min förståelse är att det enligt förslaget är tillåtet att trycka vykort, koppar, böcker, eller vad det nu kan vara, men inte sälja dem för ekonomisk vinning. En hembygdsförening kan därför trycka vykort och sälja till självkostnadspris eller motsvarande, medan det är mer oklart om ett företag kan bygga upp hela sin verksamhet på vykortsförsäljning av modern konst. Är det någorlunda tydligare? (Är det inte helt tydligt kan jag ju bara säga att det inte är det för mig heller) Eric Luth (WMSE) (diskussion) 24 januari 2024 kl. 12.51 (CET)[svara]
Detta är ju en konsekvens av att vi har alla Sveriges sjöar i Wikipedia. I samma socken kan det finnas många sjöar med samma namn. Då används sjö-id som särskiljare. Förgreningssidorna visar bara vilka artiklar som finns. Ser inget fel i detta. Det skulle vara en enorm arbetsinsats med originalforskning och enorm felrisk att försöka sätta andra namn på sjöarna. Det är bara att låta det vara och putsa på de ställen där det går. Min uppmaning till dig är: Kom med ett konkret förslag på vad som kan göras och sök sedan konsensus för det. Kitayama (diskussion) 25 januari 2024 kl. 10.32 (CET)[svara]
Finns det behov av att länka till en av dem finns det förmodligen något mer att skriva i dem också som skiljer. Grundproblemet är väl snarast att nästan hela artikelinnehållet också återfinns i Lista över insjöar i Dals-Eds kommun, och det som inte gör det hade kunnat tas med i den artikeln. Liknande gäller troligen en stor mängd av de småsjöar som fått artiklar tack vare samarbetet med VISS.
Jag tycker nog egentligen att ägonamnen bör användas i stället för sjö-id om så är möjligt. Ofta har de lokala tillägg när det varit nödvändigt med särskiljning. Men det kräver ju lokal sakkunskap. I vissa fall beror ju sjöarna med samma namn på att en sjö genom sänkning eller igenväxning blivit flera sjöytor som fortfarande delar ett gemensamt namn. Då kan man väl egentligen tycka att de borde beskrivas i samma artikel, eller alla fall på grensidan grupperas ihop. Lite problematiskt är ju också att alternativa namn på sjön sällan finns med, eller om de senare lagts in så finns de vanligen inte med på grensidorna. Men åter krävs det ju lokalkunskap för att putsa på dem.FBQ (diskussion) 25 januari 2024 kl. 21.01 (CET)[svara]
Jag har för mig att jag flyttat sjöar till ägonamn, men då handlade om sjöar jag kände väl till, och att det då accepteradessom en god idé. Nu är det några år sedan så jag minns inte längre vilka sjöarna var. FBQ (diskussion) 26 januari 2024 kl. 07.23 (CET)[svara]
Jag ser inge nytta att ge dem ägonamn. För att hitta sjöar som det finns flera av i en socken lär man gå via kartsökfunktionen Och sedan går det lägga in en direktlänk om man vill referera till dem i Wikipediaartiklar (för tex orter i närheten som vill ange nära sjöar) Yger (diskussion) 26 januari 2024 kl. 08.06 (CET)[svara]
Jag tycker ju att det ofta är svårt att hitta på kartsökfunktionen, särskilt som byar ofta inte finns utmärkta (liksom mindre vägar, bäckar och våtmarker) och då kan det vara svårt att se om man hamnat rätt. FBQ (diskussion) 26 januari 2024 kl. 08.34 (CET)[svara]
Du kan byta bakgrundskarta i kartsökfunktionen till en vanlig Open Street Map. Klicka på lagersymbolen uppe till höger. Då får du en betydligt mer detaljerad karta. Kitayama (diskussion) 26 januari 2024 kl. 09.19 (CET)[svara]
Det finns en direktlänk till lantmäteriets topografiska karta under kartan i artiklarna. Den kan vara behändig ibland, och jag skapade länken på begäran från en wikipedian som höll på med fjällsjöar i Padjelanta. Vad gäller namngivningen kan man alltid byta ut särskiljningsledet mot något mer passande. Förgreningssidorna tycker jag är mycket bra och pedagogiska. Förgreningssidan Långsjön är exempel på en mycket bra sida som gjorts av seriösa wikipedianer i samarbete. Nasko (✉) 26 januari 2024 kl. 20.19 (CET)[svara]
Just länken till Lantmäteriets karta är bra. Jag ser inget annat sätt att förbättra dem genom att lägga till källor. Förgreningssidan fyller en funktion. Per W (diskussion) 27 januari 2024 kl. 17.44 (CET)[svara]
Raderingar av lsjbot användarsidor efter infogning.redigera
När en admin gör det och raderar kan jag inte kolla om det var korrekt gjort. Om jag gjorde infogningen så kan jag inte radera och andra kan kolla att jag gjorde rätt. Användarsidan bör ligga kvar tills vidare så det går att kolla i framtiden. Det här faller inte under att rensa artikelrymden på massskapade artiklar eftersom det ligger som en användarsida.
Som den admin som gjorde de flesta infogningar och raderingar som Maundwiki syftar på vill jag anmärka att det kom fram i diskussionen i projektet Alla platser städning, att i princip alla källor som lsjbot har i sina geografiska artiklar är omstridda. Därför infogar jag endast geoboxen (med borttagning av uttalanden som har lsjbots "källor"). Tänkte du överföra något mer i framtiden? Användarsidor som jag rensar ligger i Kategori:Robotidentifierade potentiella dubbletter. --NordelchFör Wikipedia - i tiden24 januari 2024 kl. 13.08 (CET)[svara]
Jag skrev den andra men hade inte sett den första förrän nu. Efter att ha läst den första tråden står jag kvar vid min tveksamhet i den andra. Botdubbletterna om självständiga stater raderade jag till sist, och det är också en bedömning som jag står fast vid.
Fallet jag reagerad på var informationen i geoboxen hämtad från användarsidan var felaktig. Det är ett antagande eftersom jag inte längre kan se texten. Det här har inget att göra med om användarsidorna är tillförlitliga eller ej. Om vi inför fel information i artiklarna finns det kvar i historiken efter att det rättas. Här rör det sig att vi tar text utan att det går att se vem som författade i historiken. Det finns en kommentar men det går inte att gå till originalet för att kolla. Om ni vill ha bort användarsidor, flytta till artikelrymden, omdirigera till artiklen som får texten. Kommer från vad som tillförs artikelrymden ska det gå att kolla vilken skribent det kom från i historiken. I fallet av klipp och klistra av infoboxen var det lsj(bot).
Ska alla användarsidor/artikelförslag raderas för skribenter som inte längre redigerar? Vad jag vet gör vi det inte för andra skribenter förutom när det faller under förolämpande klotter. Negativismen for lsjbot ska inte ändra hur alster hanteras.
Jag säger nej tack till artificiella särskiljningsled som "(lsjbot)" eller "(version 2)". Jag ser hellre att texterna får ligga kvar i användarnamnrymden, med {{robotinfoga}} utbytt mot {{robotinfogad}}, något i stil med "Denna robotskapade text har delvis infogats i [[{{{1}}}}]]. Den ligger kvar här för att bevara historiken." //Essin (diskussion) 25 januari 2024 kl. 13.29 (CET)[svara]
Jag ställde samma fråga för sex dagar sedan - men fick ingen respons. Min tolkning är att då kan användarsidan raderas som dubblett. Den behövs ju inte för historiken i artikeln i artikelnamnrymden. Kitayama (diskussion) 28 januari 2024 kl. 19.52 (CET)[svara]
Nytt kvartal 2024-01 - och därmed går mandatperioden ut för flera administratörer. För närvarande (8 januari 2024) pågår på sidan WP:AAB omröstning för administratörer för 1 omval, 0 nyval samt 0 återval. Dessutom pågår 2 nyval för censorer.
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘
... och nu (2024-01-31) 0 omval, och därmed var omvalsmånaden 2024-01 till ända! Stort tack till alla som röstat och engagerat sig på olika sätt! / ANHN✎31 januari 2024 kl. 02.24 (CET)[svara]
Efter ett år utan Holger Ellgaards användarnamn på senaste ändringarna är det dags att minnas hans gärning och hylla hans insats här, då temat för Veckans tävling är Holgeriana. Artiklar Holger skapat eller redigerat, användning av Holgers bilder, eller redigeringar i Holgers anda är med, så var med i tävlingen genom att ta en promenad med din hund, fotografera några byggnader, ladda upp bilderna till Commons och skriv en artikel om huset, kvarteret, stadsdelen, arkitekten och allt annat relaterat.
Tips på artiklar att skriva eller förbättra är också välkomna, liksom tips på bilder att både ta eller använda. Lycka till!
Jag funderar lite på att illustrera en artikel med en AI-genererad bild från OpenAI (DALL E 2) och det slår mig att vi inte har (vad jag kan se) någon klar policy för hur sådana bilder får användas.
OpenAI har frånsagt sig copyright till AI-genererade bilder och tillåter dem att användas fritt, så upphovsrättsligt är det inga problem. Mallen PD-algorithm finns på engelska Commons för dessa bilder.
Däremot kanske bilderna bör märkas upp som AI-genererade på något sätt, om de ens ska tillåtas i Wikipedia-artiklar? Man kan ju göra både fotorealistiska illustrationer (som rakt av ser ut som foton) och mer traditionella illustrationer (som ser handmålade eller ritade ut) vilket ofta är användbart när artiklar ska illustreras.
