Vuollerim
Vuollerim, på lulesamiska Vuolleriebme,[4] är en tätort i Vuollerims distrikt (Jokkmokks socken) i Jokkmokks kommun. Vuollerim ligger vid sammanflödet av Lilla och Stora Lule älv. Ortnamnet härleds från lulesamiska vuolle (nedre) och riebme[5], vilket syftar på en plats i en älv där vattnet strömmar snabbt, dock utan att forsa, ett sel.
| Vuollerim | |
| Tätort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Lappland |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Jokkmokks kommun |
| Distrikt | Vuollerims distrikt |
| Koordinater | 66°25′55″N 20°37′8″Ö / 66.43194°N 20.61889°Ö |
| Area | 144 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 623 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 4,3 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Vuollerim |
| Postnummer | 960 30 |
| Riktnummer | 0976 |
| Tätortskod | T8920[2] |
| Beb.områdeskod | 2510TB104 (1960–)[3] |
| Geonames | 601901 |
  Ortens läge i Norrbottens län
| |
| Wikimedia Commons: Vuollerim | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Historia redigera
Vuollerim blev känd för de arkeologiska fynd som upptäcktes 1983 tre kilometer nordväst om tätorten, Vuollerimboplatsen. Fynden gjordes av arkeologer som konstaterade att platsen varit bebodd sedan stenåldern och fynden daterades till 6000 år. Ett museum byggdes upp, Vuollerim 6000 år.
Det första nybygget i Vuollerim utsynades 1755 av komminister Jonas Högling från Ljustorp i Västernorrlands län. Nybygget anlades sedan 1756 och dess bostad ska ha förlagts till en plats "150 alnar från älven på norra sidan av en liten tjärn"[6] Denna Högling har Carl von Linné ondgjort sig över när han var på den Lappländska resa 1732. "… att en så stor envishet och gement resonerande skulle finnas uti en präst …"[7]Vuollerim har sedan mitten på 1700-talet haft fast befolkning, men det var först i samband med Vattenfalls byggnation av kraftverksdammen Porsi 1956–1961 som en större befolkningstillväxt ägde rum.
Vuollerims kyrka uppfördes 1958. Vuollerims församling var under perioden 1962–2005 egen församling inom svenska kyrkan, men ingår sedan 2006 i Jokkmokks församling.
Befolkningsutveckling redigera
| Befolkningsutvecklingen i Vuollerim 1950–2020[8][9][10][11] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 310 | ## | ||
| 1960 | 1 600 | 140 | ||
| 1965 | 1 587 | 143 | ||
| 1970 | 1 242 | 150 | ||
| 1975 | 1 156 | 140 | ||
| 1980 | 1 121 | 203 | ||
| 1990 | 1 018 | 196 | ||
| 1995 | 921 | 197 | ||
| 2000 | 841 | 197 | ||
| 2005 | 800 | 196 | ||
| 2010 | 732 | 202 | ||
| 2015 | 683 | 144 | ||
| 2016 | 684 | 144## | ||
| 2020 | 623 | 144 | ||
Anm.:
## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. ## Arean 31 december 2016, 2017 och 2018 fortsatt samma som avgränsades som tätort 2015. | ||||
Samhället redigera
I Vuollerim finns vårdcentral, äldreomsorg, bibliotek, barnomsorg och skola. Privat service och handel som post, livsmedel- och diversehandel, däckverkstad, frisersalong, tryckeri, skoterverkstad och skoterhandlare, bilverkstad, biograf, hotell- och restaurangverksamhet.
Porsi vattenkraftverk med Vattenfalls driftkontor för stora delar av Lule älv ligger på orten.
Kommunikation redigera
Bussar passerar orten med Länstrafiken Norrbottens linje 43 (Jokkmokk–Murjek), linje 44 (Gällivare–Jokkmokk–Boden–Luleå) samt under viss del av året med linje 94 (Murjek– Jokkmokk–Kvikkjokk)[12]. Järnvägsstation vid malmbanan finns i Murjek, 18 km från orten. Närmaste flygplatser är Luleå Airport (130 km) och Gällivare Lapland Airport (140 km). Ett litet flygfält för sportplan finns i direkt anslutning till idrottsanläggningen Rimvallen.[13]
Näringsliv redigera
Näringslivet i området består idag av lokala entreprenörer, vattenkraftsunderhåll och driftarbete, turistföretagare och handel. Vattenfall är en av ortens största arbetsgivare. Vuollerim blev riksbekant genom den grupp som flyttade in och kallas Verklighetens Center och senare Stiftelsen Verklighetens Center[14][15]. Efter en artikelserie i länstidningar[16][17], kvällstidningarna hade uppmärksammat dem[18] och att Uppdrag granskning[19] belyste gruppens arbetssätt som liknades vid en sekt. Därefter kom boken Sekter, hemliga sällskap och domedagsprofeter i Sverige och världen, där gruppen fick ett långt kapitel[20].
Hotell- och restaurang, turistföretag och friskola drivs i dag i olika företagsformer.
Kultur och utbildning redigera
Den kommunala grundskolan Vuollerimskolan har undervisning till och med årskurs 5, medan den år 2010 startade Vuollerims Friskola har undervisning i årskurserna 6–9.
I Vuollerim finns flera lokala musikgrupper, nyårsrevy och ungdomsmusikal. Musikföreningen OLIV var verksam 1994–1998 och drevs av musikintresserade ungdomar.
