Förföljelsen av feyli-kurder

Förföljelsen av feyli-kurder även kallad förtryckets natt (kurdiska: zālīma lēyl), var en systematisk förföljelse av feylier av Saddam Hussein mellan 1970 och 2003. Förföljelserna ledde till utvisning, flykt, massmord, konfiskering och exil av feyli-kurderna från deras förfäders land i Irak.

Förtryckets natt
Plats	Irak
Datum	4 april 1970 – 18 mars 2003
Mål	Förgöra feylikurdernas inflytande över Irak
Attacktyp	Folkmord Massmord Konfiskering Utvisning
Offer	Feyli-kurder

Den stora förföljelsen började natten den 7 maj 1980 när ett stort antal feyli-kurder utsattes för en stor kampanj av regimen som började med det upplösta RCCR-utfärdandet för 666-beslutet, som fråntog feyli-kurderna irakisk nationalitet och betraktade dem som illojala iranier och sionister (Israel). Saddam anklagade eliten (överklassen) som bestod av feylier för att ligga bakom Iraks ekonomiska och sociala problem, han hävdade även att feyli kurdernas inflytande i samhället var ett hot mot Irak och den arabiska identiteten. De systematiska avrättningarna startade i Bagdad och Khanaqin 1979 och spred sig senare till andra irakiska och kurdiska områden.

Uppskattningsvis 300 000–500 000 feyli-kurder hade deporterats till Iran som ett resultat av förföljelsekampanjerna, minst 20 000 feyli-kurder hade mördats och försvunnit. Deras kvarlevor har inte påträffats.

Bakgrund

År 1970 inledde den irakiska regeringen en kampanj för tvångsdeportering och exil riktad mot feylikurderna. Detta år deporterades mer än 70 000 feylier till Iran och deras medborgarskap återkallades. Framstående feylikurdiska eliter såsom aristokrater, affärsmän och akademiker på hög nivå i Bagdad utgjorde en särskild måltavla. Många försvinnanden och avrättningar rapporterades av aktivister mellan 1970 och 1973.

Den 7 maj 1980 undertecknade Saddam Hussein dekret nummer 666 som legaliserade och beordrade konfiskering, tvångsdeportation, exil och internering av feylikurder. Saddam motiverade dekretet genom att anklaga feylikurder för att ha "utländskt ursprung" och "illojalitet mot folket och fosterlandet och mot revolutionens politiska och sociala principer". Samma år inleddes massdeportationen av feylikurder i Bagdad och mer än 300 000 feylikurder deporterades till Iran; många hade fått sin egendom och officiella dokument konfiskerade.

De utvisade fick inte ta med sig något annat än de kläder de hade på sig när de hämtades från sina hem, skolor, regeringskontor, arbetsplatser, butiker och militära enheter. Vuxna män greps slumpmässigt och skickades till de olika irakiska fängelserna. Det uppskattas att omkring 25 000 feylikurder dog på grund av fångenskap och tortyr.

Under förföljelsens gång

Första vågen

Under 1970-talet hjälpte Kurdistans president Mustafa Barzani och Irans kejsare Mohammad Reza Pahlavi med stöd från Frankrikes Georges Pompidou hundratusentals feylier från förföljelsen. Iran öppnade gränsen, tog emot feylierna och lät dem bosätta sig i iranska städer, särskilt Teheran. Feylierna tilldelades iranska medborgarskap. Mustafa Barzani och Georges Pompidou evakuerade tiotusentals familjer till Frankrike som senare fick uppehållstillstånd i landet. Många hämndlystna feylier gick frivilligt med i Mustafa Barzanis armé och deltog i det tredje irakisk-kurdiska kriget.

Andra vågen

År 1979 störtades Mohammad Reza Pahlavi under den iranska revolutionen; Khomeini tog över makten i landet. Saddam stiftade en ny lag som begränsade feyliernas rättigheter, konfiskerade deras ägodelar, kapitaltillgångar och utvisade sedan över 300 000 till grannlandet Iran. Khomeini blev informerad om att en stor våg av flyktingar skulle strömma in i landet och beordrade därefter att öppna gränserna. De familjer som kom fram till gränsen välkomnades av iranska soldater och placerades i olika militärbaser och sjukhus för vård; därefter bosatta sig många i kurdiska (iranska) städerna Kermanshah och Ilam.

Efter förföljelsen

2003 återvände många feylier till Irak efter den amerikanska invasionen av Irak och Saddams fall. De shia muslimska partierna i det nybildade regeringen i Irak bjöd in och kompenserade tiotusentals feylikurdiska familjer som hade drabbats av förföljelsen.

2006 uppmanade Kurdistan Alliances talesman, Muayad al-Tayeb, irakiska och kurdiska parlament att stödja utsatta feylier, och sade att "feyli-kurder har blivit utsatta för förföljelse av tre skäl, först för att de är kurder, för det andra kommer de från Shiitisk sekt och tredje eftersom de är patriotiska människor och gick med i den kurdiska och irakiska nationella rörelsen."

Kurdistans president Massoud Barzani och premiärminister Nechirvan Barzani krävde att alla feylikurdiska familjer skulle kompenseras och hävdade att regeringen i Bagdad inte nådde upp till målen eftersom de bara kompenserar familjer som anses vara ”Irakvänliga”. Kurdistans parlament erkände folkmordet på feylikurderna och 4 april blev senare den nationella minnesdagen för det feylikurdiska folkmordet. 2009 invigde premiärministern Nechirvan Barzani tiotals minnesmärken och statyer över hela Kurdistan för att hedra de feylikurdiska martyrerna.