Jag kan inte påminna mig att frågan har lyfts förut. Texter har diskuterats, men inte bilder (vad jag kan minnas). Min åsikt: Om en bild är OK på Commons (det finns bara ett Commons, inget "engelskt") så är den OK att använda här. Däremot så bör man fundera på hur vi hanterar AI-genererade bilder som är fotorealistiska rent informationsmässigt - som du är inne på. De AI-genererade bilder som inte är fotorealistiska är i mitt tycke inget problem, det är då bara en annan teknik för att göra en bild som ser ritad eller tecknad ut. Kitayama (diskussion) 17 december 2023 kl. 22.10 (CET)[svara]
Sidan du länkar tar upp några upphovsrättsliga utmaningar under "Legal disclaimer". På c:Commons:AI-generated media tar de upp dessa i mer detalj. Eftersom det är ett nytt område kan det vara bra att ta det lite lugnt och se vad som händer med t.ex. olika gränsdragningar kring upphovsrätt och annat. Personligen kan jag tycka att det är rimligt att kräva att AI-genererade bilder bara ska användas om fyller ett syfte som inte kan uppnås av människoskapade bilder, t.ex. är det lämpligt att använda File:AI_generated_image_of_Loab_character.jpg för att illustrera en artikel om en:Loab, men olämpligt att använda File:A close-up of Putin's face (246149549).jpg för en artikel om Putin. I sådana fall är det viktigt att bilderna är autentiska för Wikipedias trovärdighet. Om det gäller att illustrera abstrakta begrepp och annat där det är uppenbart inte rör sig om faktiska foton bör risker med användning vara mindre. Gunnar Larsson (diskussion) 17 december 2023 kl. 22.58 (CET)[svara]
Precis, det är trovärdigheten som är den stora frågan som jag ser det. Om vi börjar blanda verkliga bilder med AI-bilder så vet man ju inte vad som är fiktion och verklighet riktigt. Det kanske är lite strikt, men man kan överväga om inte även illustrationer bör märkas upp på nåt sätt om de är gjorda av AI, även om jag håller med Kitayama om att det även kan betraktas som bara ännu ett sätt att skapa fiktiva bilder.
Det finns även gränsområden. Exempelvis bildförbättringsteknik med AI som gör att man kan ta en lågupplöst bild och göra den högupplöst. Det är som jag ser det mycket intressant för många gamla bilder på Commons. AI:n "förstår" vad bilden föreställer och räknar ut ungefär på vad som döljs i pixlarna, men resultatet är väldigt nära verkligheten. Man kan överväga om även den sortens bildförbättring bör märkas med nån mall, då det ju inte är en helt dokumentär bild trots allt och AI:n ju faktiskt själv hittar på delar av innehållet.
Det är en väldigt intressant diskussion. Säkert diskuteras det på andra wikis med. Är det någon som har sett någon diskussion på Commons? @LevandeMänniska, vet du? (Du håller ju på mycket med bilder) bildförbättring, som du skriver om, DH, är intressant och jag har inte tänkt kt på den möjligheten (har mer tänkt på CT och MRI-bilder, och petridisk-odlingar av möjliga bakterier och användning där, dvs medicinsk teknik). Man skall nog vara försiktig då AI hittar på en del saker (har jag sett i texter). Men det måste utredas, så bra du tar upp det. Adville (diskussion) 17 december 2023 kl. 23.56 (CET)[svara]
Har inte varit del av någon sådan diskussion. Min personliga ståndpunkt är dock att vi överlag bör vara försiktiga med AI-genererad bilder och enbart tillåta dem i yttersta undantagsfall. Att däremot förbättra bilder med hjälp av AI är jag totalt för, men givetvis ska de märkas med en tydlig mall. -- LevandeMänniska(talk), 18 december 2023 kl. 00.16 (CET)[svara]
Det är inte självklart och kan såklart komma att variera per jurisdiktion. Men, det är en fråga för Wikimedia Commons eftersom att vi inte tillåter lokal filuppladdning, så är man intresserad av den frågan bör man kika in på den länkade sidan ovan. ♥Ainalidiskussionbidrag19 december 2023 kl. 08.44 (CET)[svara]
Min slant i skålen är att AI-verk alltid ska vara uppmärkt som sådant och helst bara brukas i artiklar om vederbörande behöver bilder och dito saknas eller är för problematiska, låg upplösning, sketen vinkel, fel detaljer, etc etc. Blockhaj (diskussion) 26 december 2023 kl. 07.38 (CET)[svara]
Jag tycker inte att vi i dagsläget skall använda AI-genererade bilder för att illustrera saker som finns, som personer, byggnader och så vidare. Däremot finns det saker där det möjligtvis kunde fungera efter granskning – mytologiska varelser, till exempel. /Julle (disk.) 28 december 2023 kl. 15.47 (CET)[svara]
Alltså: Inte (ens om vi deklarerar att det är vad vi har gjort) skapa falska bilder av sådant som existerar eller har existerat. Men för koncept som ändå inte går att direkt avbilda kan det vara användbart. /Julle (disk.) 28 december 2023 kl. 18.30 (CET)[svara]
Exemplet från Sjö visar att riktigt lågupplösta bilder leder till väldigt mycket problematiskt gissande från AI:n. Däremot kan man förbättra halvt ok bilder och då få bra texturer osv, som AI:n gissar sig fram till. Jag tror även detta bör mallas i så fall, då det ju är en sorts illustration trots allt och inte ett fotografi. DHammarberg (diskussion) 5 januari 2024 kl. 22.33 (CET)[svara]
Jag tänker att vi generellt bör vara positiva till AI och använda det överallt där det är lämpligt.
Som visats ovan finns det fall när en fejkad bild kan vara missledande. Å andra sidan kan fejkade bilder också vara ett stöd och öka förståelse, om man anger att det är fråga om en illustration. Vi skulle ju till exempel kunna ange "illustration över hur stenåldernsbyn Pryssgården kan ha sett ut", oavsett om det är en människa eller en AI som skapat bilden. Det är informationen kring bilden som är det centrala.
När det gäller upphovsrätt verkar det vara helt beroende från utvecklare till utvecklare. OpenAI må ha släppt sina rättigheter, men det gäller inte alla andra. Den pågående debatten om vem som ska betala för sådant som AI lär sig kan också innebära att utvecklarna på sikt förändrar sina villkor. Lagstiftningen kommer säkert också utvecklas, efter rättstvister till följd av att utvecklare och contentproducenter inte kommer att komma överens.
Alltså förespråkar jag en teknikneutral eller teknikoptimistisk grundinställning, men med begränsningar när materialet kan bli vilseledande, minska trovärdighet eller skada människor, och med vaksamhet mot upphovsrätten i varje enskilt fall. OJH (diskussion) 6 januari 2024 kl. 19.10 (CET)[svara]
Att döma av ovanstående finns det konsensus för att AI-bilder bör märkas upp tydligt oavsett om de är illustrationer eller fotorealistiska AI-skapelser. Det håller jag med om och det återstår att fundera på hur detta praktiskt ska implementeras. Bör en mall tas fram på svenska Wikipedia som man lägger direkt i thumbnail-texten? Eller bör vi anta en svensk policy om att Commons-mallen (PD-algorithm alltså) ska användas på alla bilder som används i artiklar här? Den mallen är primärt en upphovsrättsmall och märker inte tydligt upp AI-bilden som sådan direkt i artikeln, men den gör det ju enklare att sortera ut artiklar med AI-bilder om man skulle vilja göra något sådant senare. DHammarberg (diskussion) 16 januari 2024 kl. 00.13 (CET)[svara]
Bara för att en viss leverantör av LLM-verktyg har sagt att verk skapade med just det verktyget inte faller under deras upphovsrätt, så innebär det inte att upphovsrättsproblem inte kan uppstå. Det pågår en diskussion i vilken mån dessa verktyg har tränats på upphovsrättsskyddat material, på vilka premisser och hur LLM-genererade alster kan inskränka på upphovsrätten i träningsmaterialet. (Se till exempel Who owns AI art?) Kjnoren (diskussion) 16 januari 2024 kl. 17.53 (CET)[svara]
För den här diskussionen kan vi helt glömma upphovsrättsliga problem, då det löses på Commons. Här kan vi fokusera på hur vi vill använda de bilder som Commons har bestämt får vara kvar. ♥Ainalidiskussionbidrag16 januari 2024 kl. 23.24 (CET)[svara]
Jag anser att vi bör använda bilder framställda med varierande grad av hjälp från AI. Men det är en väldigt bred definition och inte alla bilder inom det fältet bör hanteras lika. AI-understödd brusreducering i redan högupplösta bilder menar jag till exempel i dag är en del av grundläggande bildbearbetning och kan ske automatiskt redan i kameran. Sådan bör inte alls föranleda någon särskild märkning. Märkning, via mall eller helt enkelt i bildtexten, bör tydliggöra när en till synes fotografisk bild utgörs av, innehåller eller rimligen riskerar att innehålla väsentliga fel. Det kan inkludera en del uppförstorade bilder, men inte alla. Skillnaden mellan verklighet och foto är alltid stor, men vi markerar till exempel vanligen inte vid en bild tagen med teleobjektiv att objekt i bilden kan upplevas ligga närmare varandra än i verkligheten. Vad gäller illustrationer som inte framstår som fotografiska ser jag inget behov av tydligare markering än när en målning eller teckning återges. Jag menar vidare att såväl nu existerande företeelser som historiska bör kunna illustreras med AI-genererade bilder, så länge de fyller en funktion och ingen rimlig risk föreligger för att de skall uppfattas som korrekta foton. /Dcastor (diskussion) 16 januari 2024 kl. 15.21 (CET)[svara]