Det arkeologiska museet Vuollerim 6000 Natur och Kultur visar fynd från de 6000 år gamla boplatserna på närliggande Älvnäset vid sammanflödet av Stora och Lilla Luleälvarna. Besökare kan se ett bildspel och utställningen "En Vision av Forntiden", prova på elduppgörning och bågskytte och besöka stenåldershuset på museiområdet. På museiområdet finns även en örtagård med sådana medicinalväxter, som kan ha använts av jägare och samlare på Älvnäset för 6000 år sedan.
Försvarsmuseet Victoriafortet på Bomyrberget är ett fort från kalla kriget för att försvara vattenkraftverket i Porsi. Fortets 15,2 centimeters dubbelkanon, tidigare på pansarskeppet Drottning Victoria, kan skjuta 17 kilometer, och granaterna vägde 49 kilogram. Fortet ligger 36 meter ned i berget och man måste ta sig igenom sex gas- och stötvågssäkra dörrar för att komma in. Fortet ansågs även vara kärnvapensäkert. Fortet är sedan 2004 ett statligt byggnadsminne.
Föreningsliv redigera
1927 bildades Vuollerims SK. Den har verksamhet inom längdskidor och alpint.[21] Sportklubben driver en liftanläggning på Bomyrsberget med tillhörande utförsåkningsbacke. Backen har två gröna nedfarter på totalt 2150 meter och en högsta fallhöjd på 148 meter och en snowboardpark (halfpipe som är 100 meter lång och 14 meter bred och rails och boxar av alla sorter). Dessutom sköter klubben en 14 km lång elljusspårsslinga för längdskidåkning, samt Dalstugan fiket och Rimhallen, en idrottsanläggning för inomhussporter. I Vuollerim finns även utomhusfotbollsarenan Rimvallen.
Vuollerims Ridklubb bildades 1988 och bedriver verksamhet i Murkisträsk som ligger 3 kilometer från byn. Även karting och skytte utövas inom föreningar på orten.
Byggnadsföreningen Folkets Hus i Vuollerim äger och driver Folkets Hus med biograf och föreningslokaler.
Vuollerims hembygdsförening äger Vuollerims hembygdsgård och Gamla telegrafen.
Omgivningen redigera
Runt Vuollerim finns småorterna Murjek, Porsi, Kuouka, Kalludden, Storbacken, Padjerim, Kåikul och Sudok. Två mil norr om Vuollerim ligger det stora myrområdet Vuoskunáhpe. Jokkmokk ligger cirka 38 kilometer nordväst om Vuollerim och är kommunens centralort.
Bilder redigera
-
Spåtrummans tecken av Runo Lette utanför Vattenfalls kontor. -
Skulptur i Vuollerims centrum. -
Highland Hotell. -
Det arkeologiska museet Vuollerim 6000 Natur och Kultur. -
Bagarstugan vid Vuollerims hembygdsgård. -
Vägbron över Luleälven vid Vuollerim.
Personer med anknytning till orten redigera
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, SCB, läs online, läst: 3 februari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Sametinget.se Ortnamn med lulesamisk stavning”. http://www.sametinget.se/1670. Läst 13 september 2014.
- ^ ”Sametinget - ordbok”. http://ordbok.sametinget.se/. Läst 15 september 2018.
- ^ Hultblad, Filip (1968). Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken. sid. 325. Läst 24 november 2017
- ^ Hellbom, Fries, Jacobsson (2003). Iter Lapponicum Lappländska resan 1732. sid. 91. Läst 24 november 2017
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 239. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 83
- ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 55. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 29 maj 2017
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 5 april 2017. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 29 maj 2017.
- ^ http://www.ltnbd.se/tidtabeller/?pageid=7
- ^ ”Rimvallen”. Vuollerim sportklubb. http://www.vuollerimsk.com/default.asp?UID=391&menu_item=123. Läst 29 juli 2016.
- ^ De vill nästla sig in överallt, Aftonbladet 2009-10-27
- ^ Sekten lurar sjuka människor med bluffmaskin, Expressen 2004-10-04
- ^ Ek, Torbjörn. ”Den kluvna byn”. NSD. Läst 31 mars 2004.
- ^ Lindstrand, Åsa. ”Han hängdes ut”. Norrbottens kuriren. Läst 15 augusti 2006.
- ^ Ekelund, Martin. ”De jobbar med manipulation”. Aftonbladet. Läst 26 oktober 2009.
- ^ ”Uppdrag granskning”. https://smdb.kb.se/catalog/id/001654953. Läst 24 augusti 2004.
- ^ Svahn, Clas. Sekter, hemliga sällskap och domedagsprofeter i Sverige och världen. Läst 24 november 2017
- ^ Vuollerims sportklubbs webbplats
Källor redigera
- Samverkan som värdeskapare för lokalsamhället i den globala ekonomin: sex bygdebolags roll för Vuollerims utveckling Kandidatuppsats av Gustav Broms, publicerad 2016 av Sveriges lantbruksuniversitet, om hur Vuollerims sociala och ekonomiska utveckling från tidigt 90-tal och framåt har gett upphov till ortens kollaborativa ekonomi.
- Lokal Utvecklingsplan för Vuollerimbygden Från december 2011.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Vuollerim.- Webbplats för Vuollerimbygden