Bra synpunkter. Jag delar numera bedömningen att illustrationer inte är så känsligt. AI-illustrationer bör dock märkas med PD-algorithm på Commons, av transparens- och upphovsrättsskäl. När det gäller foton tycker jag att det faktum att kameror har teleobjektiv eller fixar ISO-brus med en primitiv maskininlärningsalgoritm inte bör föranleda någon märkning, då det inte är generativ AI. Av samma skäl märker inte pressen bilder som behandlats i Lightroom (där teknik som motsvarar framkallningsteknik i ett analogt mörkrum finns) men däremot i Photoshop (teknik för bildmanipulation). Gränsdragningsproblematik av detta slag har alltså hanterats förr, men med generativ AI är tekniken så billig och lättillgänglig att sajter som Wikipedia lätt får problem. Jag tycker bilder som innehåller element av generativ AI-förbättring bör märkas (tillsvidare med PD-Algorithm) så att de kan sorteras ut senare i alla fall. När det gäller mer tydliga markeringar så tycker jag att man kan göra dem manuellt i själva bildtexterna och att kriteriet för när detta bör göras kan vara ungefär det du skriver, nämligen att bilden "rimligen riskerar att innehålla väsentliga fel", "väsentliga avvikelser från verkligheten" eller hur man nu vill formulera det. Vi kan ta fram en mall för denna markering, men för att medge flexibilitet föreslår jag att den bör vara valfri att använda så länge användaren upplyser om att bilden innehåller inslag av AI (bilden kan ju ändå sorteras ut maskinellt om den märks med mall på Commons). Slutligen finns det förstås problem med hela diskussionen om en svensk AI-policy eftersom en svensk policy inte kan antas på Commons, och vi kan råka använda AI-bilder här utan att veta om det så länge Commons saknar en policy. Men i väntan på global policy tycker jag vi kan snickra på en egen. Våra erfarenheter kan ju även komma till användning om/när en global policy ska antas. Enligt min mening är det dock dumt att vänta, då vi kan bli nedlusade med "dolda" fotorealistiska AI-bilder som inte går att spåra eller sortera ut enkelt i efterhand, i takt med att användare hittar AI-verktygen på webben och det även kommer fler AI-verktyg. DHammarberg (diskussion) 16 januari 2024 kl. 17.25 (CET)[svara]
För icke-fotografilika bilder ser jag det som naturligt att bedöma ändamålsenligheten liksom för användartecknade bilder: vill vi ha ett porträtt av Olof skötkonung ritat av Användare:NN? En bild ritad med hjälp av AI kan kanske bli riktigt bra, men bör i så fall ha ritats och granskats av lämpliga sakkunniga.
För diagram och liknande bör den användare som låtit en AI rita dem vara tillräckligt kunnig för att bedöma resultatet. I vanliga fall ger sig ingen utan sakkunskap på uppgiften att rita ett lämpligt diagram, men med AI som hjälp kan vem som helst (med tillräcklig AI-erfarenhet) göra det. Det är lätt hänt att bilden läggs in i en artikel utan att någon gjort en faktakoll. Borde vi kräva att sådana bilder kommenteras på bildens eller artikelns diskussionssida, så att någon verkligen tar på sig ansvaret för dem?
För snart ett år sedan försökte en användare lägga in egenskapade bilder på ett par svenska kungar. Där var den springande punkten inte att de skapats med AI utan av en okänd person och inte av någon expert. Vissa historiska porträtt är troligen inte stort mer sanningsenliga, men då har kanske historiker i alla fall uttalat sig om dem.
För många historiska bilder anger vi konstnären, och för många historiska bilder är det uppenbart att det är frågan om 1800-talsromantik (ifråga om kungarna, andra anakronismer för de flesta bibliska motiv). Bildtexten bör tillräcklig klart ange att det inte är frågan om realistiska avbildningar också då man inte enkelt kan karakterisera vilken typ av avbildning det gäller. Men frågan huruvida vi skall använda AI-verk gäller väl just bilder som inte expertgranskats och inte är av intresse genom sin historiska kontext. Ingen motsätter sig väl att använda en (fri) AI-bild som publicerats av lämplig expert eller institution (i lämplig kontext). –LPfi (diskussion) 19 januari 2024 kl. 16.41 (CET)[svara]
@LPfi Problemet att bilder, diagram eller annat material läggs in utan faktakoll är dock inte kopplat till AI, utan till att användaren brister i fatakoll. Det kan vi inte tagga bort, det behöver vi informera/utbilda/fortbilda bort. OJH (diskussion) 19 januari 2024 kl. 16.05 (CET)[svara]
Tyvärr räcker inte information, utan vi måste ha system för att hålla efter olämpliga illustrationer. Det AI-specifika problemet är att bilderna kan se proffsiga ut utan att skaparen har någon kunskap om ämnet. Om någon som inte är bekant med våra diskussioner bara tittar i kategorierna efter bilder som ser lämpliga ut gäller det för patrullerare att kontrollera källan och bildbeskrivningen på Commons för att återställa åtminstone i uppenbara fall. Vi har i och för sig länge haft problem t.ex. med kartor ur vilkas beskrivning det inte framgår vad de strängt taget avbildar (vilket år? vilka definitioner? o.s.v.). –LPfi (diskussion) 19 januari 2024 kl. 16.18 (CET)[svara]
Jag delar bedömningen att ett system är nödvändigt, inte minst då AI redan gjort felaktiga illustrationer och felaktiga "fotografier" väldigt lättillgängliga och kommer göra det än mer framöver. Jag lutar åt att vi, utöver lämplig Commons-mall (som främst är en fråga för Commons) bör ha en obligatorisk kategorimall av typen "Artiklar med AI-genererade bilder" samt en stödkategorimall typ "Artiklar med misstänkt AI-genererade bilder" där man kan lägga artiklar i syfte att uppmärksamma gemenskapen på att AI-bilder kan finnas i dem och behöver kontrolleras manuellt. Vi har ju redan mallar som funkar på detta sätt t.ex. Mall:Relevanskontroll som lägger den misstänkta artikeln i kategorin Relevanskontroll-samtliga för översyn, automatiskt, och det arbetssättet fungerar ju bra idag. Min egen lilla synpunkt är dock att mallen inte bör "malla" hela artikeln utan att den bör vara relativt diskret och läggas invid bilden som är AI-genererad. Då ser inte artikeln "mallad" och bristfällig ut så fort nån laddar upp en AI-bild, och vi behåller en teknikpositiv anda, men vi får ändå upp ögonen för alla AI-bilder på ett samlat ställe och kan enkelt angripa eventuella problem med våra etablerade arbetsmetoder. Vad tror ni om det? DHammarberg (diskussion) 23 januari 2024 kl. 02.01 (CET)[svara]
Jag har skrivit ett första utkast till policy (en användaressä) som dock behöver en del tillbyggnad (bland annat angående upphovsrätt, som sagts ovan) och språklig strukturering. Redigera den gärna! Den kan också läggas på annat håll (annat än min användarsida dvs) om någon vet ett bättre ställe. DHammarberg (diskussion) 31 januari 2024 kl. 20.12 (CET)[svara]
Var som sagt inte rädda att redigera användaressän, den är inte "min". Jag känner i synnerhet att mer kraft bör läggas på språket, som bör göras mer stringent, lättbegripligt och kortfattat. DHammarberg (diskussion) 31 januari 2024 kl. 20.19 (CET)[svara]
I två omgångar har WMSE laddat Wikidata med uppgifter om dessa (andra gången med uppdateringar). Jag har sedan putsat till så det blivit Wikipediaartiklar. Det är 3,5 år sedan sist och det är nu 400-500 reservat som är ouppdaterade/saknas och jag betvivlar WMSE kommer göra fler uppdateringar (jag har legat på dem i över två år..). Det går manuellt att uppdatera både WD objekt och artiklar så info blir korrekt, och manuellt går det även lättare åtgärda inkonsistenser i basdatat (det finns register på naturvårdsverket och på länsstyrelsen och de ger inte alltid samma värde, på tex namnet). Har ni synpunkter på om det är värt ge sig på denna röra (Krävs något som 250 timmar) eller om det är någon som vore road var med i ett team (då med start till sommaren). Exempel Södra Lommabuktens naturreservatYger (diskussion) 27 januari 2024 kl. 16.04 (CET)[svara]
Vad är det rent konkret som är rörigt (utöver namn ibland)? Jag kan vara med i ett team och arbeta igenom ett geografisk avgränsat område (t.ex. Halland som jag är mest intresserad av). Gunnar Larsson (diskussion) 27 januari 2024 kl. 16.44 (CET)[svara]
Kul, vi kan börja med det landskapet. Det är namnen som inte är entydiga, och det är en grupp reservat från 1998 som länsstyrelsen och NVs databas anger olika vad det är sedan är det några kommunala reservat som är vaga i kanten Yger (diskussion) 27 januari 2024 kl. 17.24 (CET)[svara]
Jag tror att sortimentet naturreservat i många stycken mår bäst av att hanteras som en helhet och med en hög grad av automatik, åtminstone i Wikidata. Det som brukar bli strul är
om vi inte kan hämta alla basdata, däribland namnet, från en och samma databas (i detta fall Naturvårdsverket databas)
om vi inte följer en tydlig princip för om ett reservat heter "X" eller "X naturreservat". Det bruka svaja en del även i de officiella beslutsdokumenten där det ibland skrivs olika inom ett och samma dokument.
när någon, av välvilja, har skapat ett nytt objekt för ett nybildat naturreservat och delvis valt ett avvikande "schema" (det vill säga uppsättning egenskaper) jämfört med de redan existerande objekten för naturreservat.
när det redan tidigare finns ett objekt på (delvis) samma geografiska plats som ett nyinrättat naturreservat, men som avser något annat som till exempel ett berg, en sjö, en ö eller liknande och någon har lagt in de egenskaper med värden som gäller för naturreservatet, som till exempel instans av (P31) och area (P2046), i detta objekt som då blir ett oönskat "hybridobjekt".
När det gäller att ladda upp shapefiler i Wikimedia Commons för reservaten gjorde WMSE, Karl Wettin (WMSE) har jag för mig, detta bra i den förra omgången. Om han, eller någon annan på WMSE som har tillgång till de skript som han då använde sig av, kunde göra en kompletterande uppladdning av de reservat som tillkommit (eller ändrat utsträckning) vore det jättebra. Dessa shapefiler kopplas sedan till respektive objekt Wikidata med egenskapen geografisk form (P3896), se till exempel d:Q10419893#P3896 som pekar på datafilen i Commons, vilket får kartan att dyka upp i faktarutan i den artikel som är kopplad till Aspbo (Q10419893), se Aspbo naturreservat. Larske (diskussion) 27 januari 2024 kl. 17.42 (CET)[svara]
Tillägg: Se även Wikipediadiskussion:Projekt_naturreservat där det finns mycket erfarenheter samlade från tidigare omgång(ar) av projektet, till exempel om namnsättningsproblematiken.
Till detta kommer ett ännu ej känt antal naturreservat som på ett eller annat sätt har ändrats, upphört eller fått ny operatör eller ändrad utsträckning (area (P2046) och geografisk form (P3896)).
Då börjar jag med att skapa rödlänkar som föreslaget. Vad gäller namnen, finns det något förslag om vad som bör vara standard, med eller utan "naturreservat" på slutet? Min högst personliga tanke är att det är trevligt att undvika ord om det inte behövs plus att det i själva artikeln ibland kan vara smidigt att kunna prata om "saker" som ibland kan vara lite bredare än just själva naturreservatet (t.ex. en ö eller kulturmiljö där mycket är reservat, men kanske inte allt).
Namnet är hopplöst. Naturvårdsverket skriver att de skall skrivas As naturreservat. Men både de och länsstyrelsen skriver ofta bara A eller naturreservatet A. OCH det som nu är lite blandat hur det är gjort. Att blanda beskrivning av området med det om naturreseravet är knepigt ibland går det bra ibland inte, se tex Hökensås som sedan pekar på två artiklar om naturreservaten Och utgångspunkt kan vara vad länsstyrelsen skriver om de olikaYger (diskussion) 30 januari 2024 kl. 19.38 (CET)[svara]
Vad gäller namn så behöver vi ju inte följa de officiell namnen (även om det ofta är praktiskt). Engelska wikipedia har t.ex. i sin WP:POMMF en egen rubrik på temat där de snarare trycker på hur vanliga namnen är. Så om vi tycker att något alternativa är att föredra och vill använda det konsekvent borde det vara ok enligt våra egna riktlinjer?
I fallet med Hökensås och liknande fall där uppdelningen beror på administrativa indelningar borde väl det bästa vara att ha en artikel, men flera wikidataobjekt (och försöka sätta ihop en faktamall där de kan samsas)? Djur och växtliv och annat som tas upp i brödtexten skiljer sig knappast markant åt mellan de olika delarna. Gunnar Larsson (diskussion) 30 januari 2024 kl. 20.10 (CET)[svara]
JA det finns inget facit för hur att göra, men jag ser det som viktigt att värdena som finns i wikidata om naturreservaten visas upp i någon artikel, eventuell då som en av flera som visas i samma artikel. Jag har haft mycket svåra huvudbry i detta, tex när 90% av en ö bildar ett naturreservat, det ligger nära till hans att då bara ha en artikel, men då krävs att även ön har en WD post med area uppgifter etc Yger (diskussion) 31 januari 2024 kl. 12.42 (CET)[svara]
Bara en påminnelse om timing. Wiki Loves Earth pågår under maj månad, så om det är allvarligare typer av fel som felkopplade artiklar, Wikidataobjekt utan kartdata och så vidare, så vore det finemang om de rättningarna kan var klara innan maj. Ensning bland namn däremot gör inte lika mycket nytta att skynda på, så det kan få ta sin tid. ♥Ainalidiskussionbidrag28 januari 2024 kl. 19.01 (CET)[svara]
Jag har de senaste dagarna noterat några redigeringar som förvånar mig, och som jag även har sett några gånger tidigare. Två olika användare har lagt in nya uppgifter i texter samtidigt som de själva ifrågasätter redigeringen genom att malla den med källa behövs respektive förtydliga. Är detta vanligt? Och är det lämpligt? För egen del är jag förvånad och anser att det är självklart man bara lägger in en uppgift om man själv har koll på källor och har gjort en egen saklighetsbedömning. Men ni andra uppfattar kanske att praxis är mer tillåtande? Janders (diskussion) 28 januari 2024 kl. 20.31 (CET)[svara]
Nej, jag reagerar nog på samma sätt. Jag upplever det lätt som om de "skyldiga" skribenterna vill ge uppmärksamhet åt gissningar, och det tycker jag inte riktigt hör hemma i en encyklopedi, speciellt inte i en med såpass höga källkrav som vår. / TernariusDisk28 januari 2024 kl. 20.39 (CET)[svara]
Larske – jag undviker helst att ge exempel, eftersom jag inte vill att det uppfattas som att jag "outar" någon speciell användare. Mitt inlägg var mer en principiell fråga än kritik. Janders (diskussion) 28 januari 2024 kl. 20.49 (CET)[svara]
I princip håller jag med @Janders. Men inser att jag själv kan ha gjort den sortens redigeringar när jag har försökt "knåda ihop" olika artiklar om närliggande ämnen. Alltså när jag har flyttat/kopierat uppgifter från en artikel till en annan, inte varit säker på sanningshalten, inte hunnit leta fram källor men inte heller tyckt mig ha fog för att bara avfärda det som sägs. Chandra Varena (diskussion) 28 januari 2024 kl. 21.00 (CET)[svara]
@Janders: Varför frågar du inte först, i all vänlighet, de två användarna på deras diskussionssidor hur de själva ser på saken? Det kanske finns några godtagbara skäl till mallningarna. Om du inte får några svar som du blir nöjd med kan du ju ta upp frågan till en allmän diskussion här på Bybrunnen. Larske (diskussion) 28 januari 2024 kl. 21.10 (CET)[svara]
@Larske Jag skulle vilja vända på din fråga. Vad kan det finnas för goda skäl att göra på detta sätt? Om vi inte ens kan komma på några sådana i teorin är åtgärderna självklara (och jag kommer inte på några). ♥Ainalidiskussionbidrag28 januari 2024 kl. 21.00 (CET)[svara]
Principen om att det oftast nog är olämpligt håller jag med om, men tycker också det är svårt att föra diskussionen ”principiellt” när man inte vet vad som föranlett den. Som svar till dig Ainali tycker jag väl att Chandra Varenas beskrivning kan kanske tjäna som ett exempel på när det kan finnas skäl för det här agerandet? / Lucie Manette(Diskussion)28 januari 2024 kl. 21.08 (CET)[svara]
Chandra Varena ger ju iofs en förklaring. Jag skulle ändå vilja ifrågasätta beteendet: Om en inte vill bara avfärda det som sägs, är det väl bättre att ta upp frågan på artikelns diskussionssida än att lägga in en mallad, osäker uppgift? Vår praxis om att vi alltid skall ha källor upplever jag som väldigt starkt etablerad. Att då lägga in obelagda uppgifter med en kb-mall som enda ursäkt tror jag riskerar att urholka den praxisen. / TernariusDisk28 januari 2024 kl. 22.14 (CET)[svara]
@Ternarius Jag lägger aldrig in en ny uppgift som jag inte ser som bekräftad. Men när jag jobbar med att slå ihop olika artiklar så kan jag under ett övergångsskede kopiera in uppgifter som jag inte är säker på men som alltså redan fanns i den artikel som jag håller på att "avveckla". Och då märker jag dem med den varningsmall som jag annars skulle lagt i den artikel där uppgiften tidigare låg. Det är inte alltid som uppgifter kan kontrolleras lätt och snabbt, och samtidigt har jag ganska ofta stött på icke källbelagda uppgifter som efter ordentligt källarbete har visat sig vara korrekta. Chandra Varena (diskussion) 28 januari 2024 kl. 22.30 (CET)[svara]
@Chandra Varena: När jag skrev orden "Jag skulle ändå vilja ifrågasätta beteendet" så avsåg jag beteendet generellt, inte just din version av det. När det gäller det senare fallet går det naturligtvis att skapa tänkta scenarior där beteendet är motiverat, men utan faktiska exempel är det svårt att försvara agerandet generellt. Jag har själv sett liknande exempel (tyvärr minns jag inte längre några artikelnamn, men jag kommer ihåg att det inte fanns någon uppenbar koppling till vare sig anknytande artiklar eller någon rimlig källa) där infogandet av obelagda påståenden + "ursäktande" mallar gav ett väldigt egendomligt intryck. Jag anser nog fortfarande, som en generell regel, att källösa påståenden, även med åtföljande kb-mallar, inte bör användas. Wikipedia har vanligtvis ett gott anseende som uppgiftskälla, och jag har flera gånger sett webbsidor med anknytning till mitt eget intresseområde, i vid mening zoologi, där fullständigt felaktiga uppgifter sprids med tydligt ursprung från Wikipedia (t.ex. med identisk text). Wikipedias höga anseende motsvaras ibland inte av verkligheten (det finns en anledning till att det avrådes från att använda Wikipedia som källa på Wikipedia), och källösa artiklar bidrar inte direkt till att minska den skillnaden. / TernariusDisk29 januari 2024 kl. 09.26 (CET)[svara]
OK. Jag tackar för respons och tolkar den allmänna meningen som att det i princip är olämpligt att lägga in den typen av brasklappar när man själv inte hqar5 någon källa till det påstående man lägger in, men att det ibland kanske kan vara motiverat. Janders (diskussion) 31 januari 2024 kl. 15.15 (CET)[svara]
Anders Retziusrashygien om långskallar och kortskallar har smygit in sig i några artiklar här på Wikipedia, upptäckte jag nu. Jag har lite svårt att skriva om det, men i denna artikel, Quartier de Grenelle är källan från 1932. I Polomkulturen är det avsnittet om antropologi. (Sökning på långskallar) Kanske det finns fler rashygienska ord som används som fakta i artiklar. Tänkte lägga en blänkare här så fler kan hjälpa till med det. Adville (diskussion) 30 januari 2024 kl. 20.45 (CET)[svara]
Jag har skrivit artikeln Quartier de Grenelle om än för länge sedan, och det med en gammal källa som säkert kan förbättras, men jag kan inte alls se kopplingen till Retzius' rasteorier. Moderna undersökningar hade säkert fokuserat på andra detaljer än skallarnas längd i förhållande till bredden, jag vet inte om det går att få fram DNA-resultat från dessa ben, men ser inte problemet i artikeln omtalar skallformen hos individerna. Artikeln borde absolut kunna förbättras med modernare källor, men att hävda att artikeln skulle innehålla rashygieniskt material menar jag är felaktigt.FBQ (diskussion) 30 januari 2024 kl. 22.07 (CET)[svara]
I Polomkulturen finns ju redan ett frågasättande, men som ju egentligen i sig känns mer tveksamt än att den skulle innehålla rashygen. Okej, indelningen i långskallar och kortskallar används inte längre för att klassificera populationer - men vad innebär det? Anses det inte längre finnas två grupper inom den här populationen, eller är det så att dessa populationers härstamning i stället antagits vara någon annan? Det klargörs inte alls.FBQ (diskussion) 30 januari 2024 kl. 22.43 (CET)[svara]
Kruxet skulle jag se det som att det inte framgår att det är en föråldrad klassificering och att det inte framgår att det är det. Inom ett fält där de hänt så mycket på åttio år kan jag tycka det är olämpligt att använda såpass gamla källor. Det finns en hel del nyare, om än vanligen inte på svenska. [1]Gunnar Larsson (diskussion) 30 januari 2024 kl. 22.45 (CET)[svara]
Jag tror nog att påverkan på skallformerna går att upptäcka, och sedan går det ju att se skillnader i skallformen i olika populationer, men jag skall inte ägna mig åt att försvara metoden, det finns absolut bättre och säkrare metoder att studera arkeologiska gruppers ursprung idag, jag ville väl främst invända mot att användandet av begreppen skulle vara utslag av rashygien. Min artikel är absolut i behov av förbättring och att förses med modernare källor. Men det finns ju många sådana artiklar. Då finns det ju artiklar skrivna med mer modernt källmaterial som har sådana behov som artikeln Rymdkolonisering som säger att Constellationprogrammet har konkreta planer på resor till Mars och överväganden om gruvdrift på Phobos och Deimos. Det finns ju fler som Mars Scout Program som säger att sonden planeras att skjutas upp i augusti 2007. I det fallet blev ju alla fall uppskjutningen av även om det inte hände 2008. FBQ (diskussion) 31 januari 2024 kl. 17.56 (CET)[svara]
Kvalitetsmätningen februari för felaktig flaggningredigera
Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata)
På min datamaskin med Windows fungerar inte den utfällbara listan i rutan Read Wikipedia in your language när jag använder webbläsaren Firefox. Ingenting händer när jag klickar på "pilen". Med webbläsaren Edge fungerar det däremot bra. På min smartfån med Android och webbläsaren Chrome fungerar det också bra. Larske (diskussion) 31 januari 2024 kl. 15.49 (CET)[svara]
Jag ser Uncaught TypeError: e.getElementsByTagName(...)[0] is undefined i konsolen, men för mig fungerar det bra att fälla ut listan, så det kanske trots allt är orelaterat? Nirmos (diskussion) 31 januari 2024 kl. 17.58 (CET)[svara]
Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (49 stycken) respektive utökningar (27 stycken) under januari. Här stod Boberger och Hans Frörum för insatserna. Totalt listades under förra månaden 255 nya och 100 utökade artiklar i projektet. I listningen för januari inkluderades även en del fynd från totallistningen av nya artiklar på minst 5 000 byte samt månadens olika veckotävlingar.
Nu är det februari, och vi kan rösta på januari månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 57 nya och 19 utökade artiklar att välja bland. Förhoppningsvis finns det åtminstone något som kan intressera. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 1 februari 2024 kl. 23.20 (CET)[svara]
För några dagar sedan raderades de numrerade bilderna i mallarna om manliga och kvinnliga könsorgan, enligt denna begäran. I slutet på den länken finns länkar till nya motsvarande bilder, men numreringen ser inte ut att stämma med den gamla. Då jag inte vet hur man skapar en egen med numrering eller om vi skall numrera om mallarna som använde de bilderna ber jag om hjälp då detta påverkar många ofta visade artiklar (varje artikel om en del av könsorganet), och jag jobbar hela dagen idag. Adville (diskussion) 5 februari 2024 kl. 08.57 (CET)[svara]
Det verkar som om den kvinliga bilden raderades redan 23 oktober, men har återskapats (diskussionssidan för bilden i den mallen skriver att bilden är raderad, så kanske det sker igen). Mannens könsorgans bild är även den återskapad, men där har texten hårdkodats in i bilden på engelska, så den går inte att använda här. Jag hittade den dock på latin där den har samma namn som den svenska numreringen om någon känner sig manad att fixa bilden (radera texten och istället skriva siffror). Jag är inte så duktig på sådant. Här startade jag en tråd om det så all info finns tillgänglig. Adville (diskussion) 6 februari 2024 kl. 00.14 (CET)[svara]
Tiden är kommen när det är mello varje helg flera veckor framåt, och redan nu har Adjoka börjat ladda upp bilder till Commons. Håll koll i Malmökategorin nu och de övriga kategorierna kommande veckor efter bilder som kan läggas till i artiklar om både festival, artister, låtskrivare, programledare och andra som passar in. Kompletterande arbete på Wikidata och Commons uppskattas också, samt i artiklar på andra språk. För eventuell samordning av aktiviteter eller önskemål/frågor till nuvarande och kommande fotografer finns en projektsida att använda också. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 2 februari 2024 kl. 11.11 (CET)[svara]
Tack för detta Axel! Tar även emot feedback och önskemål/idéer kring vad som fotas. Om inte allt för länge påbörjas helgens första presskonferens, så senare under dagen idag dyker det förhoppningsvis upp lite porträttbilder på artisterna på närmre avstånd (som kanske kan vara bra för infoboxar/wikidata). --adjokadiskussion2 februari 2024 kl. 11.17 (CET)[svara]
Är själv inte särskilt erfaren av veckans tävling, men någon kanske vill anordna en i schlagertema (eller bredare? – musik?) under v7? I skrivande stund ser det ut som att den veckan saknar en tävling, och fyra tävlande i Melodifestivalen 2024 saknar artikel. Flera artiklar har också behov av uppdatering/utökning. --adjokadiskussion2 februari 2024 kl. 11.51 (CET)[svara]
Första bilderna från andra deltävlingen, Göteborg, på plats på Commons. Bildönskemål och glada tillrop kan skickas till Boivie som är på plats där.
Hur nära marken befinner sig egentligen en stubbe?redigera
Jag har noterat att en användare håller på och raderar stubbmallar för biografier, trots att det rör sig om extremt korta artiklar (300–400 tecken exklusive referenser, kategorier och faktaruta). Jag har uppfattat det som att man inte bör ta upp sådana här saker på användarens egen diskussionssida, att man då närmar sig trakasseri. Och det är ju inte trevligt, och absolut inte min avsikt. Och det finns ju ingen funktion för att växla privata meddelanden med annan användare och diskutera saker. Själv är jag en användare som framför allt bidrar med ny information till Wikipedia, endast i andra hand redigerar vad andra har bidragit med. Kanske de som tar som sin roll att regelbundet patrullera och kontrollera redigeringar kan hålla ett öga öppet för att stubbmallar inte tas bort när de borde vara kvar. FranzGall (diskussion) 9 februari 2024 kl. 01.37 (CET)[svara]
Nu när du påminner mig minns jag diskussionen om "Stubbar och andra åtgärder" och där handlade det om något helt annat, nämligen om artiklar som förvisso är långa men där stor del av texten behandlar saker som ligger utanför artikelns ämne och gör att ämnet ifråga behandlades mycket sparsamt. Nu handlar det om artiklar som behandlar ämnet, men som gör det på ett par rader och där man kan se på motsvarande WP-sidor på andra språk att det minsann finns mycket mer att berätta.
Om "konsensus verkar vara för borttagande av stubbmallar", varför kan man inte bara avskaffa stubbmallarna genom en enda knapptryckning? Ja, det är en rent retorisk fråga. Jag anser att stubbmallarna är värdefulla för att markera artiklar som är mycket korta och som grundat på en subjektiv bedömning från inblandande användare behöver utökas. Att då någon annan användare efter enbart några sekunders studium raderar dessa stubbmallar ser jag som sabotage. Ja, det är ett hårt ord, men när man som användare går in och redigerar en artikel måste man sätta sig in i ämnet, inte bara tillämpa någon godtycklig fix idé. FranzGall (diskussion) 9 februari 2024 kl. 04.16 (CET)[svara]
Hej. Då det handlar om "en användare" så är det bra att nämna den så den kan svara hur den tänker. Det råkar vara jag som avstubbar i rasande takt... (efter att först ha läst igenom artikeln, kollat om det finns källor eller inte, kollat vilken info som finns i en eventuell databox eller biografi wd...).
För att undvika en allt för lång ny diskussion i ämnet så rekommenderar jag att de som inte kommer ihåg att jag har detta projekt där fler Användare deltar går in på projektsidan och läser. Se då särskilt under rubriken "Avveckla stubbar-diskussioner" där olika gånger detta tagits upp på bybrunnen visas. Mvh Adville (diskussion) 9 februari 2024 kl. 06.47 (CET)[svara]
Du är inte ensam Adville. Även Bruno Rosta, Listz3 och jag avlägsnar emellanåt stubbmallar systematiskt. Och Förbätterlig höll också på med det den sista tiden hon var kvar. Boivie (diskussion) 9 februari 2024 kl. 10.55 (CET)[svara]
Jo, ser det ibland på boten, @Boivie. dock svårt se vilka som avstubbar (men eftersom jag har ett projekt är det lättare att se det. .) @NnieAndersson upptäckte jag för några månader sedan, sedan har vi diskuterat detta en del med. Adville (diskussion) 9 februari 2024 kl. 11.02 (CET)[svara]
Problemet vad gäller biografier är inte om de är korta, utan om de bara omfattar en del av en persons liv. Detta är tyvärr vanligt. För tio år sedan eller mer påbörjade vissa användare en översättning och publicerade litet åt gången. Då hände det att endast barndom och uppväxt fanns med, trots att texten var ganska lång. Sådana artiklar har jag ofta kompletterat med hjälp av andra källor, exempelvis Nordisk Familjebok. Det kan då vara en onödig övervikt för sådant som har mindre betydelse, men jag har oftast inte avlägsnat det som redan fanns om det varit källbelagt. Även nu händer det att man bara har med början av en karriär. Det står i ingressen att någon var generallöjtnant, men i brödtexten nämns endast att vederbörande befordrades till kapten. I sådana fall vore en stubbmall egentligen befogad. Så fort jag upptäcker det försöker jag rätta till det, men ibland glömmer jag bort det när jag gjort de redigeringar jag egentligen hade för avsikt att genomföra. Finns det viktigaste med behövs stubbmallen definitivt inte, det håller jag numera med om. Tostarpadius (diskussion) 9 februari 2024 kl. 11.31 (CET)[svara]
@Tostarpadius, förra gången vi hade denna diskussion uppe, se ip-nummer i början, kom vi fram till en ny åtgärdsmall. Kolla Användare:Adville/Projekt stubbar, och rubriken "ny åtgärdsmall". Där står den och det är exakt den du skall lägga in i sådana artiklar så man hittar det igen. Motivering måste bifogas för att kunna lägga in den. Mvh Adville (diskussion) 9 februari 2024 kl. 12.24 (CET)[svara]
Förr handlade stubbartiklar om att "räkna ord". För flera år sedan konstaterades att stubbkategorierna var överfulla, att stubbmallar inte raderades när artiklar växte och det fanns misstankar om att mallarna användes i fel syfte. Dessutom konstaterades att stubbmallarna var små och placerades allra längst ner i artiklarna, vilket gör dem mer osynliga än vanliga åtgärdsmallar. Beslutet att minska eller avveckla användningen är egentligen inte kopplat till en diskussion, utan något som vuxit fram bland flera användare under många år.
De senaste åren är en stubbartikel en kort artikel med grundläggande brister, men ändå är tillräckligt relevant för att finnas kvar. Det räcker alltså inte med att en artikel är kort för att vara en stubbartikel. Wikipedia har inget förbud mot korta artiklar i sig. Om en kort artikel håller låg eller godtagbar standard beror främst på innehållet och ämnet. Ofta finns det andra åtgärdsmallar som fyller en bättre funktion. Vi har en för brister i inledning och sammanhang osv. Många artiklar om exempelvis utbildningstermer är väldigt korta men ändå beskrivande och välformulerade. Där kan man nog inte förvänta sig en stor utbyggnad av text eller artikel heller, men en källa skulle kunna tillföra desto mer. Fler wikilänkar till och från artikeln kan generera mer aktivitet. Även med biografiska artiklar får man fundera på vad som saknas i artikeln och sedan välja åtgärdsmall utifrån det eller ta diskussion på artikelns diskussionssida om man är osäker.
Det går att avlägsna mallar med bothjälp, men en bot kan inte göra en övergripande bedömning av innehållet. Det är fullt tillåtet att radera stubbmallar vid behov. För att inte störa andra användare i onödan är det klokt att markera ändringen som mindre (m) om man inte genomför andra ändringar samtidigt. Oavsett blir det säkert mer påtagligt när en användare massraderar stubbmallar.
Tidigare har också konstaterats att det går att få fram korta artiklar, oberoende av stubbmall. Om du vill ha hjälp att få fram just korta biografiska artiklar är jag övertygad om att Larske kan hjälpa dig. Men som sagt är det inte säkert att en artikel har ett större behov av utökning bara för att den är kort. En känd person med lång karriär har ofta behov av en längre artikel än en mer okänd med kort eller som just inlett sin karriär. Kyllo (diskussion) 10 februari 2024 kl. 09.12 (CET)[svara]
Här är några listor på kortare biografiska svwp-artiklar sorterade efter storlek*:
Länk till fråga som ger en lista på (just nu 2 538) artiklar, exklusive omdirigeringar, som finns i kategoriträdet Kategori:Personer efter kön och som har en storlek på högst 500 bytes
*Notera att den storlek som anges är storleken på wikitexten, vilken kan avvika kraftigt från storleken på den visade artikeln, men listan kan ändå var ett underlag för den som vill ta en närmare titt på hur de allra minsta biografiska artiklarna, stubbmallade respektive ej stubbmallade, ser ut.
Sedan någon gång i natt är internlänkar som jag besökt svarta, inte rödbruna som tidigare, vilket är hemskt opraktiskt. Externlänkar är fortfarande rödbruna. Är det någon som vet varför? Jag läser och redigerar på mobilen. // Nalle&Lisa (diskussion) 9 februari 2024 kl. 07.29 (CET)[svara]
Har försökt reda ut regeln gällande förkortningen vd. Svenska skrivregler avser att vd en initialförkortning och skrivs därför i gemener. Men varför följs inte denna regel i artiklarna på Wikipedia? Robert (diskussion) 30 januari 2024 kl. 21.03 (CET)[svara]
Min uppfattning är att vi följer våra skrivregler kring det: "Initialförkortningar där varje bokstav uttalas för sig skrivs i allmänhet med versaler (stora bokstäver). De skrivs med gemener (små bokstäver) endast om ordet är ett vanligt ord." --adjokadiskussion30 januari 2024 kl. 21.09 (CET)[svara]
Språkrådets "Svenska skrivregler" säger: Initialförkortningar som inte är egennamn introduceras normalt i versal form. När de blir vanliga i språkbruket, bör de i stället skrivas med små bokstäver." Som exempel ges bland annat bb, bnp, dvd, mc, pc, pr, sms, tv, vd och vvs. Kitayama (diskussion) 30 januari 2024 kl. 21.22 (CET)[svara]
På sidan som Adjoka länkade till kan vi läsa följande:
”
Etablerade initialförkortningar som inte är egennamn och där varje bokstav uttalas för sig, exempelvis cd, dvd, vd, mc, pm och vvs, ska skrivas med gemener precis som vanliga ord.
För mig känns det självklart att skriva ut "verkställande direktör" enligt vår allmänna regel att undvika förkortningar. Vi har inte platsbrist. Jag ser heller ingen anledning att använda exempelvis "UD" eller "FN" i våra artiklar. "USA" har jag lättare att acceptera, även om jag själv föredrar "Förenta staterna", särskilt när man skriver om äldre förhållanden. Tostarpadius (diskussion) 1 februari 2024 kl. 06.52 (CET)[svara]
Den där aversionen mot alla förkortningar, med hänvisning till att ”vi inte har platsbrist” har jag lite svårt att förstå. Vissa begrepp har blivit så förknippade med sin förkortning att man nästan aldrig ser dem utskrivna. Där utgör alltså Wikipedia det avvikande. ”FN” tillhör dessa i löpande text. När regeringen formellt kallades ”kungl. maj:t” skrevs det (och uttalades) nästan alltid så, både i pressen o h i mer formella sammanhang. Ett utskrivet ”kunglig majestät” skulle sett konstigt ut och fört tankarna till kungen som person. En verkställande direktör hör nog också till dem även i muntlig form. ”Vi ska få en ny vd” skulle man säga på arbetsplatsens fika och inte hela titeln.Andhanq (diskussion) 4 februari 2024 kl. 20.01 (CET)[svara]
För mig ser det konstigt ut med små bokstäver i TV, DVD och VD, men jag antar att jag får leva med att tiderna ändas. För TV var ju teve ett tag det som ansågs lämpligast, jag tror det försöktes med fler ord. Jag vet dock inte om jag vänja mig. FBQ (diskussion) 5 februari 2024 kl. 08.16 (CET)[svara]
@Andhanq: På fikarasten har man ett icke-encyklopediskt språkbruk rent generellt, så vad som sägs där ser jag inte som föredömligt. Sjävklart skriver vi "moped" även om de flesta säger "moppe", "smörgås" även om det vanligaste ordet i talspråk är "macka" et cetera. Tostarpadius (diskussion) 5 februari 2024 kl. 08.36 (CET)[svara]
Men många av dessa etablerade förkortningar är inte bara ”vardagsspråk på fikarasten”. De används i både tal och skrift i de flesta sammanhang. Utom just på wp, där ett närmast fundamentalistiskt motstånd råder. Andhanq (diskussion) 5 februari 2024 kl. 16.48 (CET)[svara]
Förkortningar som står upptagna i SAOL borde tveklöst vara godtagbara. Kanske till och med de något fler som står i SO (exempelvis enheter som "km"). Ibland kan naturligtvis de utskrivna versionerna vara att föredra, men i andra är det bättre att använda allmänt vedertagna förkortningar än att tynga ned texten med sjok med lite informationsvärde.
I tabeller eller motsvarande ser jag en poäng med att använda dem, annars icke. Men det betyder givetvis inte att jag menar att de är felaktiga. Jag brukar i regel inte gå in och redigera i en artikel enbart därför att jag råkar se en förkortning i texten utan det är när jag skapar artiklar eller bearbetar dem av andra skäl jag skriver ut allt. Tostarpadius (diskussion) 5 februari 2024 kl. 19.58 (CET)[svara]
Att skriva en enhet som ”kilometer i timmen” när man skriver om ett fordons hastighet är väldigt främmande, åtminstone för mig. I sådana fall bör gängse förkortning användas. Andhanq (diskussion) 10 februari 2024 kl. 14.55 (CET)[svara]
Ibland går det inte att formulera kategoriska regler för vad som är rätt eller fel - istället får man använda sitt omdöme. I mitt tyckte är bruket av förkortningar ett sådant fall. Ett annat språkråd är variation (exempelvis skriver man om professor Anna Eriksson kan man variera mellan hon, Eriksson, Anna Eriksson just för att undvika att upprepa någon av varianterna för många gånger i rad. Översatt till förkortningar skulle det gå att argumentera för att skriva ut Förenta nationerna (eller rent av Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur) två eller tre gånger i samma mening skapar onödigt långa, svårlästa och upprepande meningar som gör texten mer svårläst och tradig att läsa. Det är förstås sant att vi inte har någon platsbegränsning, men lika sant att det inte är ett självändamål att skriva längre än det behövs.
Därtill kommer att vissa förkortningar är engelska förkortningar. För PC kan man förstås skriva persondator eller bara dator istället men hur gör man som konsekvent anti-förkortnings-aktivist med dvd? Det finns ingen riktigt etablerat alternativt svenskt namn utan då skulle man hela tiden i löptext behöva skriva ut (måste erkänna att jag var tvungen att söka i Wikipedia) digital versatile disc. Då ersätter vi en förkortning som finns i SAOL med engelska, riskerar att läsaren som inte känner igen de engelska orden inte förstår och skapar väldigt långa meningar som blir mer svårlästa för de flesta läsarna.--ArildV (diskussion) 10 februari 2024 kl. 15.35 (CET)[svara]
Viss finns det undantag även för mig. Jag föredrar att skriva ut "Sveriges television", men visst skriver jag "TV4" och kanske även "tv" för apparaten (men jag har säkert skrivit ut "televisionsapparat" också, särskilt i plural). Detsamma gäller för skivor av olika slag. Tostarpadius (diskussion) 11 februari 2024 kl. 09.33 (CET)[svara]
Jag skulle idag söka efter Säter, Norrköpings kommun, och kom då till grensidan Säter (olika betydelser). Jag har redan tidigare reagerat på att de är onödigt komplicerade. De elva första handlar alla om staden Säter i olika varianter, Säters sjukhus dessutom med underrubriker. Sedan handlar de fem efterföljande alla om Säters socken i Västergötland ur olika aspekter, dock utan att det är riktigt tydligt. Först därefter följer andra Säter. Kunde ju sätta igång att fixa detta med nivåer i listan på egen hand, men kunde ju passa på att höra med gemenskapen om att alla är eniga om att det är en bra idé. FBQ (diskussion) 5 februari 2024 kl. 09.23 (CET)[svara]
Kyrkor och sjukhus tycker jag inte passar på denna grensida. Det är väl sällsynt att någon skriver bara "Säter" när de vill till Säters kyrka? Säters kyrka har ju en egen grensida. Och det vore nog lämpligt att gruppera ihop alla som handlar om samma "Säter". Dvs en grupp med allt som handlar om Säter i Dalarna, och en grupp med allt som handlar om Säter i Västergötland. Boivie (diskussion) 5 februari 2024 kl. 10.53 (CET)[svara]
Jag följde ditt förslag. Vad gäller kyrkorna så finns ju information om respektive sockenkyrka i inledningarna både i församlingsartiklarna och sockenartiklarna. Nu fick tätorten bli "huvudartikel" för Säter i Dalarna (den har ju för övrigt grunduppslaget och sockenartikeln vad gäller Säter i Västergötland. Vad gäller sockenartikeln kunde man ju valt någon annan, men den stod först så det fick bli så.FBQ (diskussion) 5 februari 2024 kl. 16.21 (CET)[svara]
Jag var kluven om sjukhuset. Egentligen delar jag ju åsikten att det inte behöver vara med, samtidigt har det ju varit vanligt att säga "han var intagen på Säter", "satt på Säter". Jag tittade snabbt hur vi gjort i andra fall som Beckomberga, Ulleråker, eller Hall, Södertälje kommun, här går alla länkarna till orterna, sedan beskrivs sjukhuset eller fängelset ganska tidigt i artikeln. Sedan är ju Säter stad och en både större och äldre ort. Det närmaste exemplet blir väl Kumla som ju också varit stad, om än en ganska modern sådan, där finns fängelset i inledningen. Det är ju många faktorer att väga in, omfattningen på versamheten på sjukhuset i Säter har ju också minskat. Möjligen kunde ju Skönvik nämnas tidigt i artikeln om Säter. Jag såg att det fanns en länk till Skönvik i botten på grensidan för Säter olika betydelser, den ser jag egentligen som överflödig - vet man att Säters mentalsjukhus låg i Skönvik hamnar man troligen inte på den här grensidan och vet man inte det förstår man inte vad bottenlänken gör där. FBQ (diskussion) 7 februari 2024 kl. 08.51 (CET)[svara]
Normalt behövs inte kyrkor och sjukhus och fängelser. I fallet Säters sjukhus så är just sjukhuset svårt förknippat med ortsnamnet, så jag tycker det var bra att ha den kvar. Andra undantag är de nämnda anstalterna. En kyrka som skulle tas med i en "olika betydelser" är Seglora kyrka som exempel. Men detta är just undantag. LittleGun (diskussion) 8 februari 2024 kl. 07.22 (CET)[svara]
Kyrkor och annat som troligen inte skulle kunna hänvisas till med bara ortsnamn flyttar jag ibland till "Se även". Jag håller helt med om att problemformuleringen, och inte bara för orter. En särskiljningssida som Einstein (olika betydelser) känns idag snarast som en utbruten "Se även" - det mesta där skulle ingen någonsin få för sig att kalla just bara "Einstein".
Jag har strukturerat en del förgreningssidor. Då har oftast börjat med socknen och orten, landskommunen, församlingen och distriktet ligger djupare i strukturen.
Jag håller med om att sådant som aldrig kallas "X" i något sammanhang inte hör hemma på "X (olika betydelser)" (eller en grensida under grundordet), utom möjligtvis under "Se även". Separata artiklar för socknar-landskommuner-församlingar-distrikt är ett problem som liknar salamipublicering, men det kan grensidorna inte råda bot på helt även om de kan organiseras så att det blir mindre svåröverskådligt. //Essin (diskussion) 12 februari 2024 kl. 18.23 (CET)[svara]
Wikimania 2024 arrangeras i Katowice i södra Polen. Eftersom det är ganska nära, överväger jag att åka dit. Och så började jag kolla vad som finns att besöka däromkring, om man ändå ger sig av på resan. Det mest uppenbara, för dem som inte redan varit där, är förstås Auschwitz. Men området är (tyvärr) rikt även på annan historia, genom de många krigen och gränsändringarna. Idag ligger Katowice i södra Polen nära gränsen till Tjeckien och Slovakien. Katowice har på 1800-talet tillhört Preussen och Tyska riket, tillsammans med Wrocław (som då hette Breslau), medan närbelägna Krakow (Krakau) hörde till Österrike-Ungern och Warszawa hörde till Ryska kejsardömet. Medan Krakau och Breslau är gamla städer, var Katowice landsbygd till omkring 1850 när gruvindustrin och järnvägen ledde till framväxten av en ny stad. Men det är ganska svårt att ta reda på var gränserna gick. Vi har OpenStreetMap, men så vitt jag vet har vi ingen karta med skjutreglage (slider) för tid. Man får gå in i Wikipedia-artikeln för varje stad och läsa dess historieavsnitt grundligt. Här är ett område där Wikipedia kunde bli bättre. Medan tyske kejsaren under första världskriget hade ett högkvarter i Pless (dagens Pszczyna), ganska nära Katowice, låg Auschwitz på territorium som hade tillhört Österrike-Ungern. Det är bara 25 km mellan orterna, 40 km söder om Katowice. Wikimania-sajtenlänkar till Katowice i Wikivoyage och där finns sevärdheter och historik, men bara för staden, inte för omgivningen. Jag upptäckte i alla fall att det finns ett datormuseum i Katowice och att de planerar en konferens "hösten 2024", men datum har ännu inte tillkännagivits. LA2 (diskussion) 16 januari 2024 kl. 22.09 (CET)[svara]
Ja, se, den har ju kommit ganska långt! Därmed fann jag en flodförgrening i södra utkanten av Katowice, förstaden Mysłowice, där de tre kejsardömenas gränser möttes och det tydligen finns ett minnesmärke om detta (Trekejsarhörnet). --LA2 (diskussion) 16 januari 2024 kl. 23.56 (CET)[svara]
Jag vet inte om det var guidehjälp som efterfrågades, men Krakow är en mycket trevlig stad (där ligger till och med en svensk kung begravd, även om han inte är så populär i staden). Saltgruvan i Wieliczka är också ett trevligt resmål.
Om du måste fråga, så kanske det inte alls gör dig lyckligare. Man klarar sig bra utan. Men om du har lust att få ett avbrott i redigerandet hemma vid skrivbordet för att komma iväg och se verkliga människor som har ägnat sig åt samma sak, så kan wiki-fika och sådana här konferenser vara ett tillfälle för det. Wikimania är globalt och störst. För min del trivs jag bättre på de lite mindre mötena för Central and Eastern Europe (Wikimedia CEE). Men nu när Wikimania hålls såpass nära Sverige, så kan man ju passa på. För de allra flesta, blir inget uträttat under själva Wikimania. Men det som man har uträttat tidigare kan avrapporteras där, och man kan knyta kontakter och hitta inspiration för nya projekt. Om du hela året har redigerat artiklar om bronsåldern, så är det inte alls säkert att du träffar några andra bronsåldersfantaster på wiki-fika eller Wikimania. Eller de kanske är där, utan att du hinner märka det. Om du har en viss frågeställning, som hur man bör välja ut de bästa bilderna av bronsåldersfynd, så kanske de andra bronsåldersfantasterna inte alls har satt sig in i varför denna fråga är viktig, och inte är upplagda för att diskutera just den frågan. Troligen är det bättre att driva frågan på Bybrunnen i några månader och sedan till Wikimania göra en affisch (poster session) som sammanfattar frågeställningen och diskussionen, så kan det hända att någon annan deltagare tycker att detta är fascinerande. Konferenser av det här slaget var ju länge (sedan de kom på modet under 1800-talet) det enda sättet att förmedla kunskap till många intresserade. Vi har ett annat sätt att förmedlan kunskap: Wikipedia! Så att vi alls ska behöva en konferens, är egentligen inte självklart. --LA2 (diskussion) 4 februari 2024 kl. 19.11 (CET)[svara]
Jag åkte på Wikimania 2008 och föll handlöst för det. Det ger inspiration, man lär sig av andra, man hittar nya verktyg och efter ett tag kan man bli en kugge i hjulet och ge andra wikimedianer liknande saker tillbaka vilket är givande i sig. ♥Ainalidiskussionbidrag13 februari 2024 kl. 08.27 (CET)[svara]
Nytt sätt att se förhandsvisning av källorredigera
Enligt detta meddelande under "massutskick" finns det nu ett nytt sätt att se förhandsvisning av källor som är aktiverat för oss som default. Dock syns det inte då vi har en annan gadget som är aktiverad. De undrar om vi vill få den påslagen som förstavalet för visning (därför lite olyckligt meddelandet kom där det kom). Så jag startar denna diskussion för att Se vad gemenskapen anser om detta, så att @Johanna Strodt (WMDE) kan få ett svar på sin fråga.
Själv tycker jag att det verkar bra och borde bli default, så kan de som vill behålla den gamla gadgeten få aktivera det via inställningar. Adville (diskussion) 23 januari 2024 kl. 12.26 (CET)[svara]
Medhåll! Jag är inte säker på att indider kan stänga av denna eller välja en annan efter implementering. Så för säkerhets skull har jag frågat det. Mig spelar detta ingen roll. Jag tycker vi ska denna förhandsvisning som default oavsett. LittleGun (diskussion) 23 januari 2024 kl. 12.47 (CET)[svara]
Jag tycks vara en "indid" som du syftar på. Råkade ut för något igår som jag aldrig upplevt tidigare. Se mitt inlägg på Facebook-gruppen Svenska Wikipedia. Kan min fråga där ha något att göra med er diskussion här? I så fall behöver jag hjälp för att ställa om till hur det varit tidigare. Ahi-nama (diskussion) 30 januari 2024 kl. 14.13 (CET)[svara]
Thanks a lot for this discussion, and apologies for replying in English. If you need help removing the default flag from the ReferenceTooltips gadget, please let me know on this talk page, and my team can help with it.
@Johanna Strodt (WMDE) In this case your call to action required the wiki to reach consensus and that discussion should happen here to ensure visibility. If your call to action is something each individual user can decide to act on by themselves, (try this new beta feature, take part in our international competition, etc.) post it to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden. At least that's how I would think about it. If you're ever uncertain you can post it here and it will be moved to the appropriate place if needed. Belteshassar (disk) 25 januari 2024 kl. 16.28 (CET)[svara]
phab:T355933 innebär att nya visningen av källor bara fungerar för användare som också använder förhandsvisning av sidor. Det gör nog många redan då det är standard för oinloggade och nyskapade konton sedan några år, men det borde ändå fixas innan vi tar bort finessen Reference Tooltips som standard. /EnDumEn✍28 januari 2024 kl. 11.54 (CET)[svara]
Nu är den buggen fixad. Eftersom alla som skrivit här varit för eller neutrala till ändringen så tar jag bort Reference Tooltips som standardfiness. /EnDumEn✍3 februari 2024 kl. 14.45 (CET)[svara]
Läsa och kommentera gymnasiearbetesartiklarredigera
Är fotnoten på rätt ställe?
Gymnasiearbetesprojektet vi kör tillsammans med Nordiska museet och Stockholms kvinnohistoriska där elever på Enskilda gymnasiet skriver nya eller fyller på befintliga artiklar rullar på, och börjar närma sig tiden när artiklarna ska flyttas ut från sandlådor. Om någon vill göra en insats och läsa och kommentera en artikel går alla deltagare att hitta via projektdeltagarmallen eller deltagarlistan i dashboarden och vidare till de sandlådor de skriver i. Lämna gärna kommentarer på sandlådans diskussionssida med tips om vad som behöver åtgärdas (eller att ni läst igenom och inte hittade några konstigheter). Uppgiften finns även som ett månadens uppdrag för den som vill samla stjärnor där.
Jag har hittills hunnit lämna feedback på tre artiklar. Det jag kan konstatera är att de har valt bra och intressanta ämnen. Det som verkar återkomma (utöver individuell feedback, såklart) är dels språkvård men framför allt WP:Tidlöshet. Den förstnämnda antar jag kommer åtgärdas innan artikeln publiceras men WP:Tidlöshet kan man nog behöva påminna om. Den är lätt att glömma bort, eftersom idag är idag, men i morgon är idag igår osv. NnieAndersson (diskussion) 9 februari 2024 kl. 22.56 (CET)[svara]
Axel, tidigare år har projektet gett en hel del intressanta artiklar.
@NnieAndersson, @Per W Tack för granskning och bra återkoppling. Jag för vidare kommentarerna via lärarna så att alla får med det på en gång också. Vad gäller tema är det ganska fritt att välja artiklar, men vi ser gärna att dom väljer inom Nordiska museets eller Stockholms kvinnohistoriskas områden för att kunna få hjälp att hitta källor och bilder. Under de första träffarna ägnar vi mycket tid åt att hitta relevanta ämnen, luckor att fylla och avgränsningar i tid och geografi så att dom inte behöver skriva om hela världen genom hela historien. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 13 februari 2024 kl. 09.47 (CET)[svara]
Gillar Yger (diskussion) 6 januari 2024 kl. 19.07 (CET)
--Paracel63 (diskussion) 1 februari 2024 kl. 23.20 (CET)
-2.jpg)
_-_Palettblad_-_2023.jpg)
.jpg)
.jpg&action=edit&redlink=1){kind=link}
--adjoka diskussion 2 februari 2024 kl. 11.17 (CET)
